Var satt Göternas kung?

[Emund Slemme]

ÖG är ett landskap som jag kan pinsamt lite om, men även där finns väl några platser som skulle kunna platsa in.

I tidlig jernalder var området fra Mjölby og mod vest til Ödeshög, Erikstorp, tæt bebygget af mange små landbrug. Det ses af de mange store som små gravfelter, der er spredt rund i området. Et meget stort gravfelt er Kungshöga gravfält (Mjölby 231:1), der også kaldes for 'Knektahagen' og udgør et 1,5 km langt plateau. Kungshögabakken er en del af den store grusås, der følger Svartå'en fra syd og op imod Skänninge.

Selve gravfeltet - 420 x 20-145 m - består af 125 oldtidsminder, heraf 20 høje på 5-13 m i diameter, 80 runde stensætninger 3-14 m i diameter, 9 stenkredse på 7-18 m i diameter, 12 trekanter, 1 skibssætning som er 18 m lang og 4,5 m bred og 3 bautasten.

I Högby kirkes nærområde står 10 runesten, hvoraf 4 fra 900-tallet (Ög 81,82,83,84) - og ved Skänninge kirke står 3 runesten, hvoraf Ög 165 er fra 900-tallet. I området ved Svartå'en og mellem byerne Högby, Skänninge, Järstad, Uddarp, Veta og Viby - står omkring en fjerdedel af alle egnens runesten fra vikingetid på omkring 250 enheder.

Et blik af forgyldt sølv og glas fra romersk jernalder 0-400 e.kr. er fundet i Högby 14:1, Linneberg 1:2, 1:3. I Ödeshög, Erikstorp er der fundet flere interessante oldsager fra perioden vikingetid 800-1050 e.kr. bl.a. et dragtspænde i guldfiligran, et dragtspænde i sølvfiligran samt en thors hammer af guld-sølv.

Området bliver endnu mere interessant da man mener at Birger Jarls slægt kommer fra området Bjälbo, der ligger i trekantsområdet Väderstad, Skänninge, Mjölby.
________________________________________

Et andet stort jernaldergravfelt Kärna 8:1, der ligger nær Linkøbing, et felt med i alt 460 oldtidsminder. Ved Kärna kirke står 4 runesten Ög 105, 106, 107, 108 - alle fra vikingetiden.

I Tornby, der ligger i området omkring Linköping, er fundet en jordfæstegrav, der indeholdt 1 sværd, 1 kniv, 1 nøgle, sporer samt rembeslag. I ÖG og fra ældre romertid findes kun to ryttergrave med udstyr.

[Skoglar]

Utan att kunna belägga saken med fakta, har jag några funderingar.

a) Jag har fått intrycket, men det finns kanske bättre kunskap på forumet, att tingsplatser var traditionsbärare, både de som var lokala för en bygd och de som gällde för större enheter. Det talar väl inte för att dessa ambulerade.

b) Jag vill minnas att Distinget i Uppsala inleddes vid fullmånen en viss månad. Genom den vägen att bestämma datum, kunde alla intresserade själva avgöra när de skulle resa hemifrån, givet att de visste hur många dagsresor de hade framför sig. En enkel och smart lösning som jag misstänker användes på många håll.

c) Det låter extremt opraktiskt att hålla ting på olika platser i ett land med järnålderstida kommunikationer. Exakt hur går man tillväga för att meddela "alla" vilken plats som är aktuell för nästa ting?
Om jag tror att jag ska till Vad/Tidan men rätt ställe är Skara, då skiljer det över fem mil = 3-4 dagar...

Carl von Schlyter (1835) menade på att VG var götarnas ursprungliga hemvist och att de samlades vid Alla Götars ting. Senare, när landet Ö Vättern koloniserades och Liunga ting uppstod, så behöll det äldsta tinget i VG sitt namn. En spekulation förstås, men inte utan sin poäng. 

