Författare Ämne: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.  (läst 48652 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #240 skrivet: mars 26, 2015, 22:45 »
Fortsättning:

På den andra husgrundsplatån fornl. nr 101 framkom spår av en äldre
huslämning av samma typ.Byggnadens vägglinjer syns fortfarande i marken
som svagt böjda, mycket grunda rännor. Byggnaden var ca 10 x 40 m stor.
Fynd har gjorts av ben-fragment, enstaka brända lerbitar, nitar och
spikar samt en pilspets av närmast vikinga-tida typ. Ej C 14-daterad
(1988).Denna husgrundsplatå har uppenbarligen varit den mest dominerande
i området. En kraftig ramp har lett upp mot anläggningens södra kortsida
från den sänka som sannolikt varit områdets ursprungliga tillfartsväg
från landsidan.

Man har undersökt 8 husgrundterasser. På den största av terrasserna
påträffades en golvnivå, ett stolphål samt dessutom själva terrassens
anläggningsnivå, C 14-daterad till AD 340 +-85 (St 9698), medan själva
kulturlagret givit C 14-värdet AD 610+-115 (St 10644).

Fynden bl a skänkel till ullsax, spikar, nitar, keramik, ben m m.
Fyndbilden passar väl in i en datering av byggnaden på terrassen till
yngre järnåldern.På den intilliggande terrassen påträffades också ett
kulturlager med en djup härd - eller kokgrop. Ett diskusformat
bronsföremål med spår av hammarslag i ytan framkom. Det kan möjligen
tolkas som ett litet portabelt städ för finsmide.

Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #241 skrivet: mars 26, 2015, 22:46 »
Fortsättning:

Ett preliminärt utlåtande säger:
"Undersökningarna har visat på en relativt klar platskontinuitet i varje
fall från äldre järnålder och framåt. C 14-dateringarna antyder ju f ö
att platsen varit besökt redan under förromersk järnålder. Möjligt är
att platsens utomordentliga kommunikationsläge gjort den till en
naturlig samlingsplats för bl a kult och rättsangelägenheter under äldm
järnålder. Möjligen kan Signhilds kulle ha uppförts redan under romersk
järnålder med funktion som tingshög. Konstruktionsmässiga likheter finns
emellertid mellan Signhilds kulle och de båda husgrundsplatåerna, något
som gör att en senare datering av Signhilds kulle ändå inte kan
uteslutas.
Någon gång i skiftet romersk järnålder - folkvandringstid tycks de
första husterrasserna ha uppförts, varefter de varit i kontinuerligt
bruk ända in i 900-talet."

Som slutkläm skriver han:
" C 14-dateringar och daterade fynd tycks peka på en intensifierad
verksamhet inom om-rådet från 400-500-talen och framåt. Detta kan
hypotetiskt tolkas så att verksamheten vid den gamla tings- och
kultplatsen utökats med t ex marknadsaktiviteter. Ganska snart har även
en framväxande centralmakt i Uppland etablerat sig på platsen för att få
inflytande och kontroll, kanske framför allt ekonomisk, över
verksamheten. En kungsgård har etablerats. Detta kan ha skett under
600-talet, då åtminstone den ena husgrundsplatån byggts. Denna
anläggning har rimligtvis krävt så stora arbetsinsatser att uppföra, att
det bör finnas en "härskartanke" bakom. Även det dominerande
terrängläget kan tolkas i samma riktning. Troligen har även den andra
platån, som ju är än mer dominerande, byggts vid ungefär samma
tillfälle. Konstruktionsmässigt är de båda platåanläggningarna så lika
att man skulle vilja gissa att samma byggmästare ligger bakom båda. Att
Fornsigtuna varit kungsgård tycks ju f ö de historiska källorna rätt
entydigt peka mot. Kungsgården bör sedan ha varit i bruk som kungsgård
till senare delen av 900-talet då bl a landhöjningen medfört att den
goda lagunhamnen norr om kungsgårdsområdet grundats upp så att den ej
längre kunde fungera som hamnvik. Bl a detta och nödvändigheten av att
skapa en ny plats där den nya religionen,kristendomen, kunde få utövas,
har gjort att kungen (kanske den kristne Olof Skötkonung) anlade en ny
handels- och kultplats på den gamla kungsgårdens mark, dock ej särskilt
nära den gamla centralplatsen. Den nya platsen fick också namnet Sigtuna
som markering att den gamla maktstrukturen nu överförts till en ny plats
och samtidigt givits delvis ny skepnad.
Den gamla gården donerades också bort till Sigtunabiskopen för dennes
underhåll, en situation som varade t o m stiftets flyttning till
Uppsala, då kronan återtog den gamla kungsgården (Damell 1985, Damell m
fl 1986 a och Damell 1986 b, Ambrosiani 1985)."

