Biämne, religion eller biologi?

[goldensun81]

Hej allihop.
Jag tänkte ta mig i kragen och läsa till arkeolog nu till hösten. Jag ska läsa fristående kurser, och tänkte läsa antingen biologi (framför allt evolutionsbiologi jag är intresserad av, men är ganska öppen för andra kurser också) eller religion (forntida religiösa ritualer osv) som biämne. Tror ni att det är ämnen som skulle funka? Vilket ämne tror ni skulle fungera bäst rent arbetsmarknadsmässigt?

[Piankhy]

Vilken arbetsmarknad?

[goldensun81]

Touché. 
Jag är medveten om att arbetsmarknaden är begränsad (för att uttrycka det milt). Men för att kunna ha möjlighet att få in en fot någonstans, vilket ämne tror ni fungerar bäst?

[Heinrich H]

VVS  Då får man gräva ibland 

[Adils]

Gudskelov läser man väl i första hand inte med tanke på vad man i framtiden kan få ut rent ekonomiskt - även om det är nog så viktigt - utan för att man är intresserad av att lära i allmänhet och av ämnet i synnerhet. Jag sitter med en maffig studieskuld och utan kontakter är det svårt att komma in i kultursvängen, men min lärdom kan de aldrig ta ifrån mig. Jag tror mer på att skriva, teckna, måla, fotografera, engagera sig i olika föreningar och liknande, och på det sättet skaffa sig ett namn, för att så småningom kunna slå in en kil på ett museum eller liknande.

[Piankhy]

Jag sitter med en maffig studieskuld och utan kontakter är det svårt att komma in i kultursvängen,

Kanske kan det bli bättre efter valet (beroende på vem som vinner förstås):

Länk till:Socialdemokraterna vill ersätta kulturarvslyftet

När Socialdemokraterna hade makten före alliansen, satsade man på kulturarvet genom att låta utbildade akademiker ta hand om kulturarvet. Det kallades för Accessjobb, och partiet vill återinföra sin modell:

- Vi vill lägga ner kulturarvslyftet. Vi ställde oss bakom det, men efter de här åren ser vi att det inte ger något resultat. Då måste vi tänka ut hur vi kan använda våra resurser på ett bättre sätt, och vi vet att Accessjobben skapade arbetstillfällen för väldigt många. I vårt nya Accessförslag har vi breddat det lite mer. Nu vill vi kunna skapa arbetstillfällen inom hela kultursektorn, säger Gunilla Carlsson (S).

Tomma löften eller...?

[AndreasE]

Hej allihop.
Jag tänkte ta mig i kragen och läsa till arkeolog nu till hösten. Jag ska läsa fristående kurser, och tänkte läsa antingen biologi (framför allt evolutionsbiologi jag är intresserad av, men är ganska öppen för andra kurser också) eller religion (forntida religiösa ritualer osv) som biämne. Tror ni att det är ämnen som skulle funka? Vilket ämne tror ni skulle fungera bäst rent arbetsmarknadsmässigt?

Om du vill jobba som grävande arkeolog så skulle varken biologi eller religion vara särskilt användbart. Lite olika fristående kurser är aldrig fel, men tro inte att någon av just de två skulle hjälpa dina chanser på arbetsmarknaden. Jag skulle hellre satsa på att välja ett masterprogram när det är dags för det med någon lite praktisk inriktning, typ osteologi eller mikrofossilanalys.

Om du däremot vill ha en akademisk karriär så spelar det mindre roll vad du inriktar dig på. Då handlar det ju mer om att välja ett ämne att forska om när man kommer upp på doktorandnivå. 

[goldensun81]

Om du vill jobba som grävande arkeolog så skulle varken biologi eller religion vara särskilt användbart. Lite olika fristående kurser är aldrig fel, men tro inte att någon av just de två skulle hjälpa dina chanser på arbetsmarknaden. Jag skulle hellre satsa på att välja ett masterprogram när det är dags för det med någon lite praktisk inriktning, typ osteologi eller mikrofossilanalys.

Om du däremot vill ha en akademisk karriär så spelar det mindre roll vad du inriktar dig på. Då handlar det ju mer om att välja ett ämne att forska om när man kommer upp på doktorandnivå.

Tack för ett bra svar!

[MePenguin]

Biologi utan att tveka! Men inte direkt på grund av den framtida arbetsmarknaden - men biologi är förmodligen mer användbar då i alla fall.

