Arkeologi > Allmänt

Tidiga svenska städer

(1/43) > >>

Yngwe:
Att åberopa städer eller urbaniserade miljöer är populärt för att påvisa t.ex. centralitet eller rikedom , men samtidigt högst problematiskt. Som AndreasE påpekat så får vi i långsam takt ny kunskap om stadsliknande miljöer som tidigare varit okända. Nyköping och Uppsala är nämnda exempel där urbaniseringen kan antas ha skett tidigare än vad som varit känt. Misstankar framförs om samma sak i t.ex. Köpingsvik, Skänninge och Lidköping.

Därför är det kanske dags att sluta koppla samman den juridiska termen stad med urban bebyggelse. Rent krasst så behövde ju skandinaver knappast komma på idén med en stad, runt omkring Skandinavien så stöter man ju på otaliga exempel på urbana miljöer, också med skandinaviska inslag. Det är också svårt att se att behovet av urbana miljöer skulle vara mindre i Skandinavien än på andra platser.

Är det därför inte vettigt att utgå ifrån att urbana miljöer faktiskt funnits spridda runt om i Skandinavien långt innan vi börjar finna dom i skrift?

Frågvis Amatör:
Håller helt med Yngwe. Uppåkra är ett bra exempel med spår av metallhantverk över området samt den speciella sammanhängande fosfatfläcken som indikerar slakt och hantering av djur. Dessutom kulthuset och hallarna uppe på toppen av platsen med stenläggningar i mellan byggnaderna. Lägg till en stor mängd mynt, guldgubbar, glas, brakteat, offrade vapendelar och importföremål från Europa så tyder allt detta på att det fanns urbana funktioner där sedan några hundra år efter Kristi födelse.

Sedan finns det åsikten att en stad måste vara upplagd tomtmässigt på ett specifikt sätt som inte stämmer med Uppåkra och då hjälper inte funktionerna i Uppåkra.

Den tidigaste utformningen av Lund påminde mycket om Uppåkra.

Thomas I

Yngwe:
Jag kan Uppåkra för dåligt för att kunna säga något om det är en urban miljö eller inte. Klart är ju att begreppet inte är så väldefinierat att det blir några tydliga skiljelinjer.  Men ändå, där måste finnas en förtätad bebyggelse av viss omfattning.

AndreasE:
Hur väl definierat begreppet är beror nog på vilka forskare man vänder sig till, men visst finns det definitioner. Oftast innehåller de en kombination av typologiskt kriterier och funktionella kriterier. Alltså att en stad ska innehålla både vissa sociala och samhälleliga funktioner och en fysisk organisation som uppfyller vissa krav för att definieras som en stad och inte tex "centralplats" eller någonting liknande. Alla städer behöver ju trots detta inte se likadana ut.

Visst är det lätt att fasta i debatten om tex tomtindelningar ska vara ett kriterium. Jag skulle dock säga att det är inte det som är problemet. Tomtindelningar kan vara ett tecken på att en plats har haft en urban karaktär (även om det inte automatiskt gör platsen till en stad), men det finns förstås många andra kriterier att väga in.

När det gäller Uppåkra är min åsikt samma som förut - vi vet alldeles för lite om Uppåkra som plats för att kunna kalla den för en "stad", och jag personligen tycker att det är lite underligt att man valt att marknadsföra den som en sådan. En enormt stor och viktig centralplats - absolut, men vad särskiljer Uppåkra från andra stora centralplatser från ungefär samma tid? Tex kan jag tycka att de nya undersökningarna i GU gett en bild som på många sätt påminner om just Uppåkra. En stor jordbruksbebyggelse centrerad runt en storgård, vissa urbana kvalitéer, specialiserat hantverk i olika områden, tecken på rituella områden, rumslig organisation, exklusiva fynd. Jag är dock inte säker på att dessa platser var "städer".

Yngwe:
Jag håller med dig där AndreasE, en nog så stor centralplats ger ingen stad. Däremot skulle jag tro att många av de tidiga mindre städerna utgjorde en del av ett centralplatskomplex där viss del av verksamheten, företrädesvis handel och handelsrelaterat hantverk, återfinns i en  förtätad bebyggelse av rent marknadsmässiga skäl. Riktigt exklusivt hantverk tror jag däremot inte ska ges urbana förtecken. Detta hör snarast till elimiljön.

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

Gå till fullversion