Håll till godo!

Vänligen
Ingemar
Historia är färskvara.

Utloggad history freak

  • Stammis
  • Antal inlägg: 482
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #242 skrivet: mars 26, 2015, 22:46 »
Intressant länk om både Högom och Signhildsberg, sid 25 > (Hela är förståss intressant) :)

Den gavlösa högen i Signhidsberg är uppförd under 1a århundranden enligt C14 mätning.

http://www.arkeologiinorr.se/Baudou%20AiN%202.pdf

Thomas

Ytterligare intressant information. Denna gång från CT. Det finns alltså fler som har samma tankar som jag om Fornsigtuna. I CT:s länk ovan skriver David Damell följande:

"Ett intressant exempel på "tom hög" är den nyligen av David DamelI
undersökta stora högen vid Signhildsberg (Fornsigtuna) vid Håtunaviken
i Mälaren. Undersökningen visade att högen var uppförd men utan
grav. 14C-datering av kol från högens botten angav att högen troligen
uppförts under första århundradet e.Kr. DamelI (1987) antar att platsen
redan under den äldre järnåldern "fungerat som samlingsplats invid sjöleden
för kult, ting och marknad inom en större byggd". Det är dock
mycket kvar att undersöka och bara korta notiser har ännu kunnat publiceras."

Den övriga informationen styrker ytterligare min starka aning om att platsens strategiska läge har utnyttjats långt tidigare än Vendeltid. Här har vi ju många dateringar.


Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #243 skrivet: mars 27, 2015, 01:01 »
HF. Det är kul med hypoteser och teorier.

Här finns ju endera hypoteser över trådens tema. Här en av dom senaste, med relativt väl belagda referenser:

Citera

One major hypothesis under investigation has been to consider the origin of Asa mythology to be, in fact, founded upon a genuine human tribe immigrating in Northern Europe. Another that the often mentioned ancient Swedish tribe Sueones or Svìar have not been solely nor primarily located around the lake Mälaren and the province of Uppland, but rather inhabiting a large area of the middle parts of the modern day state Sweden.


http://www.wilmer-t.net/fornnorden/AncientNordic/main.html
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #244 skrivet: april 03, 2015, 17:46 »
Suionernas samhällen på öarna.....tja, den enorma arkipelagen Mälaren runt år noll svarar nog tillräckligt. Tacitus benämner stammar av de sista (många) ingår i det suebiska förbundet (sueb och suion är samma stam). Att se suionerna som ytterligare ett förbund i förbundet blir tämligen långsökt och väldigt underligt. Goter som Suioner är folk, i förbund under namnet sueber.
Erik

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #245 skrivet: april 03, 2015, 18:48 »
Citera
Suionernas samhällen på öarna.....tja, den enorma arkipelagen Mälaren runt år noll svarar nog tillräckligt. Tacitus benämner stammar av de sista (många) ingår i det suebiska förbundet (sueb och suion är samma stam). Att se suionerna som ytterligare ett förbund i förbundet blir tämligen långsökt och väldigt underligt. Goter som Suioner är folk, i förbund under namnet sueber.
I annan tråd har jag pläderat för tanken om ett försvarsförbund om allierade "land" gentemot romersk aggression (vilket övergår till Frankisk- och senare Tysk aggression). Försvarförbundet skulle då ha en överbefälhavare underställd ett allting.

