Författare Ämne: Undersökning av sägen  (läst 4693 gånger)

Utloggad strym

  • Novis
  • Antal inlägg: 5
Undersökning av sägen
« skrivet: december 02, 2013, 19:04 »
Hej!
Jag vill först bara poängtera att jag är helt grön på detta område!
Men, jag är dokumentärfilmare i grund och botten och hittade först en lokal sägen jag tyckte lät spännande.
Research, research och åter research och jag har tydligen nailat ner riktiga människor, ögonvittnesskildringar, domböcksdokumentation samt tidigare historiker som försökt sig på denna sägen.

Sägnen är en snapphanehistoria med en släng av gengångartro med pålning och allt det där. :)


Det är såhär att jag nu blivit väldigt intresserad av att göra en egen utgrävning i mossen där snapphanen sägs vara pålad. Hur går jag egentligen tillväga med typ allt? Jag inväntar svar från lantmäteriet om vem som äger marken. Senast någon var där och letade var runt 1940. Får jag ens gräva och vad händer om jag hittar något? Finns det stöd att söka? Platsen ligger mitt ute i ingenstans och är mer eller mindre helt folktom.

Hur gräver man i en mosse som varit orörd i cirka 350år? Ser man spår av någon grävt innan eller hinner mossen växa igen?

Tacksam för alla svar. :)

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Undersökning av sägen
« Svar #1 skrivet: december 02, 2013, 19:44 »
Hej! Och välkommen till forumet! Även om jag själv visste var den mannen blivit nedgrävd skulle jag inte vilja gräva upp honom......... Annars är det bara att få tillstånd från markägaren och börja gräva....... >:D
Hell thir regin donaraz!

Utloggad strym

  • Novis
  • Antal inlägg: 5
SV: Undersökning av sägen
« Svar #2 skrivet: december 02, 2013, 19:49 »
Tackar! :)

Enligt en ögonvittnesskildring angående gengångarsägnen (och inte snapphanehistorien) är att "grannen skriker högt, men han skriker inte vackert".

Började faktiskt att jag läste om folktro och lokala sägner och sedan vände allt då jag tog bort själva gengångarhistorien och koncentrerade mig på snapphanehistorien istället.

Hur är det att gräva i mosse/torv egentligen?

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Undersökning av sägen
« Svar #3 skrivet: december 02, 2013, 23:31 »
För det första måste du ta reda på om platsen är upptagen i fornminnesregistret (FMIS) som en fornlämning. Om den är det så är all förstörande aktivitet (som tex grävning) strängt förbjuden enligt lag. En registrerad fornlämning får inte utsättas för någon åverkan utan tillstånd från den lokala länsstyrelsen.

För det andra så skulle jag även undersöka om mossen är skyddad på grund av någon annan anledning, tex på grund av naturvärden.

Om det visar sig att mossen inte är skyddad på något sätt, så får du gräva så länge du har ägarens tillstånd. Om du påträffar någon sorts fornlämning så måste du dock avbryta arbetet och meddela länsstyrelsen. Platsen kommer då, efter inspektion av en arkeolog, registreras som fornlämning, och vidare påverkan kommer förbjudas.

Det är alltså meningslöst att försöka utföra en arkeologisk undersökning själv utan tillstånd.

Utloggad strym

  • Novis
  • Antal inlägg: 5
SV: Undersökning av sägen
« Svar #4 skrivet: december 03, 2013, 21:45 »
Själva sjön är registerad på fornfynd, dock hade undersökningen skett vid stranden. Jag vill leta cirka 50-100m därifrån upp på en höjd. Mossen är ytterst liten.

Arkeologen hittade inte något när han undersökte platsen på 40-talet.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Undersökning av sägen
« Svar #5 skrivet: december 03, 2013, 23:42 »
Återigen, om platsen inte är registrerad som en fornlämning (leta upp platsen i Fornsök) och du får tillstånd av markägaren så är det förstås bara att gräva på. Om du hittar någonting så måste du dock omedelbart avbryta arbetet.

