Mälardalens städer, geografisk utkomst eller kunglig planering.

[Yngwe]

Du har rätt att tycka vad du vill. De flesta tänker annorlunda.

Det är möjligt, Men jag har framfört argument för att motivera min sak. Om motparten gör det också ska jag givetvis överväga dom. Då är det en helt annan sak än lösa påståenden.

[AndreasE]

25-30 meter långa husplatåer är alltså 50 meter istället enligt FMIS. Bra. Jag läste att man med spett letat efter längden på långhus i Signhildsberg - är uppgifterna från dennas petning - eller har man grävt och undersökt arkeologiskt? Vet du det - eller kan du enkelt ta reda på det. Det borde stå i FMIS var uppgiften kommer ifrån.

Arkeologiskt undersökt - är det de amatörutgrävningar som utfördes på 80 talet - eller har man utfört utgrävningar senare? Kan du hänvisa mig till utgrävningsrapporten i så fall?

Håriga 99:1 vet jag inte var det ligger du får hjälpa mig lite här. Jag diskuterar Signhildsberg och enbart Sighildsberg. Vilken fastighetsbeteckning har Signhildsberg?

Det du nämner med olika fastighetesbeteckninhar-  tillhör det Signhildsberg - eller är vi inne på grannfastigheter nu? Du nämner avstånd på 200 meter mellan husgrupper, det låter för mig långt för att tillhöra samma gård.

Vi började med 8 husterasser varav två var husplatåer. Nu är vi uppe i 14? Du skriver att de åtta du nämt var de som var bebyggda, det finns alltså nu totalt 14 man made terasser i Signhildsberg.

Ok, låt mig reda ut begreppen lite.

Håtuna 99:1 är en beteckning i Fornminnesregistret (FMIS), och står för fornlämning 99 i Håtuna socken. Siffran står för i vilken ordning den blev inventerad i den första inventeringen av socknen. Fornsigtuna ligger alltså i Håtuna socken. Samma lokal består ofta av många olika nummer. I detta fall så är Håtuna 99 ett grav- och boplatsområde. Håtuna 101 och 192 är registrerat som husgrundsterrasser. Hur man har valt att registrerar lämningarna varierar. I detta fall har den täta samlingen terrasser i nordöst fått ett gemensamt nummer som en boplats, medan de stora terrasserna i sydväst har fått egna nummer som husterrasser. Några runstenar inom boplatsområden har fått egna nummer (Håtuna 37:1, 37:2 och 38:1). Det finns även två gravfält registrerade, Håtuna 53:1 och 100:1. Sen består lokalen av ett antal andra fornlämningsnummer.

Fornlämningsnummer skrivs ofta som Raä 99:1 om det är självklart vilken socken man talar om, eller Raä Håtuna 99:1 om det inte är det.

FMIS information kommer från fornlämningsinventeringarna, samt revideringar gjorda tex efter arkeologiska undersökningar eller utredningar. I detta fall hänvisar man till exempel för 99:1 till ATA dnr 1881/84 för mer detaljerade uppgifter (ATA är Riksantikvarieämbetets arkiv).

Ok - husterrasser. Jag tror att förvirringen kommer från distinktionen mellan hus och husterrass. En husterrass är en (oftast) synlig fornlämning. Huset eller husen som stått på terrassen är nödvändigtvis inte exakt samma storlek. Oftast kommer huset vara lite mindre - man behövde ju kunna röra sig runt byggnaden, framför allt om terrassen är ganska hög. Tex är terrassen som bär det över 50 m långa huset i GU ca 60x35 m (och då är den stympad i norr med ett par meter), och den norra platån är ca 70x20 m.

I det här fallet har man alltså identifierat 3 stycken treskeppiga hus på mellan 30 och 40 meter. Terrasserna som bär dessa är närmare 50 meter långa. Sen består bebyggelsen av ett antal mindre terrasser i fallande storlek. De 8 husen jag pratat om är alltså bekräftade hus, inte antalet husterrasser. Jag ursäktar om det var otydligt.

80-talets undersökningar är publicerade i: Allerstav, Agneta. et al., 1991. Fornsigtuna - En kungsgårds historia.
I denna bok har David Damell (fd landsantikvarie samt chef för Örebro läns museum) skrivit om husgrunderna och fatburen, och Anders Hedman har skrivit om platåhusen. Lars Sjösvärd (nu chef för Gotlands museum och landsarkivarie) skrev om Signhilds kulle.