Det Suebiska förbundet skulle kunna svara mot denna bild. När frankerna sedan genom aggression splittrar alliansen, så återstår alliansens nordligare delar, men suebiska förbundet namnförändras till suionska förbundet, svear. Etc.

Goter etc kan mycket väl ingå i alliansen, då det bebor ett autonomt land, vilkets ting är allierat med förbundet.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #246 skrivet: april 03, 2015, 19:54 »
Själv tror jag på ett Gotiskt förbund vid denna tidpunkt (folkvandringstid). Västgötar, Östgötar, Gutar och Goter på kontinenten. Sagorna kallar dem Gautar i Skandinavien och Reidgoter på kontinenten. Ett exempel på hur alliansen fungerar är när Gautarnas kung Gizur hjälper kusinerna på kontinenten. Arkeologiskt är de Gotländska fynden av denarer ett gott exempel. Någon gång på 200-talet har Gotlänningarna deltagit i räder tillsammans med Goterna på kontinenten. (läs Lennart Lind om Denarer på Gotland).

Utloggad history freak

  • Stammis
  • Antal inlägg: 482
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #247 skrivet: april 03, 2015, 20:14 »
Själv tror jag på ett Gotiskt förbund vid denna tidpunkt (folkvandringstid). Västgötar, Östgötar, Gutar och Goter på kontinenten. Sagorna kallar dem Gautar i Skandinavien och Reidgoter på kontinenten. Ett exempel på hur alliansen fungerar är när Gautarnas kung Gizur hjälper kusinerna på kontinenten. Arkeologiskt är de Gotländska fynden av denarer ett gott exempel. Någon gång på 200-talet har Gotlänningarna deltagit i räder tillsammans med Goterna på kontinenten. (läs Lennart Lind om Denarer på Gotland).

Du kan ha rätt .Germanerna gick ju ihop för att möta hotet från de expanderande romarna. Det måste ha funnits en samarbetsorganisation, förmodligen även mellan de skandinaviska länderna.

 Överhuvudtaget finner jag det konstigt att det inte talas mer om Gutarnas betydelse i vår historia. De omtalas ju i de skriftliga källorna. Är detta också en het potatis ?  Allt talar väl för att Gotland var en handelsnation av stor betydelse, kanske så tidigt som år 0, kanske ännu längre tillbaka i tiden.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #248 skrivet: april 03, 2015, 21:49 »
Inom arkeologin är Gotland ett av våra mest uppmärksammde landskap.  Ön är ju exempelvis under vikingatiden i särklass med avseende på fina fynd. I historisk tid så utmärker sig ön inte riktigt lika mycket.

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #249 skrivet: april 04, 2015, 07:46 »
Det intressanta här enligt mig är att Tacitus mer eller mindre beskriver det förbund som ni far efter. Det suebiska vars stammar många gånger har uråldriga namn, sueber, suioner, gotoner osv och mycket tyder att ursprunget är Skandinavien och bör nog ses som både folk men främst kulturellt ursprung och där östersjön stått i centrum, vilket naturligtvis gör Gotland intressant. Utöver detta är det en intressant iakttagelse att vissa av de mer centrala stammarna även kom att samexistera på romersk mark, tänker främst på Sueber, Visigoter och Vandaler i Spaninen, men möjligen bör man även beakta sekvensen Heruler (under romersk kejsare) - Ostrogoter - Longobarder i Italien.

