Författare Ämne: Vägar och vagnar  (läst 29164 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vägar och vagnar
« Svar #40 skrivet: augusti 13, 2009, 16:04 »
Jag tror nog också att släpor är mer användbara än de kan verka vid första anblicken. Avsaknaden av rörliga delar gör dom mycket enkla att bygga och reparera, det krävs knappast mer än att hugga en slana bredvid vägen för att ersätta skadade delar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Vägar och vagnar
« Svar #41 skrivet: augusti 13, 2009, 17:47 »
Det ni kallar "släpor", är det samma som "drög"?

/Mats

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vägar och vagnar
« Svar #42 skrivet: augusti 13, 2009, 22:59 »
Släpor användes för korta transporter, som att frakta in hö till ladorna osv = lokala korta transporter. Volym fungerar bra på en släpa – men vikt är dåligt. All last på en släpa måste surras fast ordentligt eftersom släpan fungerar som en ”katapult” efter att t.ex en skackel gått över en sten och tar mark bakom stenen.

Färskt virke kan inte användas eftersom färskt virke böjer sig. Böjda ”skaklar” medför att lasten (lastplattformen) släpar i marken. Alternativt, plattformen måste ligga högre upp = mindre plattform = mindre last.

Virket i släpor måste vara torrt och styvt. Vid stenig mark slits släpans ändar snabbt eftersom marken fungerar som sandpapper = mjuk mark är lämplig mark för en släpa.

En fungerande släpa har två långa skacklar samt minst två tvärslår som både håller distansen mellan skacklarna samt håller duken som är lastutrymmet. Fler tvärslår kan användas så att en plattform bildas. Dessa tvärslår kan inte spikas eller skruvas – de måste surras så att de är rörliga eftersom hela släpan rör sig när den går över marken. Varje enskild del måste alltså vara rörlig – men sitta kvar i sin position.

En släpa är alltså inte någon enkel sak som man kan hugga till längs färdvägen. En
fungerande släpa är ett avancerat bygge som måste vara starkt byggd med ”rörliga delar” för att hålla. Jämför hur man ”sydde” vikingaskeppen.

En släpa blir ca 2 meter bred, troligen bredare än så, om den skall kunna ta last. Det innebär att den behöver en väg som är minst samma bredd som släpans bredaste del. Släpan skulle också göra kraftiga märken i vägen. Många släpor skulle troligtvis fördärva vägen på lite sikt.

Stigar och ridvägar fanns ganska tidigt – men dom är för smala för en släpa. Hålvägar skulle välta en släpa eftersom dom är så smala (vilket också är ett mycket starkt indicie på att släpor inte användes för transporter längs våra vägar/stigar.

Kvar blir ju slutledningen, man klövjade sin last som var tung och hade ”liten” volym vilket gav låg tyngdpunkt. När man fraktade stora volymer hemma kunde man använda släpa. När man började frakta stora volymer längre sträckor behövdes vägar/vagnar.

Mats: Drög och släpa är för mig samma konstruktion.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Vägar och vagnar
« Svar #43 skrivet: augusti 14, 2009, 11:43 »
Det förefaller mig som om en smalare släpa/drög kan ha fungerat på den tidens smala vägar. Den behöver ju inte vara bredare än hästens bredd + skaklar d.v.s 80-90 cm bred. Visserligen inte fullt så stabil som en med två meters bredd och tar inte lika mycket last. Det förefaller mig som om tung last klövjades och lätt last lades på släpan, kanske ibland på samma ekipage ? Har sett fotografier på nordamerikanska indianer på 1800-talet som använde denna lösning

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vägar och vagnar
« Svar #44 skrivet: augusti 14, 2009, 11:44 »
Ok, såg framför mig att släpa var en enkel konstruktion vars fördel var just enkelheten...mer lik den Miklagård beskriver, kankse är det inte så...    men eftersom jag fortfarande tvivlar på att små oskodda hästar kan ha burit tungt under lång tid (jag menar regelbundet flera månader om året under flera år) på steniga ridstigar så har jag svårt att se att tyngre och längre transporter utförts av hästar över taget...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad sjovik

  • Medlem
  • Antal inlägg: 74
  • Mitt ego
SV: Vägar och vagnar
« Svar #45 skrivet: augusti 14, 2009, 17:23 »
Mycket intressant! Nu vet vi mycket mer om släpor m m. Till detta kan läggas det man får veta om man googlar på "släpa". Bl a finner man där att släpor, som förr användes där terrängen var för svår för vagnar, nu användes för att skakelträna unghästar. Vidare kan man läsa att en grupp som försökte transportera Vittfarne över land fann att släpan var överraskande användbar i terräng (men då var den inte av den hästdragna typen förstås).

