Författare Ämne: Fimbulvintern  (läst 29966 gånger)

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #40 skrivet: april 24, 2014, 20:57 »
Det som beskrivs är enligt min mening effekter av "landtippningar". Sjunker landet inom vissa områden, så höjs det inom andra omkringliggande områden (men kanske inte lika mycket som motsatsen i närheten), vilka inte behöver vara strandzoner. Kan t ex vara rena inland eller rena havsområden och då märks inte effekterna lika mycket.

Det beskrivna kan knappast  sägas ha med några klimateffekter att göra, så länge man inte har ett par mätserier inom andra delar av klotet, som visar samma resultat.

Händelserna är inget unikt för effekter av istiden. F n är landhöjningar/-sänkningar runt Brittiska öarna enormt kraftfulla. Idag kan man t ex utanför NO East Anglia på nytt se ett stenålderstempel (cirkel med ekstammar med rötterna i vädret), som ca 5000 f kr relativt snabbt blev helt översvämmat. Det finns f ö fler av samma typ, har jag för mig, dock inte lika välbevarade.

Holland och östra England torde f n inte behöva oroa sig särskilt mycket för påstådda havsnivåhöjningar av klimateffekter, då landet är i stigande f n.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Fimbulvintern
« Svar #41 skrivet: april 25, 2014, 17:36 »
Det som beskrivs är enligt min mening effekter av "landtippningar".

Vetgirig; som jeg forstår det, var det egentlig Bo Gräslund der postulerede, at ’de direkte konsekvenser opfattes som 3 successive vintre uden mellemliggende somre, øget grundvandsspejl og stigende hav-niveau(er)’.
 
Det er Gräslund der nævner ’stigende hav-niveau(er)’ - og ingenting om landhævninger. Hvis et større vulkanudbruds askesky formørker solen på den nordlige halvkugle, hvilket måske forårsager en forstærket kuldeperiode i kortere eller længere tid, så er spørgsmålet, om konsekvensen bliver et ’stigende hav-niveau’. Og hvorfor?

Gräslund nævner også ’øget grundvandsspejl’ som konsekvens af vulkanudbruddet. Stigninger i grundvandsspejlet skyldes normalt en stærkt forøget mængde nedbør, der samler sig i områder med ferskvandsmoser - som senere blev til nutidens tørvemoser. Dem findes der en del af i bl.a. Jylland. Stigninger i grundvandsspejlet har også været en medvirkende årsag til marskens dannelse i vadehavsområderne. Så fænomenet ’øget grundvandsspejl’ har intet med et stigende hav-niveau at gøre.

Spørgsmålet er også her, om konsekvensen af et vulkanudbruds askesky bliver et ’øget grundvandsspejl’ – og hvorfor?

Reference: ’Gräslund, Bo. Fimbulvintern, Ragnarök och klimatkrisen år 536-537 e.Kr., 2007’.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #42 skrivet: april 26, 2014, 11:33 »
Då är vi överens om, oavsett vad förf påstår, att det är antingen landhöjningar/-sänkningar eller grundvattenhöjningar/-sänkningar (alternativt bägge i kombination), som ger de konstaterade effekterna.

Vi får inte falla tillbaka på 1700-talets "vattusänkning" igen.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Fimbulvintern
« Svar #43 skrivet: april 26, 2014, 17:38 »
Den stora klimatkatastrofen år 536 – utdrag av artikel i SvD Kultur

Citera
Enligt Anders Andrén, professor i arkeologi vid Stockholms universitet, vars föredrag inledde den här artikeln, är flera av gestalterna i fornnordisk mytologi ursprungligen historiska personer, som alla har det gemensamt att de levde före år 536. Sigurd Fafnesbane är den burgundiske kungen Sigibert, död 439; rökstenens Tjodrik är den ostrogotiske kungen Theoderik, död år 526. Kanske framstod tillvaron före år 536 som en förlorad guldålder, vars kungar med tiden förvandlats till mytiska hjältar. [ . .]

