När det gäller enklare sommarjobb så är det här verkligen inte speciellt för musei- eller kultursektorn. Så här funkar ju hela arbetsvärden. Alla som kan fixar ju sommarjobb till yngre släktingar (barn, syskonbarn, barnbarn). Självklart kan man diskutera om det är moraliskt rätt att det även sker inom offentligt finansierade sektorer som tex sjukvården och kultursektorn, men det är som sagt ganska standard.
Sen misstänker jag att det framför allt handlar om okvalificerade jobb som tex att sitta i kassan eller jobba på museikafét? För att få tex ett vikariat som museipedagog eller guide brukar kräva att man har någon sorts utbildning inom ämnet. Jag har tex haft studiekamrater som sommarjobbat som guider på Gamla Uppsala museum och de var alla utbildade och rekryterade enligt en vanlig rekryteringsprocess.
Att chefer gärna rekryterar internt för okvalificerade jobb är inte konstigt då en riktig rekryteringsprocess både är dyr och tar tid, något som många chefer ogärna lägger energi på för ett korttidsvikariat under någon månad på sommaren.
Däremot så är förstås nepotism för kvalificerade tjänster riktigt problematiskt. Tyvärr finns ju problemet att kultursektorn är liten, och många inom sektorn är tex gifta med varandra eller kommer från familjer där alla håller på med samma sorts yrken. Det gör att även helt regelföljande rekryteringar kan se misstänkta ut, trots att inga fel har begåtts.