En riktig släpa mäste nog byggas rejält hemma på gården av förberett virke o s v, men konstruktionen är inte mer komplicerad att det till nöds gick att montera ihop en sådan ute i skogen också, om det behövdes. Längd, bredd och styrka på släpan kunde lätt anpassas efter det aktuella behovet.

I morse kunde jag praktiskt fältstudera ämnet "upptrampad stig", på en tämligen ny sådan vid Nya Lapphyttan i Norberg. Den upptrampade markytan hade på några punkter förstärkts med grusmaterial, och broar byggts över vattendrag. Detta förmodligen mest för att dagens besökare på anläggningen inte gillar att bli våta om fötterna. Det var lätt att föreställa sig hur det skulle se ut om man försökte ta sig fram där med häst och släpa. En viss röjning erfordras för att få ut bredden för en bred släpa (som naturligtvis är att föredra med tanke på balansen i lasten), men någon markbehandling skulle nog knappast ha behövts. Jag tror inte heller att marken tar så mycket skada av släpans sidoslanor, det är nog snarare de som nöts ned ganska snabbt. Släpan verkar ju att vara ett redskap för korta transporter, men... Hittar man inte sådana också om man börjar studera nomadfolks långa förflyttningar?

Beträffande "drög" har jag en svag aning om att det mera motsvarar det jag kallat för "sommarsläde". Tyvärr hjälper det inte att googla, eftersom Google envisas med att jag menar "drog", och då får man rätt många träffar...

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vägar och vagnar
« Svar #46 skrivet: augusti 14, 2009, 17:34 »
Miklagaards lösning, att en smal släpa kunde vara ett komplement till klövjning kan vara ett alternativ. Jag tvivlar dock på släpor för längre transporter av skäl jag nämnt tidigare.

Dessutom, tycker jag att Yngwes kommentar är viktig, hur mycket last kunde klövjas – och hur många dagar orkade hästarna bära sin last per år.
Av egen erfarenhet vet jag att om jag bär tungt långa sträckor så förbrukas en stor mängd energi och återhämtningen tar lång tid. Nu är jag ingen häst men jag förmodar att principen är densamma för hästar som för mig.
Det gäller alltså att lasta upp till en viss vikt redan första transporten på året om hästen skall orka hela året.
En enda kort transport kan alltså vara betydligt tyngre eftersom hästen kan återhämta sina krafter efter transporten.

Jag tänkte också på Samerna och deras rajder vår och höst. Jag har aldrig hört talas om släpor hos Samerna – och de var ju nomader och vana vid att transportera sig långa sträckor. Jag vet däremot att man i vissa områden tog med sig stängerna till tältkåtan och stängernas ena ände klövjades och den andra änden släpade i marken bakom renen. Det som uppstod var just ”nedslipningen” av dessa stänger, de blev kortare och kortare - och vid en viss gräns måste man skaffa nya stänger.
Man kompenserade kortare stänger genom att ställa stängerna på en jordvall och samtidigt sänkte man golvet i tältkåtan. Det är det vi kallar Stalotomter för idag.

Hästar är mycket tåliga djur om man sköter dem ordentligt och de kan gå i princip i vilken typ av terräng som helst – och egentligen hur länge som helst om de inte överlastas. Så länge massor av gods = stora volymer, inte transporterades regelbundet behövdes inga vägar. Hästarna fungerade för både person- och gods-trafik genom hela medeltiden. Först när behov uppstod av att stora volymer gods måste fraktas kom behovet av vägar.
Jag tror städernas tillkomst samt artilleriets tillkomst var stora påverkare i denna fråga.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Vägar och vagnar
« Svar #47 skrivet: augusti 14, 2009, 21:04 »
Testa att skriva   "drög"     med citationstecken.  Det borde fungera.

Utloggad sjovik

  • Medlem
  • Antal inlägg: 74
  • Mitt ego
SV: Vägar och vagnar
« Svar #48 skrivet: augusti 14, 2009, 22:04 »
Testa att skriva   "drög"     med citationstecken.  Det borde fungera.

Tack för tipset. På Google fick jag därmed ner antalet träffar till "bara" 183 000, varav nog de flesta handlade om annat. Däremot fungerade det utmärkt utan citationstecken på Altavista, vilket kan vara en värdefull lärdom.