Man har länge vetat att en stor del av jordbruksmarken i norra och centrala Europa återgick till skog vid den här tiden, skriver Gräslund och Neil Price i den brittiska tidskriften Antiquity (”Twilight of the gods?”, Antiquity 86, 2012). [ . .] De uppskattar att hälften av befolkningen i Skandinavien svalt ihjäl inom loppet av tio år. I många fall hade de platser som övergavs varit bebodda i tusen år. ”Detta utgör den största förändringen av bebyggelsemönstren i Sverige de senaste 6 000 åren”, skriver de. [ . .]

Enligt Gräslund var perioden före klimatkatastrofen en välmående tid. Jordbruksmarken nådde sin kanske största utbredning före 1700-talet. [ . .] Allt detta avbryts tvärt i mitten av 500-talet. Fornfynden sinar över hela Skandinavien. Solskivorna – som antas vara ett uttryck för solkult – försvinner från de gotländska bildstenarna. [ . .] Efter klimatkatastrofen uppvisar samhällena en mycket tydligare social skiktning, med makten koncentrerad till en jordägande elit. Att döma efter de arkeologiska fynd de lämnat efter sig var det en utpräglat militär elit, enligt Neil Price.

Hur reagerade människorna på 500-talet? Samarbetade de eller blev det ett allas krig mot alla? Eddasångerna talar om en ”yxtid” när inte ens föräldrar och barn skonade varandras liv, men hur det verkligen var kan vi inte veta, svarar Gräslund:

”Tyvärr går det inte att säga så mycket om det. Det skrifthistoriska materialet är alldeles för magert och det arkeologiska materialet ger knappast heller underlag för några slutsatser.”

Var skedde vulkanutbrottet? Den senaste uppfattningen är att askmolnet kom från en vulkan i Ilopango i El Salvador. Vulkankäglan kollapsade under utbrottet. Allt som finns att se på satellitbilden i Google maps är en sjö som oskyldigt speglar himlen.

http://www.svd.se/kultur/understrecket/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Fimbulvintern
« Svar #44 skrivet: april 30, 2014, 16:04 »
Det er Gräslund der nævner ’stigende hav-niveau(er)’ - og ingenting om landhævninger/-sænkninger. Hvis et større vulkanudbruds askesky formørker solen på den nordlige halvkugle, hvilket måske forårsager en forstærket kuldeperiode i kortere eller længere tid, så er spørgsmålet, om konsekvensen bliver et ’stigende hav-niveau’. Og hvorfor?

Hvorfor stiger hav-niveauet?

En stigning er afhængig af flere parametre -

- hvor varmt bliver det. Havet udvider sig i varmen, og derfor stiger vandstanden?
- hvor meget og hvor hurtigt smelter gletsjerne rundt omkring i verden?
- hvor meget is smelter på Grønland og på Antarktis?

Havene har optaget omkring 80-90% af den globale temperaturstigning, som klimaforandringerne har medført. Det betyder, at havtemperaturen er steget helt ned i 3 km dybde. Temperaturen i oceanerne er i gennemsnit steget med ca. 1 grad, mens luften kun er steget med 0,74 grader C i løbet af de sidste 10 år.

Når vand bliver varmere udvider det sig. Vandet i oceanerne udvider sig i takt med at atmosfæren bliver varmere. Det fører til en vandstandsstigning, som er den primære grund til at hav-niveauet stiger. Den sekundære grund er afsmeltning af indlandsis fra Grønland og fra diverse bjerggletsjere, der smelter. Vandet løber dermed ud i havet.

Kommentar: Det stemmer jo fint overens med prof. Behres regressionsperiode 5 - fra +350 til +700 e.Kr. – varighed 350 år og med et udsving i hav-niveauet på -0,35 m. Her befinder vi os i klimaperioden ’Den europæiske Mørke Middelalders Kuldeperiode’ fra 400-700 e.Kr.

Vand fylder mindst ved omkring 4 grader C. Når vandet fryser udvider det sig, og når vandet bliver varmere end 4 grader, udvider det sig. Når vandet udvider sig bliver det lettere, og får en mindre densitet (g/cm3). 
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Odinkarr

  • Stammis
  • Antal inlägg: 192
  • Zigenarfågeln och negerfinken - fine svenske ord
    • Asernes æt
SV: Fimbulvintern
« Svar #45 skrivet: maj 02, 2014, 00:26 »
Jeg lagde mit afsnit "Klimaskifte - Fimbulvetr – den store vinter år 536 e.Kr." på nettet i februar 2007

http://verasir.dk/show.php?file=chap5-4.html#toc15-2

dvs. før Bo Gräslund: Fimbulvintern, Ragnarök och klimatkrisen år 536-537 e.Kr.(2007).

