Mindre kända men intressanta platser under järnåldern

[Frågvis Amatör]

Jag läste om fornminnet Gudahagen nära Näsum och Bromölla vid Ivösjön i Skåne eftersom ett foto från platsen vunnit ett pris i en tävling.

http://www.raa.se/basta-svenska-bild-i-wiki-loves-monuments-fototavling/

Nu är jag amatör men det är första gången jag har hört talas om denna plats. Det var en 50 gånger 50 meter stor gravplats från järnåldern och tidigare omgiven av 250 stenar. Ales stenar är 67 meter långt men bara 19 meter brett.

Några fakta: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/landskapsvard/vardat-och-skyltat/Pages/Gudahagen.aspx

Gudahagen ligger på en höjd, Kyrkebacken eller Kyrkekulle, i odlingslandskapet längs Holjeån. Längs de upp till 50 m långa sidorna har ursprungligen minst 250 stenar varit resta. I öster saknas nästan alla stenarna, men en skarp terrasskant visar var de stått. Man har tagit sig upp till anläggningen via två stensatta ramper i väster

Finns det fler platser, under järnålder, som är bortglömda men intressanta utöver de få platser som alltid diskuteras här?

Thomas I

[history freak]

Ja, det finns en del platser som är mindre kändas i de breda lagren och även ägnas lite intresse bland proffs.

Att det har funnits betydande handelsplatser förutom Björkö/Birka är säkert. Personligen  anser jag att Gotland med sitt utomordentliga handelsstrategiska läge har varit mycket betydelsefull i åtminstone tusen år. Förmodligen har på Gotland funnits många stora handelsplatser t.ex. Fröjel varav Visby slutligen blev dominerande.

En annan plats som måste ha varit mycket betydelsefull är Köpingsvik på Öland. Det är ju inte mycket grävt där, men vad som avslöjats är ju en handelsstad som uppenbarligen har varit mycket större än Björkö/Birka och var aktiv mycket längre än Björkö/ Birka. Fynden har ju varit fantastiska och indikerar makt. Bara den kyrkogrund som finns där från 1100-talet som är större än Lunds domkyrka talar ju för en mycket betydelsefull plats. Jag har alltid förvånats över att det talas så lite om Köpingsvik. Den kontroverielle danske arkeologen Sören Nancke-Krogh lanserade ju teorin om att detta var Ansgars Birka. Vad man nu än tänker om honom så finns det ju mycket som talar för att Köpingsvik under många hundra år var en väldigt betydelsefull handelsstad som även var en oerhört viktig plats för kyrkan. 

Varför talas det inte mer om Köpingsvik ?

[AndreasE]

Eh, nu har det ju dock utförts seminarieutgrävningar i Köpingsvik under många år. Knappast en av landets mer bortglömda arkeologiska platser.

Dessutom missrepresenteras Köpingsvik väldigt ofta. Det är en jättespännande plats som utan tvekan har varit väldigt viktig. Men jämförelserna med Birka (större! Äldre! Bla bla bla...) är missvisande. Köpingsvik är inte en 1:1 motsvarande plats. Strukturen är annorlunda, kronologin är långt ifrån utredd (hur har platsen utvecklats under tid?) och storleksjämförelser är svåra när kunskapen är begränsad.

Och nej, 1100-talskyrkan var inte större än Lunds domkyrka, även om den uppgiften återkommer om och om igen.

[history freak]

AndreasE:  Nej, det är mycket som inte är utrett gällande Köpingsvik. Det är nog uppenbart för många att platsen har varit oerhört betydelsefull. Varför då inte satsa medel på att gräva ut mer så man åtminstone får mer belägg för storleken och kronologin ?

Björkö/Birka är ju idag ganska väl undersökt och grävningar pågår ju varje år. Georadar har ju använts där och struktuterna under jord är ganska klarlagda. Köpingsvik är ju bebyggd i ganska stor utsträckning så grävningar i större omfattning är svåra att genomföra, men georadar skulle kunna ge mycket information och styra var man gör seninariegrävningar. Har sådana undersökningar gjorts ?