John Ljungkvist diskuterar resultaten i avhandlingen En hiar atti rikR (2006).

Dateringarna är 600/700-tal till 900- eller 1000-tal.

[Carl Thomas]

Tack AndreasE, du har säkert beskrivit det ok - men som du vet är jag amatör och jag förstod inte beteckningarna.

Thomas

[Yngwe]

Detaljen kvarstår AndreasE,  jag hade bra koll på terrassernas storlek eftersom  jag är hemma i FMIS och terassernas storlek är inget nytt i hypotesen.


Fornsigtuna uppvisar ett fint och omfattande exempel av terrassering. Men varför är det extraordinärt? Skapandet av dessa terrasser kräver inte extraordinära resurser, och skulle lite krasst kunna förklaras med anpassning av en betydande bebyggelse till rådande terräng. Sådant måste arkeologin rimligen ta ställning till. Man kan inte bara skapa indikatorer för yttersta elitstatus utan ett brett och väl underbyggt underlag. Logiska resonemang måste få ta sin plats eftersom sökandet av alternativa förklaringar är en självklar del i alla sunda tolkningar.

[Ättelägg]

Yngwe, det extraordinära är att det skiljer sig från det vanliga under dess tid, skiljer sig på ett sätt som är unikt för sin tid. Mao, Signhildsberg sticker ut liksom dess arvtagare Sigtuna.

Det intressanta är fenomenen mälardalsstäder där åtminstone idag räknas Sigtuna, Uppsala, Enköping, Arboga som ungefär samtida, etablerade när Birka-Tumbo försvinner, samtida med stora arbeten i norrström (Stockholm). Själv tror jag att även Köping, Strängnäs och Tälje är lika gamla.

Fornsigtuna är sannolikt ett utslag av Konungens närvaro och speglar en närvaro och planering som är unik. Birka-Tumbo är starten med någon form av kameral struktur redan på 700-talet i Mälardalen, en struktur som förtätas och utvecklas genom århundrandena till 900-talet då vi inträder i Städernas etablerande. Under denna tid präglas både mynt och sten, tempel reses och makten centreras, den gamla släkten förnyas i den nya och Sverige kommer till. I sanningen en skön historia som tyvärr utifrån navelskådande inte faller i god jord hos många här....sorligt.

[AndreasE]

Fornsigtuna uppvisar ett fint och omfattande exempel av terrassering. Men varför är det extraordinärt? Skapandet av dessa terrasser kräver inte extraordinära resurser, och skulle lite krasst kunna förklaras med anpassning av en betydande bebyggelse till rådande terräng. Sådant måste arkeologin rimligen ta ställning till. Man kan inte bara skapa indikatorer för yttersta elitstatus utan ett brett och väl underbyggt underlag. Logiska resonemang måste få ta sin plats eftersom sökandet av alternativa förklaringar är en självklar del i alla sunda tolkningar.

En sån här samling terrasser, dessutom daterade till vendeltid/vikingatid, är mycket ovanligt. Så är det bara. Platsens organisation är också intressant, och speglar storgårdarna i GU och på Adelsö, med en eller flera stora byggnader (i GU och Hovgården bekräftade hallbyggnader) i ett höjdläge och en samling mindre byggnader lägre i terrängen. Lägg till det en storhög, så har man en bebyggelse som sticker ut ordentligt i det arkeologiska materialet.

Sen har jag inte använt orden "yttersta elitstatus". Jag har sagt att platsen är ovanlig, och att den motsäger ditt påstående att Sigtuna var en "högst ordinär" järnåldersbebyggelse innan staden anlades. Det verkar du nu ha erkänt, då du använder orden "omfattande bebyggelse".

Min poäng var aldrig att debatera Fornsigtuna. Jag ville bara visa på att Sugtuna inte anlades i ett vakuum.

[Vetgirig]

En sån här samling terrasser, dessutom daterade till vendeltid/vikingatid, är mycket ovanligt. Så är det bara. Platsens organisation är också intressant, och speglar storgårdarna i GU och på Adelsö, med en eller flera stora byggnader (i GU och Hovgården bekräftade hallbyggnader) i ett höjdläge och en samling mindre byggnader lägre i terrängen. Lägg till det en storhög, så har man en bebyggelse som sticker ut ordentligt i det arkeologiska materialet.