Jeg har ikke haft mulighed for at efterprøve hverken copyright eller hans påstande, men det generer mig at ordet "Ragnarok" er blandet ind i urnordisk forståelse for klimaskifte.

Begrebet "Ragnarok" betegner Troja's Fald, og intet andet. Jeg behandler emnet i mit afsnit "Ragnarok – Troja’s Fald":

http://verasir.dk/show.php?file=chap12-2.html#toc36

Vi kan tale om de klimaskifte i Ældre Bronzealder der er ophavet til at Troja overhovedet kan angribes og indtages. I urnordisk tanke kendes disse under begreberne "Dragen Nidhug & Fenrisulven":


http://verasir.dk/show.php?file=chap12-1.html#toc34-1-3


Jeg argumenter i øvrigt for at den Fimbulvetr der begynder under sommeren 536 e.Kr. varede ved helt frem til år 545 e.Kr., og derfor havde langt større ødelæggende virkning end vi i dag gør os det klart. Udvandringerne fra Jylland, Angel i Sønderjylland og Fyn fra år 497 e.Kr. og 50 år frem, er fuldt korrelateret til de klimaskifte der var undervejs i vore landskaber.

Götar-ætterne og Svea-folket har, jvf. Beowulf-kvadet (sætning 2922-2927), deres afgørende slag om overherredømme ca. år 497-521 e.Kr. Vi antager at dette skyldes at landnám er fuldendt, og at dette derfor er en eksistentiel kamp om overherredømme. Men tiden er bemærkelsesværdigt tæt på Fimbultvetr år 536 e.Kr. Måske har disse landskaber haft klimaskiftet et par år tidligere, og svigtende høst har fremtvunget krigen fra Svea-folket.


mvh

Flemming

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #46 skrivet: maj 02, 2014, 11:38 »
Citera
Hvorfor stiger hav-niveauet?
Hav stiger främst m anl av att mer eller mindre vatten tillförs. Däremot överdriver klimatalarmister regelmässigt effekterna, trots att de mycket väl vet att effekterna av någon enstaka grad varmare eller kallare genomsnittlig vattentemperatur knappt blir mätbar. Havsvatten under en viss djupnivå blir helt enkelt inte varmare än +4 grader, så även om det gäller en avsevärd yta resp volym ned till +4 gradersnivån, vars övre delar kan tänkas värmas någon grad, så skall den utvidgning av uppvärmt havsvatten även spridas över en motsvarande yta. Det mesta havsvattnet påverkas alltså inte. Vi vet helt enkelt för lite om de olika samband mellan input och output som råder. Framförallt vet vi inte ens vilka input som ger effekter, samt hittills så har ett antal input, som klimatskeptikerna alltid räknat med uteslutits i kalkylerna av alarmisterna.

Enligt IPCC egna rapporter, så har den totala globala temperaturen ändrats med +0,06 grader de senaste 150 åren och denna rapport är framtagen vetenskapligt åt IPCC under ledning av en skeptiker. Ingen alarmist har hittills kriticerat resultatet på avgörande sätt, men däremot har resultatet omsorgsfullt tystats och begravts. Alarmisterna väljer dock att titta på 15-30 år itaget eftersom, enligt min mening, mätningar då blir mer manipulerbara och allmänheten förstår inte att en så kort mätperiod enbart kan mäta VÄDER. Dessutom beskriver det efterföljande politiska dokumentet något helt annat än vad mätningarna/sammanställningarna ger anledning att anta. Media  beskriver sedan hela situationen i termer som normalt definieras som vädereffekter, men kallar det klimateffekter. Och normalt förnuftiga människor låter sig bedras. Det enda säkra vi vet är att vi snabbt närmar oss en ny istid. Men vetenskapliga larmrapporter om nedkylning och de behov av anpassningar/omläggningar i världen en istid kräver negligeras helt av alla etablissemang. Idag växer polarisarna igen så det knakar, särskilt runt sydpolen.