[AndreasE]

Endast några procent av Birka är undersökt arkeologiskt. Regelrätta arkeologiska undersökningar har faktiskt inte utförts på ca 15 år, förrän i somras då en redan undersökt grav undersöktes igen.

Georadarundersökning har utförts i ett gemensamt projekt mellan Riksantikvarieämbetet och ett utländskt institut, framför allt för att testa ny teknik. Platserna man undersökt är Uppåkra, Birka och Gamla Uppsala.

Högskolan på Gotland har som sagt hafts seminariegrävningar vid Köpingsvik i flera år. Medel för mer omfattande undersökningar finns inte (precis som att det inte finns för några andra viktiga platser). Georadar är mycket svårt att utföra i bebyggelse.

[history freak]

Jag förstår att georadar är mycket svårt att utföra perfekt i bebyggda områden, men även om många punkter inte kommer med i undersökningen bör helheten kunna skönjas tydligt. Särskilt i avseende på byggnadsarea, byggnadsrester och byggnadsstruktur/stadsplan.

Man ser ju värdet av georadar I GU där processionsvägen upptäcktes i år. Georadar är ett lysande verktyg för att finna platser för titthålsutgrävningar. Dessutom går georadarn att ställa in på olika markdjup så en uppfattning av kronologin kan skönjas.

[AndreasE]

Problemet med bebyggda områden är att det bara finns begränsade ytor att undersöka med geotekniska metoder. Det är svårt att tolka resultaten då man bara får små, icke-sammanhängande ytor att basera sina tolkningar på. Dessutom brukar bebyggda områden vara fullproppade med olika sorters kablar och ledningar som stör resultaten.

I GU var det åkermarkerna runt bebyggelsen inom undersöktes, inte själva centrala området. Där, bland bebyggelsen så skulle nog resultaten inte bli särskilt bra.

[immo]

Endast några procent av Birka är undersökt arkeologiskt. Regelrätta arkeologiska undersökningar har faktiskt inte utförts på ca 15 år, förrän i somras då en redan undersökt grav undersöktes igen.

The above statements are incorrect and merely reflect the outdated attitude that only excavating archaeological investigations are proper ("regelrätta") archaeological investigations. There are good reasons why invasive, destructive archaeological investigations should not be used to any larger extent within a UNESCO World Heritage Site, and only after careful consideration of the damage caused.

The only appropriate archaeological approach according to the rules (Valletta Convention) at a site like Birka-Hovgården is large-scale noninvasive archaeological prospection using the most suitable methods.

Since 2011 the entire island of Björkö has been mapped in great detail using one or more state-of-the-art archaeological prospection methods.

The large amount of data collected is currently being analysed and the results will be published as they become available.

Regarding GU: While both georadar and magnetometry have been tested there, the pit alignment has so far only been mapped with magnetics. The use of high-res GPR could possibly reveal more details, such as likely further hearths/fireplaces alongside the pits, such as those excavated to the west of the railway and football pitch.

[AndreasE]

My comment wasn't in relation to your work at Birka (which I mentioned in the same post), but in relation to history freaks comment that "grävningar pågår där varje år". I used the word "regelrätta" to separate archaeological excavations performed by professional archaeologists (which before this year last took place in the late 90's) from the volunteer "grävskola" that's been organized at Birka during some summers. My wording could certainly have been clearer.

When it comes to archaeological prospection I agree with you that it is fully equal method of archaeological investigation. I'm not so sure I agree that it should be the only kind of archaeological approach at sites like Birka though. Different methods can tell us different things, and the destructiveness of "traditional" methods must be weighed against possible scientific benefits (like the ability to date features and stratigraphic relations, the possibility of identifying what kind of activities areas of features have been used for etc.).

I myself have taken part of research excavations at sites of similar importance as Birka where we were able to uncover evidence for things that it's not yet possible to identify using say radar or magnetometry.