Jag minns ingen storhög nära Signhildsberg. Men tingshögen var en särskilt uppbyggd plattform och hade ingen gravfunktion om jag minns rätt. Närmaste storhög ligger väl några km norrut? Och bör väl snarare knytas till därvarande storgårdar i anslutning till sockenkyrkan.

[AndreasE]

Tingshögen är en storhög. Att man inte hittade en grav i den ändrar inte på det.

[Yngwe]

En sån här samling terrasser, dessutom daterade till vendeltid/vikingatid, är mycket ovanligt. Så är det bara. Platsens organisation är också intressant, och speglar storgårdarna i GU och på Adelsö, med en eller flera stora byggnader (i GU och Hovgården bekräftade hallbyggnader) i ett höjdläge och en samling mindre byggnader lägre i terrängen. Lägg till det en storhög, så har man en bebyggelse som sticker ut ordentligt i det arkeologiska materialet.

Sen har jag inte använt orden "yttersta elitstatus". Jag har sagt att platsen är ovanlig, och att den motsäger ditt påstående att Sigtuna var en "högst ordinär" järnåldersbebyggelse innan staden anlades. Det verkar du nu ha erkänt, då du använder orden "omfattande bebyggelse".

Min poäng var aldrig att debatera Fornsigtuna. Jag ville bara visa på att Sugtuna inte anlades i ett vakuum.

Som jag redan påpekat och erkänt så var mitt ordval, högst ordinär, olämpligt.


Jag kan nu endast tolka detta inlägg som att du också nu tillstår att "mycket extraordinär" var väl i överkant, och att du då håller med att runt om Mälaren finns ganska många platser, som oavsett antalet terrasser, kan ha motsvarande rikedom.


Det finns då inget hinder för min hypotes om valet av Sigtuna och också Strängnäs

[AndreasE]

"Högst extraordinär" var i motsats till ditt "högst ordinär".

Nja, jag tillstår nog fortfarande att själva fornlämningsbilden i Fornsiftuna är mycket ovanlig. Men som jag påpekat så är det en intressant plats för att den utmärker sig även på andra sätt, tex bristen på omfattande gravfält. "Rikedom" är förstås svårt att jämföra utan mer omfattande utgrävningar. Men tex - bebyggelsemässigt förefaller Fornsigtuna mer intressant än tex Valsgärde eller Vendel, trots avsaknaden av kända rika gravar. Det i sig är intressant - rika gravar är förvånansvärt spritt i regionen, men bebyggelsen i dess närhet är inte alltid så utmärkande. Kanske ligger skillnaden mellan privat rikedom (storbonde anlägger rikt utrustad grav vid fädernesgården) mot offentlig funktion (lokal maktorganisation anlägger stödjepunkt vid strategisk plats).

[history freak]

Jag vill återigen betona Fornsigtunas miltärstrategiska läge. Det var beläget vid ett sund som kontrollerade segelleden in till Uppsala och därmed vattenvägarna i Uppland. Det fungerade alltså som ett lås mot uppsalabygden. Vid början av medeltiden har också byggts en borganläggning vilket ytterligare styrker platsens strategiska läge. Se följande vittnesmål:

 Nu är det emellertid så lyckligt att vi har en mycket detaljerad beskrivning av hur det såg ut vid Signhildsberg i början av 1600-talet. Det är nämligen så att Aschanéus, vår 'förste riksantikvarie' redan 1612 lämnade en beskrivning av hur det såg ut på platsen, och han borde verkligen veta hur det var, för han var uppväxt på granngården Aske, efter vilken han senare tog sig namn. Så här skriver han i sin berömda Sigtunaskildring:
 Bortlömt i debatten om Fornsigtuna är frågan var den plats låg, där sigtunabiskopen hade   sin bostad. Varken biskobsgård eller kungsgård har hittas i Sigtuna stad.   