Vad gäller Norden, så växte det hassel och ek upp till Pite Älvdal och vildvin i Mälarområdet fram till för ca 4000 år sedan. Av dessa ekskogar, så hittar man fortfarande en relikt på fjällsluttningarna runt om gränsen mellan Härjedalen/Jämtland. I varje fall i Norden, så har vi långt kvar innan vi ens är i närheten av sådana temperaturnivåer som gällde då, när det samtidigt även blomstrade inom områden i centralasien, som nu är öken, och även större delen av Sahara.

Havsnivåhöjningar är alltså enligt min mening överdrivet i historiska diskussioner, jämfört med landhöjnings- resp landtippningseffekter.

Den största faran globalt f n är att människan gör något förhastat och fel, som faktiskt utlöser just det man säger sig vilja motverka.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Fimbulvintern
« Svar #47 skrivet: maj 02, 2014, 17:45 »
Måske har disse landskaber haft klimaskiftet et par år tidligere, og svigtende høst har fremtvunget krigen fra Svea-folket.
I varje fall i Norden, så har vi långt kvar innan vi ens är i närheten av sådana temperaturnivåer som gällde då,

Det er måske en god ide lige at studere en historisk temperaturkurve for Norden, for at sætte perioden lidt i relation til det, der drøftes. Her er en kurve fra Nationalmuseet og skoletjenesten -

http://klimaihistorien.skoletjenesten.dk/sites/default/files/images/TemperaturKurve.png

Citera
Klimaet:
I løbet af bondestenalderen faldt temperaturen omkring en grad i forhold til den foregående periode, atlantikum. Temperaturen svingede lidt frem og tilbage, men gennemsnitligt var det en mild periode. I bronzealderen, det vil sige 1700-500 f.Kr., begyndte man at dyrke hirse, og det viser at gennemsnitstemperaturen stadig var lidt højere end i dag.

Ved overgangen til jernalderen, det vil sige omkring 500 f.Kr., blev det koldere, og temperaturen var som nutidens gennemsnit. Det lader også til at være blevet mere regnfuldt. Man begyndte at dyrke rug og byg, da disse kornsorter bedre kunne modstå de nye forhold.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #48 skrivet: maj 03, 2014, 11:29 »
Temperaturkurvan enligt länken gäller förståss bara för Danmark, eller på sin höjd södra delen av Norden. I o f s vad som diskuteras, men förtjänar att påpekas.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Fimbulvintern
« Svar #49 skrivet: maj 05, 2014, 14:23 »
Trevligt med någon som är lite skeptisk till katastroftänkandet runt den globala uppvärmningen. Studera kurvan tidigare så är det klart att vi in de facto närmar oss en tröskel med för låg värme, forskningen kring koldioxid halten i atmosfären har väl dessutom påpekat att vi ligger farligt nära den undre gränsen som i sig riskerar att utlösa en ny istid om den underskrids vilket i sig är tankeväckande.

Om vi skall prata om katastrofal uppvärmning så torde århundrande vid övergång från istid till varmare tid ha varit tidernas globala uppvärmning vilket i sig snarar har gynnat än stjälpt världen. Nå, en off-topic kommentar. Ursäkta.

Dock är det intressant om man kan tänka sig ett minne, runt senast 1200 talet om en sträng vinter eller är det inte möjligen helt enkelt ett utslag av förfädernas förknippning av kyla-elände, värme-frodighet som skapar bilden av undergång-kyla.
Erik

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #50 skrivet: maj 05, 2014, 16:00 »
Man har ju mätt koldioxidhalterna genom tiderna via bl a isarna. Det har alltså varit både mindre och mer koldioxid än idag.

