Var satt Göternas kung?

[Skoglar]

Tror att vi måste hålla isär olika former av ting.

Dels lokala ting. Vi känner till massor av dessa tingsplatser och som alla vet kallas den lägsta domstolsinstansen än idag för "tingsrätten."
Dels "större" ting, centrala mötesplatser där man fattar beslut i de större frågorna.

Nu är detta en järnålders/vikingatidstråd men om man sneglar in i medeltiden fanns ett ting i varje enskilt härad men begreppet bör vara äldre. Se åter Tynwald och Thingvellir.

Vi har ett trovärdigt belägg för "Alla götars ting" från cirka 1220.
Tror vi att varje enskild bortsprungen ko och trasig spång avhandlades på just detta ting, eller hade man även lokala ting för att hantera lokala spörsmål och tvister?

...men de stora tingen har nog kunnat flyttas på. Det finns ju inget stöd för att hävda motsatsen heller.

Orkar inte rota fram exempel nu, men jag tror att om man ser på häradstingen så har de varit ganska stationära. Man har kanske flyttat runt tingsplatsen 5-10 gånger på uppemot tusen år.

[Karlfredrik]

Det finns en hypotes om att kung Niels ville hålla Skåneting på Foteviken , eftersom Erik Emune kontrollerade Lund.
Därav alla präster och biskopar som följde med och blev dödade. Latin: forum= marknadsplats ellerting

[Marty]

Det finns väl 3 platser i VG som känns lite hetare för större ting, Götala, Ekornavallen och Larv.

http://wadbring.com/historia/sidor/larv.htm

http://wadbring.com/historia/undersidor/ekornav.htm

http://wadbring.com/historia/sidor/skara.htm

[Kungsune]

De lokala tingen har troligtvis inte flyttat särskilt mycket. Där håller jag med men huruvida de samlande mötena hållits på olika platser (roterat mellan olika tingsplatser) eller inte kan vi inte uttala oss om. Det har inte framkommit något som väger över för än den ena än den andra åsikten. Det finns ju fördelar med båda systemen. Sedan kan det ju vara så att vissa storting var platsbundna och andra inte. Exempelvis kungaval kan ju ha varit kopplat till en viss plats pga där belägen vattenkälla eller liknande som ingick i riten. Minst sagt spekulativt dock.

[Sune Syk]

Om vi bortser från tingsplatser.

Finns det några fynd av dåtida gods, dvs stora gårdsanläggningar, på några av de här platserna?

Dvs Falan, Kinnekulle, Kållandsö etc?

[Marty]

Jadå

- Falan, Gudhem och Jettened med guldfynd, romersk import, smedsfynd mm mm
- Kinnekulle, Husaby med hallbyggnad från 900-talet flera runstenar, stavkorshällar, liljestenar, kungadop mm mm
- Kållands Ö, Synnerby. Fast Kålland har ju Skalunda med en av Sveriges största järnåldergravar samt "Tun" med alla tecken på stormannamiljö.

Starkaste kandidaterna för kungens huvudbostad är som jag bedömer det Varnhem och Gudhem. Klart att Skalunda är en kandidat under 500-talet pga av sin hög. Husaby med kungliga traditioner och sin närhet till Skara är spännande med avseende på vikingatida kungar. Det går inte heller att bortse från Levene som har en fantastisk arkeologisk miljö med Sveriges högsta runsten. Härifrån skall ju eventuellt Stenkil ha kommit och inte minst Håkon Röde som satte upp vår första "kungasten" på Adelsö.

[Hans Menzing]

Frågan är väl hur länge det dröjde innan det kom kungar som ansåg sig styra i alla fall Västergötland och Östergötland. Dessförinnan fanns det förstås en rad småkungar i småriken på Falbygden, Kinnekulle, Göta älvområdet, Vadsbo och så vidare.
När områdena växte så tvangs kungarna förstås rida omkring för att hålla koll på riket så då fanns ingen egentlig huvudstad.
Så frågan går nog inte att besvara, särskilt inte om vi inte bestämmer oss för vilken tid vi talar om.