Castor: Rent grammatiskt kan kanske ting ses även som plural, men betydelsemässigt? Det blir lite som "Alla svenskars riksdagar" i mina öron.
Vidare måste väl vitsen med ett ting som omfattar "alla" vara att det har beslutskraft över "alla" berörda?

Emund Slemme: Stort tack. Jag måste se till att få åka runt i Östergötland i sommar. Där finns massor att se!

[Kungsune]

c) Det låter extremt opraktiskt att hålla ting på olika platser i ett land med järnålderstida kommunikationer. Exakt hur går man tillväga för att meddela "alla" vilken plats som är aktuell för nästa ting?
Om jag tror att jag ska till Vad/Tidan men rätt ställe är Skara, då skiljer det över fem mil = 3-4 dagar...

Såvida man inte bestämmer nästa möte under innevarande sittning. Då blir det plötsligt både praktiskt och rättvist. Det är inte omöjligt att man hade en runda där orten alternerades när det var storting.

[Emund Slemme]

I Högby kirkes nærområde står 10 runesten, hvoraf 4 fra 900-tallet (Ög 81,82,83,84) - og ved Skänninge kirke står 3 runesten, hvoraf Ög 165 er fra 900-tallet.

Stenen Ög 82 har en interessant tekst -

Þorkell ræi[st](?) ... þannsi æftiR Øyvind, Tosta sunn, eR ati Høgby

"Thorkell ristede denne (sten) ….efter Øjvind, Tostes søn, der ejede Høgby".

Ved Skänninge kirke står runesten Ög 165 fra 900-tallet, der bekræfter teksten fra ovennævnte sten Ög 82 -

Þorunnr ræisti ok þæiR brøðr, syniR Tosta, æftiR sinn faður. Þorkell'k ræist stæin þennsi æftiR Tosta

"Thorunnr og hans brødre, Tostes sønner, rejste (stenen) efter deres far. Jeg, Thorkell, ristede denne sten efter Toste".

Alle 4 runesten i Högby er ristet af personen Thorkell.

Der er vist ingen tvivl om, at vi her har at gøre med en stormandsslægt.

[Skoglar]

Såvida man inte bestämmer nästa möte under innevarande sittning. Då blir det plötsligt både praktiskt och rättvist. Det är inte omöjligt att man hade en runda där orten alternerades när det var storting.

Det är i o f s inte omöjligt.
Men vi kan konstatera att det i såfall avviker från hur man gjorde på t ex Thingvellir på Island, Tynwald på Isle of Man och Distinget i Uppsala.
Har vi några som helst källor som pekar på ambulerande ting? Det är en fullkomlig nyhet för mig.

[Sune Syk]

Vi har ju Alla Götars ting att fundera över och det är ett namn som förpliktigar. Platsen är inte såvitt jag vet inte fastställd, men det är väl nära Skara?

Hur ser vi på kopplingen kungasäte/tingsplats?

Skoglar!!

En helt klart intressant koppling.

Många forskare för fram Ekornavallen mitt i Falan som platsen för alla götars ting. Av fynden därifrån att döma är det bara att konstatera att det varit någon form av "centralplats".

[Emund Slemme]

Hur ser vi på kopplingen kungasäte/tingsplats?

Mærkeligt; hvorfor debattere en problemstilling, der ikke kan debatteres? Der er intet verificeret kildemateriale og ingen kobling i litteraturen til emnet? Og ingen dokumentering gennem arkæologien. Hvorfor bruge debat-plads og tid på det?

[Skoglar]

Mærkeligt; hvorfor debattere en problemstilling, der ikke kan debatteres? Der er intet verificeret kildemateriale og ingen kobling i litteraturen til emnet? Og ingen dokumentering gennem arkæologien. Hvorfor bruge debat-plads og tid på det?

Jag har inget absolut behov av att diskutera den kopplingen om det är en återvändsgränd.
Det jag tänkte på var Alla svears ting som lär ha hållits vid Gamla Uppsala, så det ledde till parallellen Alla götars ting och kungamakt...?

[dersa]

Skoglar!!