Jag får också ursäkta of topic, men....
Om man använder IPCC klimatberäkningsmodell för att räkna på klimatpåverkan av bl a koldioxid, så har IPCC faktiskt fått erkänna att de har lagt in modellens koldioxidbelastning i klimatet MED FEL TECKEN. Det är inte så att mer koldioxid (enbart) ger ökad värme, då mer koldioxid istället ger ökande instrålningsreflektioner (tillsammans med högre grad av molnbildningar, där molnbildningen är en avsevärt större faktor för både instrålningshinder resp utstrålning än någonsin koldioxid). Det har att göra med i vilken vinkel ljusenergin träffar atmosfären, d v s årstidsvis, jordens aktuella bana, jordaxellutningen, höjdgrad etc. Man kan läsa om detta i den senaste tegelstenen från IPCC, men det är förståss väl begravt bland rapporterna, och bara något skeptikerna noterat. Media underlåter förståss att informera allmänheten.
Ett exempel på molnbildningens inverkan är den gångna vintern, där det var molnigt större delen av perioden. Därmed blev vintern mild i Norden. Att vintern samtidigt var ovanligt sträng i Nordamerika och Sibirien (molnfritt, förutom återkommande snöstormar) förbises helt i våra media. Kvaliteten hos journalistkåren är extremt dålig numera.

Den farligaste långsigtiga nedskitningen f n är långdistansflyget, som i snart 75 år nu kontinuerligt spritt sina avgaser på 10000m höjd, där skiten kan stanna i 10-100000 år (ackumuleringsfaktorn är altså stor), medan det som händer upp till 3000 m höjd har fallit mot marken via normalt väder efter högst några 10-tal år. Oräknat lokala skithärdar, typ industriområden, storstäder etc, där skiten finns upp till något 100-tal meters höjd.

Man kan alltså inte använda IPCC klimatkalkylmodell för bakåtkalkylering i avsikt att få resultat bakåt i historien vilka ens närmar sig sanningen.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Fimbulvintern
« Svar #51 skrivet: maj 07, 2014, 12:35 »
Nå, en off-topic kommentar. Ursäkta.
Jag får också ursäkta of topic, men....

Her er ligeledes et indlæg udenfor topic -

"Problemerne for amerikanerne tårner sig op som følge af de kommende klimaforandringer, advarer en ny rapport om følgerne af den globale opvarmning, som Det Hvide Hus netop har offentliggjort".

Citat från: Politiken
■  Sundheden kan blive forværret, når insektbårne sygdomme breder sig og når det går ud over for eksempel vandkvaliteten.

■  Trafikken vil blive forstyrret af uvejr og naturkatastrofer og veje, jernbaner og andre trafikinstallationer langs kysterne risikerer at blive gjort ubrugelige fremover.

■  Elforsyningen vil også blive ramt: Varmere vejr kan øge behovet for strøm både vinter og sommer. Til gengæld vil mere ekstremt vejr og mangel på vand gøre det vanskeligere at producere strøm, så fremtidens amerikanere risikerer flere og længere energiafbrydelser.

■  Vandforsyningerne vil blive påvirket af ændringer i nedbøren og i forbruget, samtidig med, at grundvandsreserverne mange steder bliver tømt. Det øger risikoen for vandmangel.
 
■  Landbrugets produktion kan blive ramt af for megen varme, vandmangel og øget risiko for ekstremt vejr, så fødevaresikkerheden kan blive mindre.

■  Økosystemer vil blive påvirket af klimaændringerne, der kan forårsage, at dyr og planter uddør, sygdomme og naturbrande vinder frem og systemer såsom moser, skove og andre naturtyper ændres.
 
■  Havene bliver varmere. Det påvirker blandt andet havstrømmene og livet i havene - der i forvejen er plaget af overfiskning og forurening.

http://politiken.dk/klima/ECE2281631/rapport-usa-maa-handle-nu-for-at-begraense-klimaskader/
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #52 skrivet: maj 07, 2014, 20:11 »
Jag vill fylla på men tar det direkt via meddelande för att inte fortsätta att bryta mot reglerna. annars skulle jag gärna sett att fler läste detta.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Fimbulvintern
« Svar #53 skrivet: maj 09, 2014, 11:37 »
Når vand bliver varmere udvider det sig. Vandet i oceanerne udvider sig i takt med at atmosfæren bliver varmere. Det fører til en vandstandsstigning, som er den primære grund til at hav-niveauet stiger.

Havsnivåhöjningar är alltså enligt min mening överdrivet i historiska diskussioner, jämfört med landhöjnings- resp landtippningseffekter.

■  Havene bliver varmere. Det påvirker blandt andet havstrømmene og livet i havene - der i forvejen er plaget af overfiskning og forurening.

