Jag får hänvisa Svens exempel till hans bok, finns även på nätet. När det gäller de två barnen i Trelleborgen i Danmark är väl det enda alternativet mord, man begravde knappast barn i brunnen.
Sven beskriver en grav från Kastansjegården, där man hittade en kvinna och spår efter två barn. Här anger författaren sin egen, högst
personliga mening om att detta skulle kunna handla om 'offrade barn'. Avslutningsvis fastslår - utan närmare begrundande - att: "Tanken är inte orimlig". Sen kan han även begrunda att fynden "berättar om en rå värklighet"
Nu är det fortfarande en fråga vad det är som gör arkeologens grundläggande 'tanke' rimlig?
Sen är det en fråga om det inte är
vår egen insikt i och uppfattningar om sten- och bronsåldern som har varit 'primitiva' - snarare än dom kulturer man här försöker utröna?
I et senare avsnitt fortsätter författaren den social-darwinistiska historiesyn när han omtalar resterna efter ett kremerad barn som gravlagts ihop med Egtvedt-flickan. Här
antas - igen - att barnet har 'offrats'. I detta fall kan författaren även berätta att kremation under äldre bronsålder enbart gällde dom "lägrestående" i samhället. Varifrån tar han nu en sådan tanke?
Förövrigt återges en artikel från tidningen "Arbetet" 10/2-74 där arkeolog Salomonson undrar på om huvudskallarna från gravfältet vid Hindby mosse vitnar om kannibalism, inte olikt professor Marstranders tankar efter att ha grävt i ett omkullkastat gravfält i Norge - utan att förstå att gravfältet blivit 'omlagrad'...
Vad beträffar två barnlik från en brunn vid Trelleborg i Danmark hittar jag inget om detta i nämnda bok. Har du en sidohänvisning?