Författare Ämne: Seed of Yggdrasill & Summoning the gods  (läst 3913 gånger)

Utloggad Dren

  • Novis
  • Antal inlägg: 15
Seed of Yggdrasill & Summoning the gods
« skrivet: september 17, 2014, 05:12 »
Hej alla, jag är intresserad av asatron (speciellt metaforerna) och vikingatiden och undrar över två böcker jag är intresserad utav.

De är; Seed of Yggdrassill av Maria Kvilhaug & Summoning the gods av Collin Cleary. Har ni läst någon av dessa och kan rekommendera dem? Båda behandlar ämnena asatro & vikingar (tror jag) och hur man ska tolka deras berättelser ur ett modernt perspektiv.

Passar även på att fråga efter litteratur, om man får,  som berör hur man ska tolka asatron och om vikingar/germaner i allmänhet ni tycker man absolut ska kunna som allmänbildning.

Tack på förhand.

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Seed of Yggdrasill & Summoning the gods
« Svar #1 skrivet: september 19, 2014, 19:50 »
OK. Det är synd om en fin tema, så kanske kan jag skrapa ihop något svar. Gäller "Seed of Yggdrasill" asatrons prästerskapet eller mystiker? Om det är fallet, skulle det inte räcka med "summoning" dem? Sen, ett modern perspektiv kunde du hitta redan i Platos lära. För honom räckte det med en enda gud, som hette Den Enda (The One) eller Den Goda (The Good). Inte utan orsak finns det Platos porträt i luteranska kyrkor i Sverige. (Se t ex
mosaik i Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden)

Gudarna började ge plats åt människor allmänt redan i början av hellenistiska perioden, efter gammalt-faraonska exemplen. Alexander den Store blev proklamerad som inkarnation av Ammon (Zeus) genom den gudens prästerskapet, när han vistades i Egypten. Som Zeus med Hera, Ptolemaios II Filadelfos tagit sin syster Arsinoe till äkta maka, etc. "Den siste" eller historiske Oden var kanske bara en schaman-ledare av hemvändande Herulerna, som försökte återvinna sina gudalika förfäders krafter genom olika exerciserna omkring Yggdrasillen.

Det där med att sträva efter något stort kunde också moderniseras med hjälp av Plato. Hans ideal var det spartanska samhälle. Strävande efter något på egna val och krafter, eventuellt med assistans av hjälpandar, var
för honom svarta magin, som skulle förkastas. Idealet var den "spartanska bönen". Man skulle bara säga till Gud
 - "Gör vad Du ser som varande det rätta för mig" och acceptera sen vad som kommer emot en i livets ström, utan några som helst protester.

NB Asatron i vardagen kan du finna i överflöd i isländska familjesagor. Då undviker du att konfrontera för mycket av svulstiga produkter av dåtida skalder och moderna påhitt.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Seed of Yggdrasill & Summoning the gods
« Svar #2 skrivet: september 19, 2014, 23:39 »
Britt-Mari N äsström har skrivit ett antal böcker i ämnet som inte är särskilt krångliga trots att hon är professor i religionshistoria.
Men om hon berättar så mycket om asarna ur dagens perspektiv vet jag inte. Asatron speglar ju en helt annan värld.
Problemet är ju egentligen att vi har svårt att få grepp om den världen och den tron eftersom, så vitt jag vet, ingen som levt i den kulturen skrivit ned något. Det vi har är skrivet av kristna som verkar tycka att asar är lite komiska.

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Seed of Yggdrasill & Summoning the gods
« Svar #3 skrivet: september 20, 2014, 19:28 »
OK. Efter min liten provokation kanske något mera seriöst skulle sitta fint. Varför skulle trädet, på vilket Oden offrar sig själv till sitt Själv, heta Yggs Springare? IMHO Det skulle illustrera en egendomlighet av Jordens struktur känd för många sen antiken. Nämligen; vad du letar efter för på stora distanser finns också högre eller djupare på detta ställe där du - eller objekt av din veneration, står.

Några exempel? - varsågod. Efter förlorad Titanomachy, Titaner är skickade neråt till Tartaros eller utåt inpå öarna i fjärran sjö. Theseus eller Herakles vistades på vårdagen i palatser som var byggda omkring ingångar till Undervärlden men för att kunna tränga däri, brukade de skickas de till allmänt kända ditto belagda på
utkanter av grekiska världen.

En gång anlitade jag en erfaren jordstrålningskännare för att lokalisera vattenådror på min tomt. Det var ganska enkelt men sen kom en fråga. Hur djup ligger dem då? Svaret blev - "Så djup som deras parallel "eko" ligger där borta". Och det stämde.  Då började jag undra om några delar av (natur)religionerna har kanske rötter i en sån "organisk" kännedom av Jordens "språk"? 

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Seed of Yggdrasill & Summoning the gods
« Svar #4 skrivet: september 21, 2014, 11:21 »
PS På sistone började jag leta i gamla traditioner av altaiska folken. (Altai-fjällens område är kanske ursprungsland av euroasiatiska schamanismen) Där har jag funnit en parallel till Yggdrasill - Världens Träd, i form av individuella delorativa kolumner vid vilka hästar brukade fjättras.

Sen skulle vi ta i beräkning att det fanns olika former av Världens Träd. I Sverige tror man att det stod
en stor ask vid en brunn i Gamla Uppsala och det var Yggdrasill. I indiska Upanishaderna säger man att det finns
två olika Världens Träd. Jag blev faktiskt intresserad för det otypiska träd med rötterna i himlen. (BTW Nån hittade en cirkular sanktuarium gjord av såna ekar, under letande i Doggerland)

Men Yakuter i Sibirien har också en annan typ av Världens Träd, som ligger på jordens yta med kronor riktade mot Öst. Får man kalla dem för Yggdrasills Skugga, eller? Men då hade vi att göra med skuggor formade av
Solen innan den går ner för natten?