I varje fall verkar det vid en första skumning av sökresultaten som om min aning var rätt. Släpa och drög är inte samma sak.

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Vägar och vagnar
« Svar #49 skrivet: augusti 14, 2009, 22:44 »

Jag tror städernas tillkomst samt artilleriets tillkomst var stora påverkare i denna fråga.

Thomas


Det tror jag också ! Som vanligt var det behovet som skapade utveckling.

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Vägar och vagnar
« Svar #50 skrivet: augusti 15, 2009, 12:05 »
I varje fall verkar det vid en första skumning av sökresultaten som om min aning var rätt. Släpa och drög är inte samma sak.

Min far har travhästar (amatörtränare). Han har till och från använt sig av en träningsmetod när han istället för en vagn låter hästen dra ett traktordäck - det kallade han för att "dröga". Det är min enda erfarenhet av ordet. ;-)

Stefan
Qui tacet, consentit

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vägar och vagnar
« Svar #51 skrivet: augusti 15, 2009, 14:08 »
Är hästar verkligen så tåliga, är inte deras hovar ganska skadebenägna vid hård belastning, speciellt med tungt lass och med stenig terräng?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad miklagard

  • Avslutat konto
  • Stammis
  • Antal inlägg: 424
SV: Vägar och vagnar
« Svar #52 skrivet: augusti 15, 2009, 14:18 »
Har för mig att jag hört någonstans att man ibland kapslar in hovarna med kraftigt skinn för att förhindra skador på hovarna. Någon som vet mer ?

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vägar och vagnar
« Svar #53 skrivet: augusti 15, 2009, 17:42 »
För att en släpa skall fungera måste dess ”skaklar” vara ca 5-6 meter långa.
Hästen måste ha en rem runt bröstet (som en sadel med sadelgjord) – och en rem över bringan som är ansluten till ”sadelgjorden” så att hästen kan dra framåt, alltså ett mothåll mot lastens tyngd.

Stängerna var anslutna, en på var sida, till ”sadelgjorden” och då på en höjd av ca 1 meter över mark.
Ju längre stänger, ju grövre måste dom vara för att hålla. 5 meters stänger ger en lutning på ca 10-15 grader.
Stängernas ändar släpar i marken. För att vägens ojämnheter, stenar, rötter, osv skall kunna passera under släpans tvärträn (som håller isär skaklarna) måste de sitta på minst 25 cm höjd över mark (enligt min uppfattning). Problemet är att ändarna slits och plattformen måste då justeras uppåt/framåt – alternativt, man tar hänsyn till slitaget och bygger plattformen redan från början högre upp = mindre lastutrymme – men man slipper bygga om släpan på ett tag – alternativt, man järnskor skaklarnas ändar för att förhindra slitaget = mindre lastvikt.

Lastutrymmet (plattformen) bör byggas mellan tvärslåarna, inte mellan skaklarna. Detta för att tvärslåarna måste kunna rör sig när ena skakeln gör över en sten, eller ned i en grop. Hela konstruktionen vrider sig då och hade tvärslåarna varit spikade till tvärslåarna hade nog dessa spikade förbindelser brustit – eller spräckt trät efter ett ganska kort tag.

Lastutrymmet kan vara en hård eller mjuk plattform som alltså då byggs mellan tvärslåarna. Hård i form av slanor som då också är surrade, ej spikade, till tvärslåarna, alternativt, en hud sys fast mellan tvärslåarna och skaklarna, hela konstruktionen klarar då att tänjas och vridas under transporten.

1.   Det behövs en ny typ av sele, alltså själva mothållet över bringan. Sadelgjords-principen var redan känd.
2.   Skaklarnas ändar måste fästas i sadelgjorden på ett sådant sätt att de inte skavde på hästen.
3.   Släpans skaklar kunde järnbeslås för att förhindra slitage från marken.
4.   Hela släpans konstruktion måste vara rörlig, alltså allt måste surras / sys fast för att släpan skall bli hållbar för transporter.