Med biologi får du flera saker på köpet som kan hjälpa dig i din utbildning och sedan i arbetslivet, bl.a:
1. Insyn i naturvetenskaperna som du annars inte alltid får från en arkeologi utbildning (utan några undantag)
2. Utbildning i ett annat sätt att skriva
3. Ett försprång skulle du sedan välja osteologi, arkeobotanik osv.
4. Poäng som kan räknas som förkunskaper för andra naturvetenskapliga kurser (inte lätt att hoppa emellan annars)
5. Ett bredare perspektiv, bortanför det männskliga och humanistiska
6. En del matte, statistik och empiriska kunskaper som oftast lämnas ut från arkeologi utbildningar (tyvärr)
... och del till.

Funderar också på biogeografi (eller någon kurs som innehåller detta) eller kvartärgeologi eftersom de har förmodligen mer direkt relevans till ditt arkeologi intresse.

Tyvärr har inte AndreasE helt rätt med...

Om du däremot vill ha en akademisk karriär så spelar det mindre roll vad du inriktar dig på. Då handlar det ju mer om att välja ett ämne att forska om när man kommer upp på doktorandnivå. 

Förkunskapskraven kan vara förödande vill man bli doktorand i ett ämne som man inte har läst så mycket formella poäng i. Man kan förstås alltid läsa mer om man har råd och tid...

[AndreasE]

Som jag sa så är det aldrig fel att ha läst olika fristående kurser. En bred utbildning är aldrig fel. Frågan var dock vad som skulle hjälpa mest på arbetsmarknaden som arkeolog. Och sanningen är att om man vill jobba som grävande arkeolog så spelar det ingen roll om man har 20 poäng biologi på fil.kand-nivå.

Jag talade förstås inte om andra yrken. Det var specifikt arkeologiyrket jag talade om. Jag har själv två år biomedicin förutom min arkeologiutbildning, och alla de poängen i biologi, kemi, fysik och statistik har aldrig hjälpt mig att få jobb inom arkeologin.

Den enda punkten jag håller med om är att biologin möjligtvis kan hjälpa om man väljer att läsa osteologi. Dock så har jag för mig att biologikurser på grundnivå inte innehåller särskilt mycket benlära. Då ska man kanske hellre läsa fysiologi än biologi.

Generellt sett så är inte bristen på naturvetenskap på grundutbildningen i arkeologi särskilt problematisk. Om du vill hålla på med någonting sådant som arkeolog så anser jag att det är bättre att läsa sådana kurser på masternivå, och då kopplat till arkeologin, tex på arkeologiska forskningslabbet i Stockholm.

Tyvärr har inte AndreasE helt rätt med...
Förkunskapskraven kan vara förödande vill man bli doktorand i ett ämne som man inte har läst så mycket formella poäng i. Man kan förstås alltid läsa mer om man har råd och tid...

Jag talade om att doktorera inom arkeologi. Då är det viktiga att man har en fil.kand. och en master inom arkeologi, ingenting annat. Självklart kan du inte doktorera inom biologi med en master inom arkeologi. Om du vill doktorera inom tex osteologi, så rekommenderar jag som sagt att du tar en arkeologimaster med inriktning på osteologi först.

[MePenguin]

Hej!

AndreasE:
Du har förstås rätt, det kanske spelar ingen roll för de flesta arbetsgivaren om man har 20 poäng biologi - i Sverige i alla fall. Vill man jobba utomlands i ett projekt där naturvetenskapliga metoder efterfrågas oftare (t.ex. Island, England, Danmark) kan det vara hjälpsam.

... alla de poängen i biologi, kemi, fysik och statistik har aldrig hjälpt mig att få jobb inom arkeologin.

Mycket synd, så borde det inte vara.

Den enda punkten jag håller med om är att biologin möjligtvis kan hjälpa om man väljer att läsa osteologi...

Helt OK, men jag står fast med mina punkter, med över 20-års erfarenhet i branschen som både arbetstagare, lärare och arbetsgivare (utan att ge upp mitt hemlig identitet  ). Det tidigare man läser naturvetenskap desto bättre och de som läser osteologi (osv) på grundnivå klarar sig oftast bättre masters kurserna.

Generellt sett så är inte bristen på naturvetenskap på grundutbildningen i arkeologi särskilt problematisk.

Hmm... håller inte med. En arkeolog med bara humanistkompetenser kan saknar mycket när det gäller analytiska färdigheter.

Då är det viktiga att man har en fil.kand. och en master inom arkeologi, ingenting annat. Självklart kan du inte doktorera inom biologi med en master inom arkeologi.

Stämmer inte - läs behörighetskrav på doktorandutbildningar, t.ex. "[Grundläggande behörighet och] 120 högskolepoäng eller motsvarande i arkeologi, varav minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå, inklusive minst 15 högskolepoäng självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper." http://gu.se/digitalAssets/1224/1224063_sp-arkeologi-d.pdf men dessa variera mellan universitet. Du kan disputera inom biologi med en master inom arkeologi och tillräckligt många poäng för att uppfylla behörighetskraven.