 Kan det ha varit lämningar av den byggnaden som Aschaneus berättat om? Kyrkan ägde i början marken vid Fornsigtuna.
"... har Slottet Försiggtuna stått, av vilket försvarsverk ännu synes formen av själva slottet och dess murar. Borggården syns liksom fyrkantsvis framför huset. Den platsen är högre än själva planen, som är omkring. För inte så många år sedan syntes ett stycke av sträckmuren, vallen var nerfallen därifrån. Ingången till borggårdsplatsen syns också. Där porten har varit ligger nu ett stycke åker, och däromkring växer smärre och större granar och enbuskar. 
     Nedanför motsjön syns några stora högar och stenrösen nordöst om borggårdsplatsen, bestående av både gråsten och tegelsten. Uti en djup grop eller däld har synts för inte så länge sedan hela källarvalv under högarna vitt omkring. Skogen börjar nu snabbt växa därpå, så att de nu icke så väl synas som förut. Söderut är en väldigt hög stenresa, som till äventyrs varit ett stentorn."


Resterna av denna borg ovan jord är nu borttagna. Vid utgrävning av Signhilds kulle har man funnit fundamentet av ett torn.

Fornsigtuna hade alltså när Achanenus skrev sitt vittnesmål varit en mycket betydelsefull plats i minst tusen år ! Vi kan nog nu konstatera att de mäktiga husplatåerna, högarna,, rester av bryggor  m.m. är ett tydlig bevis för att platsen har varit mycket betydelsefull åtminstone från tidig Vendeltid. Beaktar man allt vad som finns att se ovan jord även idag  bör alla inse att denna plats på många sätt är unik för sin tid, kanske även i ett riksperspektiv. Många vill se arkeologiska utgrävningar på denna plats. Vi får hoppas att en ny Gad Rausing tänker på samma sätt. Denna utgrävning kommer nog att klargöra mycket som nu ter sig dunkelt.

[Vetgirig]

Jag har för mig att vad man trodde skulle vara ett torn, INTE var det. Något annat som kunde vara torn hittades heller inte.

[Yngwe]

"Högst extraordinär" var i motsats till ditt "högst ordinär".

Nja, jag tillstår nog fortfarande att själva fornlämningsbilden i Fornsiftuna är mycket ovanlig. Men som jag påpekat så är det en intressant plats för att den utmärker sig även på andra sätt, tex bristen på omfattande gravfält. "Rikedom" är förstås svårt att jämföra utan mer omfattande utgrävningar. Men tex - bebyggelsemässigt förefaller Fornsigtuna mer intressant än tex Valsgärde eller Vendel, trots avsaknaden av kända rika gravar. Det i sig är intressant - rika gravar är förvånansvärt spritt i regionen, men bebyggelsen i dess närhet är inte alltid så utmärkande. Kanske ligger skillnaden mellan privat rikedom (storbonde anlägger rikt utrustad grav vid fädernesgården) mot offentlig funktion (lokal maktorganisation anlägger stödjepunkt vid strategisk plats).

Ok, din motivering till extraordinärt som kontrast är tagen!



Jag håller med om att ur bebyggelsemässigt  är Fornsigtuna intressant i ett arkeologiskt perspektiv. Men som bekant, arkeologi ger bara smala fönster mot historien, och vi ser bara det som finns kvar att se, eller snarare, det vi upptäckt.  Samtidigt måste vi då vara försiktiga i våra värderingar, det finns all anledning att låta tolkningarna stanna innan de går över gränsen för vad som faktiskt berättas. Det är så lätt att börja tillskriva vissa sakar egenskapsvärden som de egentligen inte alls har. Ur ett arbetsmässigt perspektiv är platåerna högst ordinära, väl matchade av en småländsk gårds slit med sten... Det är inte menar att förringa platåerna, utan att förstå dom rätt. Platser med platåer ska jämföra med andra sådana, inte stå som symbol för något extraordinär. Men där tror jag redan vi är överens.