Lite upphittade ord i samband med ”drög”:
Drög = oskodd arbetssläde med grind att köra hö i under slåttern på vattensjuka ängar, att köra stockar, ved osv (kort vedsläde) (Primitiv kälke, släpa)

Bild: Man som drar en drög: http://www.myntkabinettet.se/pressm/hub/Modell%20plåtmyntsläde.jpg

Bilder på släpa – tar lång tid att öppna…
http://av.rds.yahoo.com/_ylt=A0geulrL04ZKlr4AKAAHRaMX;_ylu=X3oDMTBvMmFkM29rBHBndANhdl9pbWdfcmVzdWx0BHNlYwNzcg--/SIG=11kj4m3em/EXP=1250436427/**http%3a//www.kusk.se/fotoalbum.htm

En drög (dröglapp) är ett hudveck som hänger ned över bringan på vissa kreatursraser

En människa kan vara drögh - då är han ”senfärdig och försummerlig”

Konklusion: Släpa och drög är inte samma sak.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad largo

  • Stammis
  • Antal inlägg: 101
SV: Vägar och vagnar
« Svar #54 skrivet: augusti 17, 2009, 11:44 »
Hemmavid finns en drög, en låg, kälkliknande konstruktion.
"Drögen" som står och gistnar i vår lada, är en låg kälke, med två medar, och flaket direkt fäst på medarna och med en konstruktion längst bak på medarna som tillåter att den skjuts framåt av en gående person (påminner alltså om en låg, grovt byggd spark helt i trä). Medarna kan vara förlängda ca 3 dm åt baksidan, vilket tillåter att den som skjuter drögen, kan stå på dessa för att åka med i utförsbackar.
I den tryckta upplagan av NE, beskrivs också drögen.
Drögen är inget som dras av dragdjur, utan något man flyttar hinkar, mjölkkannor etc. på under vintertid hemma på gården.

Utloggad largo

  • Stammis
  • Antal inlägg: 101
SV: Vägar och vagnar
« Svar #55 skrivet: augusti 17, 2009, 12:46 »
Komplettering till föregående inlägg.
Drögen hemmavid är även försedd med en järnring, fäst i framkanten, så att man kunde dra (drög kan språkligt kopplas till draga) den i ett rep, vilket säkert var enklare, när nysnön fallit.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vägar och vagnar
« Svar #56 skrivet: augusti 17, 2009, 22:12 »
Largo – har du möjlighet att ta bilder på den drög du har och publicera bilderna här?
Det vore mycket intressant.

Det verkar som om det är mycket ont om drögar nuförtiden så lämna bilderna till ett museum också!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad sjovik

  • Medlem
  • Antal inlägg: 74
  • Mitt ego
SV: Vägar och vagnar
« Svar #57 skrivet: augusti 18, 2009, 09:55 »
Det verkar som om det är mycket ont om drögar nuförtiden så lämna bilderna till ett museum också!

Efter att ha studerat ämnet "drög" litet närmare (se nedan) så misstänker jag att man finner drögar i olika former på nästan varje hembygdsgård.

Enligt mitt bräckliga minne är en drög en hästdragen enkel släde för timmertransport i skogen, egentligen bara framdelen av en riktig släde, d v s stockarnas bakändar släpar på marken. Det stämmer ju inte med Largos människodragna vedsläde för gårdsbruk. Ett studium på Internet brukar hjälpa. Där hittade jag "Svenskt dialektlexikon: Ordbok öfver svenska allmogespråket" (Projekt Runeberg). En värdefull källa att använda i andra sammanhang också.

Om drög sägs att det i större delen av landet är en "kälke, grof oskodd arbetssläde, dragkälke att forsla stockar, sten, kol o d." I Dalsland är det en "1)vedsläde; 2) handsläde, hvarmed hö drages från vattensjuka ängar". I Gästrikland är det en "oskodd kälke med grind att köra hö med under slåttern", där dök upp det jag tidigare kallat "sommarkälke". På engelska heter den dray, på italienska treggia och på latin traha eller tragula. Tänk så mycket man kan lära sig på nätet!

En drög kan alltså användas att dra mjölkkrukor på. Å andra sidan använde Börje-Åkerby hembygdsförening en drög när de flyttade ett 20-tons sockenmagasin över åkrarna ca 4 km till sin hembygdsgård år 2007.

Sammanfattningsvis kan man nog konstatera att drög är ett allmänt ord för en enkel släpanordning på medar, främst avsedd att användas där väg inte finns.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
10.000 årr gammal väg
« Svar #58 skrivet: juni 20, 2014, 09:33 »
Englands äldsta vägstråk?

Archaeologists discover Britain's longest road to be 10,000 year old:
http://www.express.co.uk/news/uk/482078/The-10-000-year-old-motorway-services
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vägar och vagnar
« Svar #59 skrivet: juni 20, 2014, 14:21 »
Drög blir på gammelskånska "något att dra med", d v s ställa föremålet på och dra.
Amatör! Skåning i Norrland!