Det fanns säkert ett översättningsproblem för de kontinentala författare som försökte skildra det skandinaviska området utifrån sin egen betydligt mer urbana miljö. Skandinavien var vad vi förstår idag ett fundamentalt sett agrart samhälle in till sent 900-tal, 1000-tal, och även då var undantagen få. Det är trots allt sannolikt att de flesta som ägde/utnyttjade tomtningarna i tex Birka och i Sigtuna hade rena jordbruksegedomar på annat håll, och som ekonomiskt stödde den aktivitet man utförde vid den täta bebyggelsen.
Titta på GU. Hur många fasta invånare kan vi uppskatta utifrån de lämningar vi har undersökt idag? Jättesvårt att säga. Bebyggelsen var under yngre järnålder större än under medeltiden, då det var Mellansveriges största by. Men hur många var bofasta? Hur många gårdslägen var rent agrara produktionsenheter, vilka var hantverksområden, vilka var tillfälliga/säsongsbetonade bostäder för den lokala eliten? Hur stor del av de gravlagda var bofasta och hur många valde att begravas på platsen på grund av tex status?
Alla de här frågorna går att applicera på olika bebyggelsecentrum runt om i Skandinavien. Tillförlitliga befolkningssiffror dyker inte upp förrän på medeltiden i form av skattelängder, och inte heller de är alltid så lättolkade.