[Yngwe]

Jag vill återigen betona Fornsigtunas miltärstrategiska läge. Det var beläget vid ett sund som kontrollerade segelleden in till Uppsala och därmed vattenvägarna i Uppland. Det fungerade alltså som ett lås mot uppsalabygden. Vid början av medeltiden har också byggts en borganläggning vilket ytterligare styrker platsens strategiska läge. Se följande vittnesmål:

 Nu är det emellertid så lyckligt att vi har en mycket detaljerad beskrivning av hur det såg ut vid Signhildsberg i början av 1600-talet. Det är nämligen så att Aschanéus, vår 'förste riksantikvarie' redan 1612 lämnade en beskrivning av hur det såg ut på platsen, och han borde verkligen veta hur det var, för han var uppväxt på granngården Aske, efter vilken han senare tog sig namn. Så här skriver han i sin berömda Sigtunaskildring:
 Bortlömt i debatten om Fornsigtuna är frågan var den plats låg, där sigtunabiskopen hade   sin bostad. Varken biskobsgård eller kungsgård har hittas i Sigtuna stad.   

 Kan det ha varit lämningar av den byggnaden som Aschaneus berättat om? Kyrkan ägde i början marken vid Fornsigtuna.
"... har Slottet Försiggtuna stått, av vilket försvarsverk ännu synes formen av själva slottet och dess murar. Borggården syns liksom fyrkantsvis framför huset. Den platsen är högre än själva planen, som är omkring. För inte så många år sedan syntes ett stycke av sträckmuren, vallen var nerfallen därifrån. Ingången till borggårdsplatsen syns också. Där porten har varit ligger nu ett stycke åker, och däromkring växer smärre och större granar och enbuskar. 
     Nedanför motsjön syns några stora högar och stenrösen nordöst om borggårdsplatsen, bestående av både gråsten och tegelsten. Uti en djup grop eller däld har synts för inte så länge sedan hela källarvalv under högarna vitt omkring. Skogen börjar nu snabbt växa därpå, så att de nu icke så väl synas som förut. Söderut är en väldigt hög stenresa, som till äventyrs varit ett stentorn."


Resterna av denna borg ovan jord är nu borttagna. Vid utgrävning av Signhilds kulle har man funnit fundamentet av ett torn.

Fornsigtuna hade alltså när Achanenus skrev sitt vittnesmål varit en mycket betydelsefull plats i minst tusen år ! Vi kan nog nu konstatera att de mäktiga husplatåerna, högarna,, rester av bryggor  m.m. är ett tydlig bevis för att platsen har varit mycket betydelsefull åtminstone från tidig Vendeltid. Beaktar man allt vad som finns att se ovan jord även idag  bör alla inse att denna plats på många sätt är unik för sin tid, kanske även i ett riksperspektiv. Många vill se arkeologiska utgrävningar på denna plats. Vi får hoppas att en ny Gad Rausing tänker på samma sätt. Denna utgrävning kommer nog att klargöra mycket som nu ter sig dunkelt.

Betydelsen måste sättas i perspektivet att det vid tiden nog fanns flera farleder till Upplands inland.
Vad jag förstår är sundet dessutom för djupt för pålspärrar. Rännan har varit närmare 15 m djup och där lär pålning inte ha kunnat göras. Då har man kunnat hålla ut 200 m från vardera stranden, och dit når ingen båge effektivt.
Det militärstrategiska läget som spärr är alltså begränsat och Stäket hade varit ett många gånger bättre alternativ. Där är man inom pilskotts avstånd från båda stränderna undre lång tid.

[history freak]

Du uttrycker dig som vanligt löjligt tvärsäkert........och som vanligt försöker du hitta svaga punkter i min argumentering...... nästan varenda gång som jag skriver något. Jag har tydligen trampat dig på tårna ordentligt. Vore intressant att veta varför ?.

Har du aldrig hört talas om att man blockerade sund med hopkedjade skepp ?
har du aldrig hört talas om att man sänkte gamla skepp fyllda med sten för att blockera ett sund ?
Har du aldrig hört talas om att man blockerade sund med en kätting ?
Hur vet du att djupet är 15 meter ?
Gäller din djupangivelse hela bredden på sundet ?
Kan man ha pålat större delen av sundet och ha haft en rörlig blockering i mitten ?

Citat av dig:" Betydelsen måste sättas i perspektivet att det vid tiden nog fanns flera farleder till Upplands inland."

Du är alltså inte säker ?
Har du tittat på kartan ? 
Kan du se någon mer farled ?

Några kompisar till mig undersökte just detta för många år sedan med roddbåt. Det gick inte på alternativa vägar

Betr. militärstrategiskt läge: Tror du att man byggde en borg utan anledning ?