Om du vill doktorera inom tex osteologi, så rekommenderar jag som sagt att du tar en arkeologimaster med inriktning på osteologi först.

Bra råd.

Och till sist: Det absolut viktigast du kan göra för att få jobb som grävande arkeolog är att bygga upp ett bra kontaktnät och skaffa internationell erfarenhet av att gräva på olika typer av undersökninger.

[AndreasE]

Du har förstås rätt, det kanske spelar ingen roll för de flesta arbetsgivaren om man har 20 poäng biologi - i Sverige i alla fall. Vill man jobba utomlands i ett projekt där naturvetenskapliga metoder efterfrågas oftare (t.ex. Island, England, Danmark) kan det vara hjälpsam.

Nu har jag inte jobbat i de länderna du nämner, men för det första så tvivlar jag på att de "efterfrågar de naturvetenskapliga metoderna" oftare än i Sverige, och för det andra så i alla fall i Sverige så utförs de naturvetenskapliga undersökningarna av arkeologer som är speciellt inriktade på just de metoderna - oftast genom att de har tagit en master eller doktorerat med sådan inriktning. Väldigt få fältarkeologer sitter inne på lab och analyserar mikrofossiler. Proverna skickas snarare till en expert som tar hand om analysarbetet. Experterna kommer dock ofta ut i fält för att själva utföra känsligare provtagningar eller för att hjälpa arkeologerna på plats att utvärdera en lokals potential eller för att upprätta en provtagningsplan. Den specialkompetenskategori man oftast ser ute i fält som en del av den reguljära arbetsstyrkan är osteologerna.

Att lära sig hur man ska ta prover och från vilka kontexter behöver man inte 20 poäng biologi på grundnivå för.

Det tidigare man läser naturvetenskap desto bättre och de som läser osteologi (osv) på grundnivå klarar sig oftast bättre masters kurserna.Hmm... håller inte med. En arkeolog med bara humanistkompetenser kan saknar mycket när det gäller analytiska färdigheter.

Osteologi är en av de fristående kurser på grundnivå som jag skulle rekommendera för en arkeologistudent. En generell biologikurser - inte lika användbart i mitt tycke.

Jag läste två år naturvetenskap innan jag läste arkeologi. Jag märkte ingen större skillnad mellan mig och mina studiekamraters analytiska färdigheter på tex masternivå. Självklart hjälper en grundläggande kunskapsnivå inom naturvetenskap när man tex läser om DNA och olika dateringsmetoder, men det är knappast avgörande så länge man inte är total analfabet inom naturvetenskapen.

[AndreasE]

Stämmer inte - läs behörighetskrav på doktorandutbildningar, t.ex. "[Grundläggande behörighet och] 120 högskolepoäng eller motsvarande i arkeologi, varav minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå, inklusive minst 15 högskolepoäng självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper." http://gu.se/digitalAssets/1224/1224063_sp-arkeologi-d.pdf men dessa variera mellan universitet. Du kan disputera inom biologi med en master inom arkeologi och tillräckligt många poäng för att uppfylla behörighetskraven.

Absolut. Jag var otydlig. Men om du räknar på de kraven du räknade upp så innebär de i stort sett att man måste ha en master i arkeologi, då du ska ha 30 högskolepoäng på avancerad nivå inom arkeologi, varav 15 poäng ska vara ett självständigt arbete inom arkeologi. Möjligtvis räcker en magister, men jag har inte räknat på det.

Få studenter med en master i arkeologi kommer ha tillräckligt med poäng på avancerad nivå i biologi för att disputera inom biologi. Kanske om man tagit sin master på forskningslabbet.

Och till sist: Det absolut viktigast du kan göra för att få jobb som grävande arkeolog är att bygga upp ett bra kontaktnät och skaffa internationell erfarenhet av att gräva på olika typer av undersökninger.

Väldigt sant. Se till att bygga upp ett kontaktnät när du pluggar. Välj praktik på mastern, och gör den på ställen där du kan tänka dig att jobba så att du lär känna de som kommer anställa folk när du är färdig.

Internationell erfarenhet skulle jag inte säga är lika nödvändigt. Det är förstås aldrig fel, men i Nordeuropa så kommer det räcka med erfarenhet från Sverige. Om du däremot vill gräva i tex medelhavsområdet eller på en annan kontinent så är det inte säkert att det kommer räcka med praktiskt erfarenhet från Sverige. Idag är det dock mycket svårare att få jobb utomlands än det var för 10 år sedan, så frågan är delvis irrelevant. I början av 2000-talet åkte alla nyutexaminerade och grävde på tex Irland, idag känner jag bara en som jobbar utomlands.