Arkeologi > Allmänt
Tidiga svenska städer
AndreasE:
Ja, det skulle förstås inte alls vara förvånande om många centralplatser med tiden utvecklats till städer. Återigen så kommer förstås tillfället för övergången från centralplats till stad bero på definitionen av vad en stad är. Även rena centralplatser kan förstås ha handelsrelaterade funktioner. Men som du säger så var nog framför allt hantverket på centralplatserna centraliserat och elitinriktat. Kanske kan övergången placeras någonstans när handeln och hantverket får ett eget liv - när hantverksmän som inte ägs/arbetar för makten kan flytta till centralplatsen och "starta eget" så att säga, och att det runt dessa människor samt handelsfunktionen uppstår en ekonomi som är skild från eliten/makten. Min känsla är att på platser som Uppåkra och Uppsala så ägdes allt av samma lilla grupp av människor, och att den ekonomiska aktivitet som pågick där skedde under elitens kontroll. I Uppsala antyds detta av att hela byn på medeltiden ägdes av kronan, vilken med tiden skänkte halva ägorna (och hälften av gårdarna) till domkyrkan.
Frågvis Amatör:
Andreas.
--- Citera ---När det gäller Uppåkra är min åsikt samma som förut - vi vet alldeles för lite om Uppåkra som plats för att kunna kalla den för en "stad", och jag personligen tycker att det är lite underligt att man valt att marknadsföra den som en sådan. En enormt stor och viktig centralplats - absolut, men vad särskiljer Uppåkra från andra stora centralplatser från ungefär samma tid
--- Slut citat ---
Skillnaden mellan centralplats och stad hänger jag inte riktigt med i. Det finns flera exempel på storgårdar med hantverksproduktion och mindre gårdar placerade på samma ställe i Skåne. Ett bra exempel är Järrestad och Dagstorp(Norr om Kävlinge). Utanför Malmö har det funnits en liknande samling byggnader i Lockarp.
I senaste utgåvan av Uppåkrastudierna(12) sammanfattas grävningar nere i Lilla Uppåkra, som ligger 500 meter söder om Stora Uppåkra. Där hittade man långhus, mindre hus och spår av metallhantverk samt stenläggningar mellan husen med samma tidshorisont som Stora Uppåkra. Det handlar om ett 20-tal hus. Här har det hittats åtminstone en guldbrakteat.
Vad som gör Uppåkra speciellt är storleken och att det finns spår av hantverk och handel över stora delar av området. Platsen hänger samman och är inte lokaliserad i olika delar som exemplet Sorte Muld. Det som är okänt är antalet och lokaliseringen av alla hus eftersom hela området(40 Ha) inte är grävt.
Thomas I
AndreasE:
Som du själv säger så är Uppåkras struktur inte unik, varken för Skåne eller resten av Sverige. Platsen är stor, absolut, men jag har inte sett någonting i de genomgångar jag har gjort som pekar på att Uppåkra skulle vara någonting annat än tex Uppsala. Rent generellt är platserna ganska lika. Och som jag sagt flera gånger, än så länge har faktisk bara en liten del av Uppåkra undersökts. Alltså tycker jag att det är lite tidigt att avgöra om det är en stad, oavsett vilka kriterier man använder.
Frågvis Amatör:
Andreas. Yngwe skrev så här i inledningen:
--- Citera ---Är det därför inte vettigt att utgå ifrån att urbana miljöer faktiskt funnits spridda runt om i Skandinavien långt innan vi börjar finna dom i skrift?
--- Slut citat ---
Urban miljö kan man nog kalla Uppåkra för. Stad kan diskuteras eftersom det nog är ett medeltida begrepp i Sverige och står för en plats med egen rättsskipning utanför härader.
I senaste utgåvan av Uppåkrastudierna(12) finns också en redovisning av resultat från de geofysiska undersökningarna, vilket täcker större områden. Boken kom ut i år.
Sedan tidigare har man konstaterat den största fosfatfläcken i Skåne samt sammanhängande kulturlager med varierad storlek.
Thomas I
Yngwe:
--- Citat från: AndreasE skrivet juli 31, 2014, 02:51 ---Ja, det skulle förstås inte alls vara förvånande om många centralplatser med tiden utvecklats till städer. Återigen så kommer förstås tillfället för övergången från centralplats till stad bero på definitionen av vad en stad är. Även rena centralplatser kan förstås ha handelsrelaterade funktioner. Men som du säger så var nog framför allt hantverket på centralplatserna centraliserat och elitinriktat. Kanske kan övergången placeras någonstans när handeln och hantverket får ett eget liv - när hantverksmän som inte ägs/arbetar för makten kan flytta till centralplatsen och "starta eget" så att säga, och att det runt dessa människor samt handelsfunktionen uppstår en ekonomi som är skild från eliten/makten. Min känsla är att på platser som Uppåkra och Uppsala så ägdes allt av samma lilla grupp av människor, och att den ekonomiska aktivitet som pågick där skedde under elitens kontroll. I Uppsala antyds detta av att hela byn på medeltiden ägdes av kronan, vilken med tiden skänkte halva ägorna (och hälften av gårdarna) till domkyrkan.
--- Slut citat ---
Jag skulle vilja säga att det nog kan utvecklas urbana miljöer inom centralplatskomplexen. Jag menar att det är troligt att elitmiljöernas produktionsöverskott behöver omsättas och att detta i vissa fall kan göras genom handel. Det gör förutsättning för en marknadsplats som kan bli mer eller mindre permanent. Till detta kommer hantverket. En elitmiljö har givetvis även ett stort behov av vardagshantverk och man kan tänka sig att detta även kan ge ett överskott som kan omsättas. Om detta vardagshantverk, och även enklare "statushantverk" utförs av entrepenörer får man ett underlag för en konkurrenssituation där verksamheter tränger ihop sig av marknadsmässiga skäl, och då har vi grogrunden för en "stad". Andra faktorer, som önskan om skydd och kontroll, kan sen ytterligare bidra till att verksamheten begränsas i sin utspridning.
Den lilla centralplatsstaden är alltså bara en funktion inom centralplatsen. Östra Aros ser jag som ett bra exempel på på en sådan centralplatsstad.
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
[*] Föregående sida
Gå till fullversion