En helt klart intressant koppling.

Många forskare för fram Ekornavallen mitt i Falan som platsen för alla götars ting. Av fynden därifrån att döma är det bara att konstatera att det varit någon form av "centralplats".

Vilka fynd tänker du på?

[dersa]

Boreas
Du är nog den enda jag vet som gör Götar och Gutar till samma sak. Gauti = Götar, Guti = Gutar. Sen är det inte säkert att Gutarna ens nämns av Jordanes. Vissa vill ju ha Vagoth till Gutar. Detta stämmer dock dåligt in på övriga beskrivningar i texten. Svennung placerar Vagoth i Skåne och Thorsten Andersson placerar dem i Östra Östergötland. Gutar och Götar har mycket svag arkeologisk koppling under järnåldern. Din tolkning är unik, djärv och saknar stöd inom arkeologin.

Utan att ge mitt stöd till Boreas inlägg, menar du att arkeologin säger något om götar och gutar under järnåldern?, eller menar du likheter under samma tidsperioder saknas i fynden i VG/ÖG respektive Gotland??

[Marty]

Det finns förstås likheter då båda platserna ligger i Skandinavien/norra Europa. Det finns dock inget i det arkeologiska materialet som pekar på att Gotland och exempelvis Västergötland har en mer lik kultur än exempelvis Gotland och Uppland. Det är snarare så att under långa perioder har Gotland en egen stil som skiljer sig från fastlandet. Det är egentligen bara namnen som pekar på någon form av gemensamhet mellan Gotland och exempelvis VG eller ÖG.

[AndreasE]

Rent arkeologiskt är nog kopplingen Gotland-Mälardalen starkare än kopplingen Gotland-VG. Gotländska föremålstyper är vanliga i Mälardalen. Men det finns många skillnader, tex i gravtraditioner och bebyggelseorganisation.

[Stfan]

Sådana här saker blir nog aldrig entydiga kopplingen Öland Gotland är inte ifrågasatt inte heller kopplingen Västergötland Öland.

För att nämna lite om var kungar satt  bör det påpekas att lojalitet hos germaner under järnålder
inte var främst territoriell utan personlig (något romarna fick erfara varje gången hövding dog som de mutat för att inte plundra i riket samt gjorde dem mycket populära som livvakter hos div, kejsare)

Stefan

[Marty]

Likheterna mellan VG och Öland är väl främst under RJÅ? Sen finns naturligtvis en spännande koppling via guldkragarna som är unika för VG och Öland. Sett till guldet under FVT verkar dock de två regionerna ha helt olika sätt att komma över detta. Ölands guld kommer öster ifrån i små osmälta doser och sprids över hela ön. I VG har guldet antagligen kommit i form av barrar via en västlig rutt och hamnat i få personers händer. Det verkar finnas en Gotisk länk från Jylland-VG-ÖG-Öland-Polen under RJÅ som sedan försvagas. Kanske det är från denna tid vi skall söka ursprunget till namngemenskapen i form av Jutar-Götar-Gutar-Goter?

[Castor]

Likheterna mellan VG och Öland är väl främst under RJÅ? Sen finns naturligtvis en spännande koppling via guldkragarna som är unika för VG och Öland. Sett till guldet under FVT verkar dock de två regionerna ha helt olika sätt att komma över detta. Ölands guld kommer öster ifrån i små osmälta doser och sprids över hela ön. I VG har guldet antagligen kommit i form av barrar via en västlig rutt och hamnat i få personers händer. Det verkar finnas en Gotisk länk från Jylland-VG-ÖG-Öland-Polen under RJÅ som sedan försvagas. Kanske det är från denna tid vi skall söka ursprunget till namngemenskapen i form av Jutar-Götar-Gutar-Goter?