Selvom du mener at stigning i hav-niveauet er overdrevet i klimadiskussionen, indgår dette issue stadig i al rapportering - både historisk og nutidig. En kendsgerning er, at ved en højere lufttemperatur bliver havet varmere - og derved udvider sig. Det fører til en vandstandsstigning. Dette er fakta, hvor historiske (rekonstruerede) temperatur- og hav-stigningskurver ved sammenligning viser en vis konsensus (se tidligere indlæg). Dog har en historisk landhøjning, -sænkning ligeledes haft en vis effekt.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #54 skrivet: maj 09, 2014, 12:55 »
Diskussionen påminner om den allmänt nordiska angående "vattuminskningen" innan Anders Celsius bevisade att det handlade om landhöjning ca 1750.

Nu måste man skilja på havsnivåförändringar beroende på att vatten bundet i inlandsisar smällter av och ökar nivåerna, t ex under inlandsisens avsmältning.

Däremot så vill jag påstå att inom de regioner av norra halvklotet där det varit inlandsis, så handlar det inte om "viss" landhöjande påverkan. Utan om en AVGÖRANDE påverkan jämfört med t ex havsnivåhöjningar m anl a värmeutvidgning.

Vad "experterna" verkar ha svårt att fatta är att landhöjning innefattar ÄVEN landsänkningar i samma process. Samt s k "landtippning". Ungefär som när man kastar ett par stenar i en damm och vågor och dalar uppstår kring varje sten och interferens mellan olika stenars vågbildning tillkommer. Det är bara att "våglängden" kanske är typ 5000 år. Så är t ex Nordsjön, Doggerland, på väg uppåt igen. Utanför East-Anglia har de senaste 50-75 åren flera stenålderslämningar kommit i dagen som varit under havsytan i ca 7000 år, TROTS ev värmeutvidgande hav. Hade havets värmeutvidgning varit av betydelse skulle förståss landhöjningens effekter INTE märkts.

Likaså verkar experterna ha svårt att fatta att landtippningen påverkar inlanden i lika hög grad, som kusterna, bara att de inte märks där lika påtagligt, samt vanligen är svårmätta.

Citera
Selvom du mener at stigning i hav-niveauet er overdrevet i klimadiskussionen, indgår dette issue stadig i al rapportering - både historisk og nutidig. En kendsgerning er, at ved en højere lufttemperatur bliver havet varmere - og derved udvider sig. Det fører til en vandstandsstigning. Dette er fakta, hvor historiske (rekonstruerede) temperatur- og hav-stigningskurver ved sammenligning viser en vis konsensus (se tidligere indlæg). Dog har en historisk landhøjning, -sænkning ligeledes haft en vis effekt.
En historisk rapport har naturligtvis inte särskilt hög kvalitet om man använder data som har felaktiga grunder. Jag utgår från att rekonstruktionerna (faktan) INTE bygger på osäkra regioner nära f d istäckta senaste istiden, utan enbart är uppmätta från områden mellan vändkretsarna (ungefär). Det säger sig själv att värden tagna norr/söder om vändkretsarna riskerar att vara korrupta eftersom man inte kan förklarar alla effekter där i rimliga detaljer ännu. Annars har man låtit sig luras in i IPCC klimatkalkylering, i varje fall i klimatkalkylens tankegångar, som enligt min mening är så bristande att den borde skrotas och något nytt utvecklas.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Fimbulvintern
« Svar #55 skrivet: maj 10, 2014, 14:22 »
F.eks. har topografiske undersøgelser i Mariager fjord vist, at en del af fjorden først efter vikingetiden gror til og bliver til en ådal. Det betyder at fjorden og det salte hav-vand nåede helt frem til borgkonstruktionen - og dermed bekræftes tidligere estimater om, at hav-niveauet dengang stod op til ½ meter højere i de danske landskaber. Fyrkat har dermed kunne besejles med lavtgående skibe i vikingetid.