Nu har detta en viss relevans för trådens namn, även om det är i form av förhistoria. Skulle tro att den maktformering vi ser i slutet av bronsåldern och tidiga järnframställning i Mälardalen är en av de aktiva delarna av rörelsen mot kontinenten. Där goterna senare visar sig, vislas mynning, är även marken där den skandinaviska bronsålderskulturen fanns på kontinenten, så själva ursprungsmyten av tre skepp osv, från Skandinavien (skåne?) torde vara ett kollektivt minne från denna tid. Östersjön blev succesivt kontrollerad av de första germanerna och dess råvaror (bla bärnsten) hamnade under deras kontroll. Behov av nya marker och försvar mot romersk expansion (vad var Augustus flottas mål?) gynnade sammanhållning som slutade i Roms undergång men satte även därmed hela den geopolitiska verkligheten runt östersjön/kontinenten i gungning. Behov av försvar och centrering uppstod med fornborgar och fragmentisering av makt, som motvikt skapades kontroll över handel med Birka och Tumbo som svar från kungligt håll. Fortsatt uppgrundning av mälaren samt återigen ändrade och osäkrare omvärld (läs östersjön) mynnade i anläggande av kontrollnoder vid de större åmynningarna och även Sigtuna, där handel och försvar kunde koncentreras - ytterligare senare börjar stora anläggningsarbeten vid norrström runt år 1000 som gav kontroll över hela mälaren, tidigare hinder som uppstått iom landhöjningen bearbetas med punktering av Åsen vid Kungsör och åsen vid Kvicksund, Ulvesund och Tumbo behövdes inte längre. Dock uppstår nu även ett system av kastaler (1100 talet) då norrsund penetrerats. Senare kom borgarna med den inrikespolitiska kaotiska tid som präglar den tidiga medeltiden.
Erik

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #250 skrivet: april 04, 2015, 12:59 »
Även hos Jordanes finns indicier på ett förbund. I Väster finns 1. Örgrytingar (Euagreotungi), vilket är samma namn som på Östgoterna på kontinenten. Sen följer 2. Gautigoth (Göt/Gauts Goter), sen finns 3. Ostrogoth och 4.Vagoth. De bildar kanske en geografi med start med 1 vid Göteborg, följt av 2, Västgötar, 3 Östgötar och 4 vid Västervik strax syd-öst om Östgötarna. Jordanes nämner inte Gutarna men de lär ha funnits på sin Ö. Ingemar Nordegren (Goterkällan) menar att förbundet baseras på en gemensam ursprungsmyt med Gaut/Oden. Enligt T Andersson m fl såg Jordanes de olika Gotiska stammarna i Skandinavien som goter som bodde kvar. Efter Goterna på kontinenten försvunnit har kopplingen/traditionen levt vidare och rester kan synas i sagorna (som om Gizur), på runstenar (som Rök) samt kanske även i företeelser som domarringar och flerringade guldhalskragar. Goternas lagmän kallades Kindins och den ursprungliga indelningen i Kind i VG och ÖG kanske visar en gammal gotisk koppling.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #251 skrivet: april 04, 2015, 13:14 »
Så söder om det Götsika förbundet formeras ett annat, (Danerna). Vid denna tidpunkt manifesterar sig även Uppsala starkt (500-tal). Etablerande av storhögar mm är kanske en indikation på att ett "annat" förbund bildats i mellan/norra Sverige. Här ligger maktbasen i Uppsala och territoriets centrala delar delas in i Hund (till skillnad från Kind). I Svealänderna är Tun-orter makt-hubbar, medan de i Götaländerna är sakralt+hem (Alv-hem, Gud-hem, Varn-hem, Brage-Hem (Bragnum) etc).  Svear, Götar och Daner kom sedan att vara insyltade i riksbildningsprocesser under flera hundra år.