Har du nu på något sätt ändrat uppfattning om Fornsigtunas betydelse ?

Ja visst, jag använder din taktik nu d.v.s. ifrågasätt och  fråga fråga, fråga .....men jag håller mig till kända fakta !

Din jämförelse mellan jordbruksplatåer  och väldiga husplatåer i ett statusmässigt sammanhang är löjlig !

Om du är seriös svarar du på samtliga frågor !

[history freak]

Betr. segelleder till Uppsala:  Det enda egentliga alternativet gick in vid Åkersberga via Brottby och Angarn till Uppsala och där kunde möjligen små båtar gå in på vikingatiden.

[Vetgirig]

Ursäkta att jag lägger mig i, men kunde inte låta bli!

Har du aldrig hört talas om att man blockerade sund med hopkedjade skepp ?

Sett nämnt i någon text om TILLFÄLLIG avspärrning med skepp. Här skulle det alltså vara kontinuerligt och det är en helt annan sak.

Har du aldrig hört att man blockerade sund med en kätting ?

Jodå! Jag har sett kättingen vid Jarlehus. Du talar dock om 500-1000. Jarlehus förmådde man spärra med kätting 1250-1300 ungefär. En kätting kräver rätt mycket kvalitétsjärn. Tror du på allvar att man hade förmåga att 500-1000 producera sådan i tillräcklig mängd lokalt eller råd att köpa in från närmaste säkra källa - Helsingländerna?

Hur vet du att djupet är 15 meter ?

Nja! Djupet verkar ligga runt 5-7,5 m idag enligt Raä karta. Kanske lite mer vid den tiden. Inte kollat sjökort. Bredden och djupet är dock sådant att det kräver rätt långa stolpar för att konstruera en spärr ändå. Hur är det med isarnas rörelser i sundet? Sundet är långsmalt och medger alltså isrörelser som hinner skapa bra med tryck mot hinder. Tror knappast att en spärr i sundet på lerbotten skulle stå emot särskilt många år, eller ens ett år.

Gäller din djupangivelse hela bredden på sundet ?

Knappast.

Kan man ha pålat större delen av sundet och ha haft en rörlig blockering i mitten ?

Ja! Det är väl ingen mening att påla och/eller ha en rörlig spärr i "mitten". Den hackar (eller bränner) pirater alternativt en flotta sig lätt genom. En farledsspärr har inte nödvändigtvis annat än kontrollerande snarare än hindrande funktion. Då behöver den ha samma design som den vid Gamla Staden (Stockholm) nedanför Helgeandsholmen under 1300-talet. D v s nära stranden och med ett torn (trä räcker) så att kontrollanterna kunde se ned i skeppen. Här måste dock rester av en pålspärr uppvisas innan teorin kan accepteras.

Citat av dig:" Betydelsen måste sättas i perspektivet att det vid tiden nog fanns flera farleder till Upplands inland."

Du är alltså inte säker ?

Nej! Alternativet verkar vara leden mellan Uppsala och Norrtälje, men den bör inte vara praktiskt användbar 500-1000, eller i varje fall under snabb uppgrundning.

Har du tittat på kartan ?

Ja! 

Kan du se någon mer farled ?

Nej!


Eftersom jag tittat på kartan, så ser jag också att Signhildsberg knappast är anlagd för att kunna verka militärt mot sjötrafik i sundet. På sin höjd kunde man verka som sjötrafikkontroll. Däremot skulle det militärt vara fördelaktigare att placera sig på östra sidan av sundet, då höjdläget där kommer närmare vattnet, men inte ens detta skulle duga.
Minnesbilden av området har tydligen för mig blivit blek med tiden. Kolla man terrängen enligt kartan, så ser man att kullen skulle kunnat fungera som en grund för befästningar/försvar, där en trolig sankmark väster om kullen (idag brukat fält) skulle kunnat fungera som "vallgrav". Bakom (öster om) ligger då en platå vilken skulle kunnat fungera som "förborg", sett mot huvudriktningen i försvaret av platsen, vilken bör varit vänd mot sundet. Har sett liknande i "Kurland". Platån innehåller minst 14 st terrasser/husgrunder från svunna tider. I SÖ delen av platån tycks en medeltida bytomtning ha legat. Sedan var fornsök vrång med min dator och ville inte lämna från sig särskilt mycket info om R-märkningarna inom själva kullen. Av det jag kom åt verkar det dock inte handla om så omfattande terrasser, som 30-40 m.