For et par år siden undersøgte man den nordjyske ’trelleborg’ Fyrkat. Topografiske undersøgelser påviste, at vandstanden i Mariager fjord stod op til ½ meter højere i den varme del af vikingetiden (se tidligere indlæg). I den del af Nordjylland er der næppe tale om landsænkning i denne periode, så det må bero på en generel temperaturstigning på ca. 1 grad C, som vist på linket over den historiske middeltemperatur i Sydskandinavien.

http://klimaihistorien.skoletjenesten.dk/sites/default/files/images/TemperaturKurve.png

Først i den kolde del af middelalderen tørrer Mariager fjord ud og bliver til en ådal. Ifølge temperaturkurven falder middeltemperaturen med op til 1½ grad C i den kolde periode efter år 1000 – og vandstanden for hav-vandet falder dermed med en ½ meter. Den topografiske rapport nævner intet om en landhøjning i middelalderens Nordjylland.

Vetgirig; som tidligere nævnt er der en god konsensus mellem temperaturstigning eller -fald, samt høj og lav vandstand i hav-niveauet, når vi taler om det danske område. Jeg tror ikke det kan forklares på anden måde.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #56 skrivet: maj 10, 2014, 17:01 »
Citera
Vetgirig; som tidligere nævnt er der en god konsensus mellem temperaturstigning eller -fald, samt høj og lav vandstand i hav-niveauet, når vi taler om det danske område. Jeg tror ikke det kan forklares på anden måde.
Vilka är i konsensus?

Danskt område! Men har man kollat samtida havsnivåer t ex i strandzoner runt ekvatorn? Utan sådan data, så ifrågasätter jag data som man söker förklara genom havsnivåhöjning. T ex så hade landhöjningen bytt riktning i S England just runt 1066. Platsen där Erövraren landsteg vid Hastings ligger nu långt in i land i ändpunkten vid dåvarande havsvik. Det fanns således bara en enda utmarschväg p g a hindrande vattenområden och kustzoner från Wilhelms landstigningsplats och det var det åsområde som Harold hann besätta först. Normanderna blev alltså instängda. Något som sällan noteras av historikerna.

Nu börjar kanske lilla istiden lite olika beroende på i vilket land den beskrivs. Dessutom var effekterna relativt regionala, d v s Norden anses väl i sammanhanget vara en region. Om vi bortser från Grönland med ett av max ca 1150, så har Norden vad jag vet haft 3 max i serien från 1300 och framåt. Varje max ligger utdraget i plus/minus 50 år kring max. Möjligen är man alltså vid tiden för Fyrkart på väg in i en kallperiod. Att rapporten inte nämner något om landhöjning innebär ju att man tagit bort en möjlig förklaring som bidrar till en annan havsnivå jämfört med Fyrkarts stränder samtida stränder. Nu ligger East Anglia så långt borta att detta inte är en intäkt för att landhöjningen tagit fart även i N Jylland, men det kan ju vara tippningseffekten av vad som händer från S England till East England. Där skulle avståndet vara rimligt. Undersökningen i anslutning till Fyrkart borde alltså kompletteras. Det är svårt, men går säkert.

Och som nämnts, utan referensdata från strandzon mellan vändkretsarna, så blir rapporten mindre tillförlitlig.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Fimbulvintern
« Svar #57 skrivet: maj 10, 2014, 19:18 »
Att rapporten inte nämner något om landhöjning innebär ju att man tagit bort en möjlig förklaring som bidrar till en annan havsnivå jämfört med Fyrkarts stränder samtida stränder.

Nu bliver det efterhånden temmelig hypotetisk. Mine fakta fra ringborgen Fyrkat bygger på nyere arkæologiske undersøgelser 'on site' og kan nok ikke bortforklares med spekulationer, du ikke underbygger med anden relevant forskning. På den måde er det svært at forholde sig til dine seneste indlæg.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Fimbulvintern
« Svar #58 skrivet: maj 11, 2014, 10:14 »
Citera
Nu bliver det efterhånden temmelig hypotetisk. Mine fakta fra ringborgen Fyrkat bygger på nyere arkæologiske undersøgelser 'on site' og kan nok ikke bortforklares med spekulationer, du ikke underbygger med anden relevant forskning. På den måde er det svært at forholde sig til dine seneste indlæg.
Jag ifrågasätter inte resultaten av mätningar i Fyrkarts strandzon beräknat för tiden då borgen var i drift. Men utan att diskutera möjliga effekter av landhöjning, som en bland flera samverkande faktorer för förändringar i strandzonens belägenhet, så minskar trovärdigheten av rapporten tydligt. Då måste man utesluta landhöjning genom att jämföra med havsnivåmätningar från regioner utan kända landhöjningseffekter och då hamnar man på valfri plats mellan N o S Vändkretse. Dock att man måste hitta dateringar för att säkra sig om att man mäter samtida med Fyrkarts strandzon.