[Marty]

De centrala delarna av VG anses vara "fullt" befolkade (ungefär som på medeltiden) redan under romersk järnålder. Under 400-talet har VG sin kanske mest framgångsrika period som manifesteras via den stora guldinförseln. Sannolikt är att VG-kungen under denna period haft makten över rätt stora områden. ÖG är under perioden fyndfattigt och vi kan naturligtvis inte veta om ÖG och VG varit en enhet. ÖGs västra delar visar en stark samhörighet arkeologiskt och ortsnamnsmässigt med VG medans den östra delen tenderar att visa på östligt inflytande. Hur stort ett rike var i förhistorisk tid är omöjligt att svara på. Jordanes ger dock en vink under 550-talet då han verkar ha mycket bra information om Västsverige. Norra Bohuslän är ett rike, Ranii/Ranerike. Vid Göta Älvs mynning finns Euagreotingi/Örgrytingar, söder om dessa Fervir/Fjärebor. Innanför dessa finns Gautigothi/Götarna som är en talrik och krigisk stam. Östgötarna nämns separat så de borde inte ingå. Götarnas kung skulle då kunna ha styrt Västergötland fram till Göta Älv, Dalsland, kanske Värmland och delar av Småland. Området stämmer i så fall oerhört väl in på Skara stift under medeltiden. "Kungen" i Skalunda dog runt 600 och begravdes oerhört strategiskt och centralt i ett sådant rike.

[Hans Menzing]

Som Skarabo borde jag glädjas, men faktum är ju att vi inte vet ett dugg och våra bygder på den tiden. Skara fanns säkert inte, däremot var både Varnhem och Vittene, d v s dagens Norra Björke intressanta.

[Marty]

Då vet du mer nu då efter mitt förra inlägg! Du har gått från att inte veta ett dugg till lite grann..

[Hans Menzing]

Jag är kanske skeptisk i överkant, men jag har svårt att se Jordanes som expert på Västergötland.

[Marty]

Det var han inte, men han hade enligt enig expertis oerhört bra uppgiftslämnare om stammarna i Västsverige. Läs exempelvis J Svennungs analys av Jordanes geografiska beskrivningar och återkom sen om du fortfarande är skeptisk. Jordanes beskrivning är helt i linje med övriga källor som sporadiskt förekommer under vikingatid och medeltid.

[Hans Menzing]

Många historiker är väl skeptiska, likheterna med svenska ortnamn är ju bara gissningar.

[Marty]

Inte speciellt. Synd att avförda ett helt forskningsområde tycker jag.

[Hans Menzing]

Om jag minns rätt ansåg Jordanes att hans utbildning var undermålig. Hans skrift är väl dessutom en kort sammanfattning av ett jätteverk som han själv säger att han fick behålla alltför kort tid
Allt är skrivet tidsmässigt långt efter att goterna lämnat Sverige, om dom varit här, så Jordanes återger uppgifter som kan ha förvanskats många gånger.

[Marty]

Det är inte så forskningen ser på saken idag. Du verkar ha fastnat i ett synsett från 70-talet lett av Weibull m fl.

[Hans Menzing]

Det är Jordanes själv som skriver att hans utbildning var bristfällig och att han fick alldeles för kort tid på sig för att göra en bra sammanfattning av Cassiodorus gotiska historia i tolv band. Och den i sin tur skall inte bygga på gotiska traditioner utan på klassiska skrifter.
I vilket fall kan ju vare sig Cassiodorus eller Jordanes ha mött goter som hade personliga minnen avfärden från Sverige och kan minnas alla dessa märkliga platser. Så man bör nog ta uppgifterna med en rejäl nypa salt.

[Marty]

Goternas eventuella utvandring ligger flera hundra år före Jordanes. Han säger själv att han mött personer från Skandinavien. Att hans uppgifter är så bra tolkas idag som att han haft samtida kunniga uppgiftslämnare. Han placerar stammar i västra Skandinavien i princip identiskt med vad vi vet från senare källor. Lagom nypor salt är oftast bäst.

[Hans Menzing]

Det skulle i så fall betyda att det ännu på J ordanes tid utvandrade goter från Sverige, nära släktingar till de tidigare utvandrarna, för hur skulle de annars kunna veta exakt varifrån olika grupper kom flera hundra år tidigare? Men även då är det märkligt att komma ihåg inte bara varifrån den egna stammen kom,utan även alla andras hemvist.

[stakodder]

Det skulle i så fall betyda att det ännu på J ordanes tid utvandrade goter från Sverige, nära släktingar till de tidigare utvandrarna, för hur skulle de annars kunna veta exakt varifrån olika grupper kom flera hundra år tidigare? Men även då är det märkligt att komma ihåg inte bara varifrån den egna stammen kom,utan även alla andras hemvist.

Kanske inte så komplicerat ändå: från den första "utvandringen" (troligen kanske bara kungaätten) så har det väl rest folk fram och tillbaka under hela perioden! Att folk var vittberesta och väl kunniga i geografin finner jag tämligen okontroversiellt. Nog inte så få skandinaver hos Theodoric.