En helt färsk och mycket intressant finsk doktorsavhandling som på språkhistoriska grunder försöker sig på att klargöra hur och när finskan och samiskan kom till och spred sig i Nordeuropa:
Heikkilä, M. K.: Bidrag till Fennoskandiens språkliga förhistoria i tid och rum.
https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/135714/bidragti.pdf?sequence=1Bland slutsatserna:
De uralska språken kom till Finland/Östersjöområdet under tidig bronsålder och trängde undan ett äldre indoeuropeiskt språkskikt med likheter med både germanska och baltiska språk.
Finska och samiska differentierades i nuvarande Finland och formen på inlånade urgermanska/urnordiska ord visar att det skedde under sen bronsålder-förromersk järnålder
Samerna spred sig från södra-mellersta Finland till Lappland - Kolahalvön först under romersk järnålder-folkvandringstid och samiskan ersatte där ett äldre språk med okända släktskapsförhållanden (troligen ej indoeuropeiskt). Inlånade ortnamn i samiskan visar även på tidiga kontakter med norrön befolkning utmed norska kusten.
Det fanns samisktalande folkgrupper kvar i Sydfinland in i sen järnålder/medeltid, t o m ända nere i Åboland.
Ortnamnen på Åland visar på att det funnits både germanska, finska och samiska bosättningar där.
Den särpräglade österbottniska kulturen under folkvandringstid uppbars troligen av en bofast och åtminstone delvis jordbrukande samisk befolkning.