Personligen så tycker jag att det är en dålig idé. Om du hittar någonting så är risken stor att kontexten förstörs, då jag antar att du inte har någon praktisk erfarenhet inom arkeologi. Tror du att du har kompetensen att korrekt upptäcka, tolka och dokumentera olika sorters anläggningar? Skulle du känna igen en 300 år gammal nedgrävning? Hur skulle du dokumentera den? Jag antar att du inte har tillgång till en totalstation och ett arkeologiskt GIS-program som SiteWorks eller Intrasis. Har du någon erfarenhet med att arbeta med latta och ett lokalt koordinatsystem? Om du hittar organiskt material (inte orealistiskt i en mosse), har du möjlighet att förvara det på rätt sätt så att det inte bryts ned tills det lokala länsmuseet kan ta hand om det?

Det är dessutom mycket möjligt att du stöter på föremål från äldre perioder (från äldre stenålder till modern tid). Skulle du känna igen dem? Skulle du kunna dokumentera deras kontext?

Om du verkligen är intresserad av platsen, skulle jag rekommendera att du försöker hitta arbetspartners som kan hjälpa dig. Vänd dig till tex den lokala hembygdsföreningen. Hembygdsföreningar samarbetar ibland med lokala arkeologer eller institutioner på arkeologiska forskningsprojekt. Med lite experthjälp och en arbetsplatn som godkänts av länsstyrelsen så har projektet betydligt bättre förutsättningar.

Utloggad strym

  • Novis
  • Antal inlägg: 5
SV: Undersökning av sägen
« Svar #6 skrivet: december 04, 2013, 07:45 »
Tackar!
Problemet är ju att ingen tycks kännas vid den, hembygdsföreningarna som jag frågat har varit som fågelholkar när jag pratat om detta, trots att det både står i böcker, domböcker samt varit en arkeologisk utgrävning!

Jag tog kontakt med några arkeologer i Halmstadtrakten men inte fått något svar (gissar jag väntar förgäves) men tror nog de kan ruskas om lite då museet visat stort intresse. (dock kände de heller inte till sägnen men jag har informerat dem) :)

Jag personligen tycker att denna historia är ruggigt intressant, började som en idé till en dokumentärfilm om folkväsen (efter jag läst Drakar och Demoner Trudvang-böckerna, way of topic men bra inspiration...  :P) så började jag läsa lite om gengångartro och fick tag i Louise Hagbergs bok "När döden gästar" från 1938 och ett litet litet stycke så stor det om denna sägnen. Autistiskt som jag är så kunde jag inte låta bli att hitta fler källor så fick ta mig en rejäl grävtur i bibliotekets magasin och kommit fram till att även Albert Sandklef, f.d. museechef i Varberg, letat efter snapphanen. Gick typ ner i spagat då jag kom över lite domböcker som även hade omkringliggande händelse nerskrivet. Fick svar från LUF i måndags och de skickade nedskrivna sägner som är daterade till 1932.

Därav tycker jag det är lite konstigt att hembygdsföreningarna inte ens vet om denna händelse. Finns nerskrivningar från ögonvittnen som kunde peka ut vart själva pålningen även ägt rum. Namngivna personer finns även med i mantalslängderna.

Idén från början, och är fortfarande, att göra en dokumentär om gengångartron och koppla den till en riktig händelse/sägen. Det blev bara så att jag blev så oerhört nyfiken efter jag läst Albert Sandklefs rapport att han faktiskt gjort en utgrävning på stället men inte hittat något. Flertalet människor är redan bokade för intervju, bl.a. Katarina Harrison då hon skrev en oerhört intressant bok om vampyrernas historia.