Hittar man således samma förändring i havsnivån, som vid Fyrkart är saken klar. Annars måste det finnas landhöjning inblandad i Norden eftersom havens vattenspegling inte är olika över klotet vid en viss datering.

Svårare än så är det inte.

F ö kan landhöjning ske i ganska lokala språng och i omgångar. Där jag bott sedan 1969 har vi en lokal (gränssten i en strand), som man kan följa sedan bygränserna drogs upp. Man kan då se att landhöjningen stått nästan stilla i ca 500 år. 1969 stod havsnivån på en viss nivå medan den nu står 1 m (eller kanske ytterligare några dm) under denna nivån, d v s bara på 45 år. 5 km bort så finns en havsvik där havet 1969 nådde en utlagd stålbro, men idag så står havet 150 från bron. Den normala landhöjningshastigheten är ca 80 cm per 100 år, men innebörden är att landhöjningen vid de 2 platserna är avsevärt högre än genomsnittet f n. Vi har kontinuerliga små jordskalv lokalt, vilket befolkningen märker av då och då genom att en ruta spricker (har hänt hos mig). 5 km från nämnda platser, mitt i staden jag bor i, så har landhöjningen samtidigt varit högst hälften av den normala. Om några 100 år stannar landhöjningen troligen i de 2 punkter jag nämnt, medan den istället tar fart mitt inne i staden. Om detta inte sker, så står staden inför något väldigt sällsynt i Norden, nämnligen ett kraftigt jordskalv. Men det blir kommande generationers problem.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Fimbulvintern
« Svar #59 skrivet: maj 27, 2014, 13:19 »
Okej. Nu blev det tusen detaljer om yngre dryas och hur människor överlevde i Skåne. För gärna den diskussuonen vidare i annan tråd eftersom det inte besvarar min fråga.

Nu finns det ingen annan fysiskt registrerad verklighet - än Dryas-perioderna - som KAN besvara frågan. Alla senare köldperioder är av en långt svagare karaktär och har inga av dom effekter som beskrivs i texterna. Men det har - märkvärdigt nog - Yngre Dryas.

Sen pekar bilogin och genetiken klart tillbaka på dryas-perioderna - som en ödesdiger decimering av större däggdjur OCH början på dom genetiska haplogrupper som knyts till bleka och ljushåriga och ljusögda människor. Till råga på allt bekräftar dagens genetik att det efter Yngre Dryas enbart fanns ett mycket litet antal mänskor kvar - med nämnda karaktärsdrag.
 
Att du inte VILL acceptera dom bevis som föreligger ändrar inget på det...

Citera

Märk väl att jag inte ifrågasatte traderade folkminnen, utan att jag jag tvivlar på att detaljer bevaras i 10.000 år. Alla har vi lekt viskleken. Alla vet vi att en god berättare får sin publik andlös genom att dramatisera. En oanfrätt berättelse i 10.000 (eller 4.500) år finns inte.


Nu har jag ingen primär erfarenhet med den svenska skriftsskolan, men enligt dom källor jag har används vare sej "visklekar" eller speciellt "goda berättare" när dagens svenska barn skal lära sej läsa, skriva och räkna.

Tvärt emot används metodisk pedagogik och ständiga repetitioner över 12 år - så att ALLA efterhand får den samma, grundläggande ram av dom exakt samma bas-kunskaper. Vad får dej tro att forntidens allmänkunskaper inte traderas med samma grundlighet och metodik?


Citera

Det gäller även de isländska sagorna. Men får jag välja tror jag på mer närliggande händelser. Som Atlekvädet, vilket handlar om en historusk person. Men beskriver den till punkt och pricka Attilas liv?

Finns det överhuvudtaget någon biografi som "till punkt och prick" beskriver någon människas liv?!

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”