Kollar man vidare på kartan, skulle jag personligen vilja botanisera lite en tidig vår i s k Hammarby Kulle väster om Signhildsberg. Om Signhildsberg verkligen är Försigtuna och ingen missuppfattning, så bör det också finnas en del intressant dolt på denna kulle, vilket ännu inte är uppmärksammat.

[Yngwe]

Bäste HF


Givetvis är det här så att varje påstående någon av oss gör här kommer att granskas och kritiseras. Sigtunas strategiska läge är givetvis viktigt att förstå om man vill förstå platsens utveckling. Då måste man kontrollera grundläggande fakta.


Djupet finns angivet i moderna kartor, på den får man lägga på tidens vattenstånd. Om detta finns inga riktigt säkra uppgifter, men det handlar om om 5 - 10 m beroende på vilken tid man talar om.  Motsvarande vattenstånd påverkar givetvis också strandlinjen, mitt avståndsexempel bygger på mätning från 5-meterslinjen. Utgår vi från 5 meters höjning har vi minst 11 m djup. Så långt ren fakta.


Visst kan man spärra med båtar, men dessa måste då bemannas, annars kan man ostört förstöra spärren mitt i sundet.


När det gäller alternativa vägar är jag inte säker, och det hänger ihop med osäkra vattennivåer och igenväxning.  Det är så att när vattnet sjunkit så pass att ljuset når botten så kommer botten att börja höja sig på grund av igenväxning.  Detta är givetvis oerhört svårt att bedöma, och därför är jag försiktig.


En möjlig farled är ändå närbelägna Garnsviken  som vid Vassunden kan ha haft öppet vatten mot Kyrkviken. I vilket fall har där funnits ett ed, så man har kunnat ta sig förbi.  Ett annat mer troligt alternativ är Hjälstaviken - Oxen. Där finns ju faktiskt än idag vattenförbindelse via Dumdals dike. Jag tror den leden varit fullt segelbar med 5 m högre vattenstånd.


Ska man bedöma en plats strategiska läge vid en given tid, måste man bedöma utefter den tidens karta och teknik.
Man måste givetvis också studera omgivningarna för att se om det fanns alternativ som uppenbart hade varit klart bättre, som i det här fallet Stäket.  Det är som vanligt alltså, man måste jobba igenom det underlag man faktiskt har att tillgå.

[Ättelägg]

Vi glömmer många gånger bort militära realiteter, även om man smyger sig förbi en försvarsanläggning är risken stor att man blir instängd då Suionerna var mäktiga i skepp. Att fysiskt spärra av leder är svårt och kanske inte nödvändigt. En styrka som skulle våga sig så djupt in lär vara stor och därmed för stark att stänga ute men kontroll genom närvaro är desto effektivare. Det är lite problematiskt med fornborgar som anses vara av farledskontrollerande funktion då det mesta slutar med att en ren fysisk kontroll från borg till vattendraget blir orimlig dock behöver detta inte vara syftet. Har man en liten fast besättning med goda försvarsmöjligheter uppnås informations kontroll över farleden, båtar går att identifiera, signaler utsändas. Lämnar fienden borgen intakt kommer de att ha en potent fiende i ryggen, anfaller det kommer det att kosta på med troligen tämligen fattigt byte. De sk farledsborgarna är intressant liksom hela fenomenet fornborg.

[AndreasE]

Det finns ju ingenting som hindrar att man hade stödjepunkter på flera platser längs leden/lederna in mot Uppsala. Trots Stäket, som troligtvis var befäst på något sätt på 1100-talet (och pålspärren/Tre Kronor vid Norrström) så ska ju Sigtuna enligt källorna ha anfallits av rövare 1187. Om jag tex satt i Uppsala på 700- eller 800-talet så skulle jag nog sett till att det fanns flera försvarspunkter längs farleden mot Uppsala.

Dock ska man komma ihåg att vi inte har letat efter någon försvarsanläggning vid Fornsigtuna. Det är alltså helt spekulativt att platsen skulle haft en sådan funktion.