Det här med utgrävningen var faktiskt bara en bonus men känner sig någon manad att försöka störa en gengångare så är ni mer än välkomna att gräva, bara jag får dokumentera det till dokumentären. :)

Utloggad strym

  • Novis
  • Antal inlägg: 5
SV: Undersökning av sägen
« Svar #7 skrivet: december 19, 2013, 09:59 »
Var igår vid Galtasjöns östra sida där enligt ögonvittnen ska vara platsen, precis på gränsen mellan Torup och Enslövs socken.
Riktigt stort träsk/mosse med tjärnar, kärr och annat sankt. :) Vill man gömma undan en kropp så är platsen en idyll.
Fick mail från Enslövs hembygdsförening och då på deras årsmöte tog de faktiskt upp mitt intresse om Enslövs historia. Tidigare då jag frågade dem så hade de ingen aning om sägnen men då ledamöterna sa det till medlemmar så var det flertalet som kände till berättelsen m.m. Fick tillgång till deras arkiv (icke digitaliserat) och där står en annan version på händelsen.

Här är en version tagen från boken av Harry Hedin, Enslövs kommun.
//
Snapphanen i Bockalt.
Uppteckning av författaren 1926, Meddelare: Niklas Pettersson, Hallsbo, född där 1861, Serie XV (14):19 EHA) Enslövs Hembygdsförenings Arkiv
För några hundra år sedan hade snapphanarna sitt tillhåll i en grotta vid Virsehatt, som kallas snapphanegrottan. En dag red hövdingen till Bockalts by för att plundra gårdarna där. Bönderna anade oråd och hade därför gömt alla sina värdesaker i Öjaberget, och själva tagit de gett sig in i den närbelägna skogen. Då snapphanen kom fram till nym, fann han ingenting av värde. Häröver blev han mycket uppretad och sköt ett par skott i halmtaket på en av gårdarna, som brann ner till grunden.
Bönderna, som åsett det hela, svuro att hämnas denna illgärning och la de sig i försåt för snapphanen. En av bönderna, som kallades Håkan Skytt för att han var så säker i att skjuta, åtog sig att skjuta ner snapphanen. Då denne kom ridande på vägen från Bockalt och hade hunnit till Osvadet, där Håkan låg gömd, small ett skott. Snapphanen föll av hästen och dog på fläcken, och hästen tog man fast.
Hos snapphanen fann man många värdeföremål av guld och silver. Stigbyglarna, sporrarna och hästens betsel var av silver. Ja, bytet var så stort att man för detsamma byggde upp en ny gård i byn.

Snapphanens döda kropp grävde bönderna ner i en mosse i närheten. Men den döde fick ingen ro i sin grav. Han gick jämt igen, och man såg honom ofta komma ridande på en vit häst om nätterna. Då spökerierna inte ville sluta, grävde man upp liket och flyttade det till en mosse vid Galtasjön på gränsen till Torup. För att hindra snapphanen att gå igen, slog man en ekpåle genom den döda kroppen. Men somliga har ändå hört honom skrika emellanåt.

//
Detta snapphanedåd kan ha begåtts 1644 eller omkring 1657, då danskarna låg vid Arlösa. Bland den tidens bönder i Bockalt återfinner vi nämligen Håkan i följande längder:
Kungsskattelängden 1647: Hagen Mortensen, Bendt Michelsen, Jens
Mantalslängden 1649: Cunradus Cunradi Renich, Pastor Ioci, (kyrkoherde i Enslöv) Nills Bengdtson i Amböke, dommare och Länsman, Nills Knudsson i Ka(r)ltorp, Håkan Mårtensson i Bokall, Per Jeppesson i Kragaredh, Ifwar Persson i Skafböge. (de har undertecknat längden den 20:e febr. 1650)
Uppbördslängden 1660: Håkan i Bockalt, H(ärad)s domare Nills Bengtson i Amböge, Ståcke- och Fierdingsman Bengt i Årnilt.
Mantalslängden 1670: Per Hågensson (sannolikt Håkans son), Bent Jensson, Knut Persson (samtliga i Bockalt).
1661 och 1662 fanns inga snapphanar i Enslöv. En sägen från Torup daterar dådet till 1676 då danskarna tog en del boskap i Kallarp (rätteligen Boås)
//

Efter gårdagens inventering på plats så är utgrävning från min sida inte aktuell. Men får någon blodad tand så berättar jag gärna mer samt redovisar fler källor. Andra källor redovisar mer vart själva kroppen är pålad.