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #252 skrivet: april 04, 2015, 14:10 »
Avvikelserna i Mälardalen är intressanta men å andra sidan ser vi samma i East Anglia och möjligen i Danmark. Glöm inte att Danerna skall ha samma ursprung som svearna. Asar och mytologi får man förmoda men även konkret i termer av släktskap. Glöm inte heller att vissa objekt i Sutton Ho anses möjligen ha samma hantverkare bakom sig som gravarna i Mälardalen. Kopplingarna finns där vilket inte är att förvånas då Mälardalen är en maritim region/makt. Det annorlunda förbundet du undrar kring är inget annat än arvtagarna till bronsålderns maritima östersjö kultur. Det verkar vara något av en myt här där Mälardalen framställs som ringa och fattig före vendeltid vilket är inte bara förolämpande utan även helt oriktigt. Bla Hågahögen pekar på en mkt rik och mäktig värld under yngre bronsåldern och den tidiga järnframställningen, bland de tidigaste i europa, och även brytning och järnutvinning av järnmalm (berg) redan så tidigt som runt år noll pekar på väsentliga fakta. Mälardalen har varit rik och välbärgad med kontakter utöver europa så långt bak som åtminstone bronsåldern. En mängd öar i kombination av rik åkermark, på gränsen mellan jägar och odlingsfolk, i en korsväg mellan norr och syd, väst och öst.
Erik

Utloggad history freak

  • Stammis
  • Antal inlägg: 482
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #253 skrivet: april 04, 2015, 18:58 »
Så söder om det Götsika förbundet formeras ett annat, (Danerna). Vid denna tidpunkt manifesterar sig även Uppsala starkt (500-tal). Etablerande av storhögar mm är kanske en indikation på att ett "annat" förbund bildats i mellan/norra Sverige. Här ligger maktbasen i Uppsala och territoriets centrala delar delas in i Hund (till skillnad från Kind). I Svealänderna är Tun-orter makt-hubbar, medan de i Götaländerna är sakralt+hem (Alv-hem, Gud-hem, Varn-hem, Brage-Hem (Bragnum) etc).  Svear, Götar och Daner kom sedan att vara insyltade i riksbildningsprocesser under flera hundra år.


Mycket intressant. Så tänker jag också.

Utloggad history freak

  • Stammis
  • Antal inlägg: 482
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #254 skrivet: april 04, 2015, 19:00 »
Det intressanta här enligt mig är att Tacitus mer eller mindre beskriver det förbund som ni far efter. Det suebiska vars stammar många gånger har uråldriga namn, sueber, suioner, gotoner osv och mycket tyder att ursprunget är Skandinavien och bör nog ses som både folk men främst kulturellt ursprung och där östersjön stått i centrum, vilket naturligtvis gör Gotland intressant. Utöver detta är det en intressant iakttagelse att vissa av de mer centrala stammarna även kom att samexistera på romersk mark, tänker främst på Sueber, Visigoter och Vandaler i Spaninen, men möjligen bör man även beakta sekvensen Heruler (under romersk kejsare) - Ostrogoter - Longobarder i Italien.

Nu har detta en viss relevans för trådens namn, även om det är i form av förhistoria. Skulle tro att den maktformering vi ser i slutet av bronsåldern och tidiga järnframställning i Mälardalen är en av de aktiva delarna av rörelsen mot kontinenten. Där goterna senare visar sig, vislas mynning, är även marken där den skandinaviska bronsålderskulturen fanns på kontinenten, så själva ursprungsmyten av tre skepp osv, från Skandinavien (skåne?) torde vara ett kollektivt minne från denna tid. Östersjön blev succesivt kontrollerad av de första germanerna och dess råvaror (bla bärnsten) hamnade under deras kontroll. Behov av nya marker och försvar mot romersk expansion (vad var Augustus flottas mål?) gynnade sammanhållning som slutade i Roms undergång men satte även därmed hela den geopolitiska verkligheten runt östersjön/kontinenten i gungning. Behov av försvar och centrering uppstod med fornborgar och fragmentisering av makt, som motvikt skapades kontroll över handel med Birka och Tumbo som svar från kungligt håll. Fortsatt uppgrundning av mälaren samt återigen ändrade och osäkrare omvärld (läs östersjön) mynnade i anläggande av kontrollnoder vid de större åmynningarna och även Sigtuna, där handel och försvar kunde koncentreras - ytterligare senare börjar stora anläggningsarbeten vid norrström runt år 1000 som gav kontroll över hela mälaren, tidigare hinder som uppstått iom landhöjningen bearbetas med punktering av Åsen vid Kungsör och åsen vid Kvicksund, Ulvesund och Tumbo behövdes inte längre. Dock uppstår nu även ett system av kastaler (1100 talet) då norrsund penetrerats. Senare kom borgarna med den inrikespolitiska kaotiska tid som präglar den tidiga medeltiden.