Jag tycker att man kan urskilja två "guld-strömmar" från Jylland/Fyn/Själland/Skåne. Den ena gick norrut via Kattegatt/Skagerrak med stora guldanhopningar i Västergötland och i sydvästra Norge (främst Rogaland) där guldet tycks ha stannat upp och ackumulerats. Den andra strömmen gick mot nordost via södra Östersjön över Bornholm, Öland och Gotland.

http://www.catshamans.se/shalsring-filer/allaerillit.GIF

Kan det vara så att huvuddelen av brakteaterna och ringarna (inklusive Ållebergs-, Färjestads- och Mönehalskragen) har tillverkats av guldsmeder på Fyn och Själland för vidare distribution norrut via kungarnas/hövdingarnas nätverk, ungefär så som det beskrivs i Beowulfkvädet?

[Castor]

Castor: Rent grammatiskt kan kanske ting ses även som plural, men betydelsemässigt? Det blir lite som "Alla svenskars riksdagar" i mina öron.
Vidare måste väl vitsen med ett ting som omfattar "alla" vara att det har beslutskraft över "alla" berörda?

Ja, detta med plural var nog mest ett skott från höften. Troligen passerade Eriksgatan bestämda platser där de olika landskapens landsting höll till. Och landstingen torde väl ha presiderats av lagmännen. "Alla götars ting" bör rimligen syfta på Västergötlands landsting presiderat av detta landskaps lagman.

[Marty]

Guldet verkar ha kommit direkt till Öland som relativt nya solidi medans det till VG kommit i form av barrar som betalades ut från Rom som gäld vid några tillfällen. Tolkningen är vad jag vet att guldkragarna är lokalt tillverkade och det är hel klart att det är olika verkstäder bakom dem. De skiljer sig också i tid, där Ålleberg är äldst medans Färjestaden anses ha högst hantverksmässig kvalitet. I princip alla silverdenarer på Gotland (ca 6000) anses ha kommit från en betalning till Goterna från Rom ca 270 e kr. På samma sätt kan guldet i VG kommit dit vid några få tillfällen då man mottagit stora gälder via samarbeten, troligen med Östgoterna.

[Skoglar]

Ja, detta med plural var nog mest ett skott från höften. Troligen passerade Eriksgatan bestämda platser där de olika landskapens landsting höll till. Och landstingen torde väl ha presiderats av lagmännen. "Alla götars ting" bör rimligen syfta på Västergötlands landsting presiderat av detta landskaps lagman.

Frågan är hur gammalt just begreppet "Alla götars ting" är. Om det inte är äldre än medeltida, borde det vara en bra funktion för landets inbyggare och kungen att mötas. I VG och i andra landskap, så som som beskrivs i landskapslagarna.

Men om begreppet är äldre än så, innebär det att man (götarna, eller i alla fall västgötarna) hade ett gemensamt ting innan det fanns en samlande politisk makt? Det påminner i så fall en del om Islands Allting.

[Kungsune]

Det är i o f s inte omöjligt.
Men vi kan konstatera att det i såfall avviker från hur man gjorde på t ex Thingvellir på Island, Tynwald på Isle of Man och Distinget i Uppsala.
Har vi några som helst källor som pekar på ambulerande ting? Det är en fullkomlig nyhet för mig.

Isle om Tynwald och Thingvellir har båda ganska speciell belägenhet geografiskt/topografiskt vilket kan förklara att man vill ha en plats (inte minst den begränsade storleken på befolkningstal omland) men jag tror inte att Tingvellir var enda tingsplatsen på Island. Troligtvis har det funnits lokala ting lite varstans men de stora tingen har nog kunnat flyttas på. Det finns ju inget stöd för att hävda motsatsen heller.

[Yngwe]

I Västbo,Finnveden hölls väl medeltida häradstingting i Tingstad, Brödrahalla, Reftele och Unnaryd.  Även uppgifter om Ås och Gåsahög finns.


I Vista hölls medeltida häradsting i Reaby, Gränna och Ed.


I Lysings härad hölls medeltida häradsting i Hästholmen, Haraker och Vallby




Givetvis är källornas information inte särskilt utförlig, men det visar ändå att tingsplats kan skifta över tid och inte alls bör ses som statiska.