Detta stämmer väl med hur jag tänker.

Utloggad history freak

  • Stammis
  • Antal inlägg: 482
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #255 skrivet: april 04, 2015, 19:05 »
Avvikelserna i Mälardalen är intressanta men å andra sidan ser vi samma i East Anglia och möjligen i Danmark. Glöm inte att Danerna skall ha samma ursprung som svearna. Asar och mytologi får man förmoda men även konkret i termer av släktskap. Glöm inte heller att vissa objekt i Sutton Ho anses möjligen ha samma hantverkare bakom sig som gravarna i Mälardalen. Kopplingarna finns där vilket inte är att förvånas då Mälardalen är en maritim region/makt. Det annorlunda förbundet du undrar kring är inget annat än arvtagarna till bronsålderns maritima östersjö kultur. Det verkar vara något av en myt här där Mälardalen framställs som ringa och fattig före vendeltid vilket är inte bara förolämpande utan även helt oriktigt. Bla Hågahögen pekar på en mkt rik och mäktig värld under yngre bronsåldern och den tidiga järnframställningen, bland de tidigaste i europa, och även brytning och järnutvinning av järnmalm (berg) redan så tidigt som runt år noll pekar på väsentliga fakta. Mälardalen har varit rik och välbärgad med kontakter utöver europa så långt bak som åtminstone bronsåldern. En mängd öar i kombination av rik åkermark, på gränsen mellan jägar och odlingsfolk, i en korsväg mellan norr och syd, väst och öst.

Läs och begrunda !

Utloggad history freak

  • Stammis
  • Antal inlägg: 482
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #256 skrivet: april 05, 2015, 08:08 »
Inom arkeologin är Gotland ett av våra mest uppmärksammde landskap.  Ön är ju exempelvis under vikingatiden i särklass med avseende på fina fynd. I historisk tid så utmärker sig ön inte riktigt lika mycket.

Ja visst, Gotland är väldigt uppmärksammat för alla fantastiska skatter och övriga fynd. Men det talas sällan om Gotland när man talar om rikets politiska och organisatoriska utveckling. Med tanke på den fantastiska fyndtätheten och kvaliteten på fynden bör Gotland ha varit en maktfaktor att räkna med.

Visserligen kan man se Gotland som ett eget självstyrande rike, men samarbete och handelsavtal med Mälardalen tycks ha varit vanligt t.ex. det avtal som slöts enligt Gutasagan c.a år 550 mellan svearna och Avair Strabain för Gutarnas räkning. Det verkar mycket sannolikt att detta avtal ledde till att Helgö blev Gutarnas handelsplats. Se på de långväga fynden t.ex. biskopskräklan, buddhafiguren och kaurisnäckan. Det spekuleras om att Gotland var kristet mycket tidigt.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #257 skrivet: april 05, 2015, 12:29 »
Citera
Visserligen kan man se Gotland som ett eget självstyrande rike, men samarbete och handelsavtal med Mälardalen tycks ha varit vanligt t.ex. det avtal som slöts enligt Gutasagan c.a år 550 mellan svearna och Avair Strabain för Gutarnas räkning. Det verkar mycket sannolikt att detta avtal ledde till att Helgö blev Gutarnas handelsplats. Se på de långväga fynden t.ex. biskopskräklan, buddhafiguren och kaurisnäckan. Det spekuleras om att Gotland var kristet mycket tidigt.
Gotland = Land (autonomt)
Gotland = Allierad med Skandinaviens övriga land.
Sueber = Militär allians för gemensamt försvar för landen från från Limes och norrut.
Sueber = Suioner m fl = Avlett begrepp för den del av den suebiska alliansen.
Suioner = Daner = ? = Var sitt begrepp för den norra delen av den suebiska alliansen tredelning.
Suioner = Den tredjedel av den militära organisation för en tredjedel av suebiska förbundet, vilken organiserar Östersjöområdets länder. När suebiska förbundet upplöses, så bibehålls suionernas allians.

Om avtalet mellan Gutar och svear (militäralliansen) sluts 550 eller kanske i anslutning till att alla stadssamhällen anläggs är en fråga?

Svear har inget explicit med Mälarregionen att göra. Olika allianser har formerats i Norden under år 0-1000. Det handlar om bl a en allians, som kallades den "Gotiska", Den Suebiska och så den suionska. Den ena avlöser den andra, eller lika väl övergår i en yngre variant då den storpolitiska situationen förändras och kräver nya lösningar.

Det kan vara så att gutarnas avtal med sueberna sluts 550, men då innefattar det ännu inte några ekonomiska belopp. Bägge sidor var nöjda med att den vid tiden troligen mäktigaste handelsaktören inom Östersjöområdet befraktade olika hörn av alliansens områden. Vid denna tid var sannolikt heller inte överbefälhavarens (kungens) hird större än att Uppsala Öd kunde finansiera den.

Med tiden övergick suebiska förbundet till att bli ett nordligt förbund , där suebernas arvtagare inom Östersjöområdet bibehåller namnet Suioner. Suionernas överbefälhavare behövde en utökad hird, vilket leder till att alla stadssamhällen runt Östersjön anläggs (800-850). De skall dels finansiera en utökning av den stående delan av armén och dels svara för förläggningen av den utökade delen, vilket även kan fungera som "garnisoner", ordninghållare etc. På Gotland anläggs 3 stadssamhällen och inget av dem visar på att ha haft någon "garnison". När således avtalet med den nya allianssen (svear) sluts, så åtar sig gutarna att erlägga ungefär motsvarande medel (d v s 3 x 20 mark silver), som skulle blivit nettot för kungen om denne fått intäkter från handel i likhet med för övriga handelsplatser. I bonus för avtalet, får gutarna behålla fri handel med Östersjökusternas handelsplatser och slipper "utländsk trupp" på sin mark. Och några detaljer till!
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad history freak

  • Stammis
  • Antal inlägg: 482
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #258 skrivet: april 05, 2015, 13:13 »
Ja, du tänker som jag. I avtalet ingick årlig gäld till Svearna och beskydd på östersjön av svearnas flotta. Vidare ingick tullfrihet mellan parterna om jag minns rätt. Jag menar att en så stor handelsnation som Gutarna måste ha haft inflytande över politiken i Skandinavien och även ha ingått i militära allianser. Vidare så tror jag att det är mycket sannolikt att Helgö var gutarnas handelsstation i svearnas land.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.
« Svar #259 skrivet: april 05, 2015, 14:10 »
HF
Jag utgår från att din tanke om Helgö som en Gotländsk plats kommer från Tore Ganholms skrifter? Det finns inga som helst belägg för att Helgö var Gotländskt som jag känner till. Tidig kristendom på Gotland är lika sannolik som på andra platser i Skandinavien. Ganholm för fram dateringar från kyrkor på ön som helt enkelt inte stämmer med det vetenskapliga underlaget. C14 är inte helt precist och får man exempelvis ett intervall mellan 850 e kr och 1250 e kr så kan man inte säga att materialet är från 850 e kr. Snarare har man en datering som är lite senare än de äldsta kristna indikationerna från exempelvis Västergötland eller Skåne.

HF
Kör vidare med dina teorier men försök lämna hänvisningar till varifrån idéerna kommer. Wikipedia eller andra "amatörhemsidor" är mycket bättre än inget.

- Heruler som invandrare i Mälardalen är väl en idé från Troels Brandt?
- Ett Gotländskt "Emporium" över hela Östersjön är lanserat av Tore Ganholm
osv

MVH/Marty