Föreningar, museer, "institutioner" och andra ger årligen ut årsskrifter eller andra löpande tidskrifter. Dessa åberopas sen i annan litteratur, man hänvisar till artiklar eller till årsskrifterna i sin helhet. Hellre än att hänvisa t.ex. till "Arkiv för nordisk filologi" kan man skriva ANF följt av antingen årgångens nummer eller av årtalet + sidnr. Och så har man en förkortningslista eller en källförteckning i sitt arbete där förkortningarna förklaras.
En del förkortningar är ganska etablerade, andra varierar.
Det finns knappast i forskarsverige ett slags förkortningslikare för etablerade tidskrifter och årsskrifter som man bör använda.
Min utgångspunkt är att varje "forskarsamhälle" har tagit fram sin standard - utifrån sin vardag. Exempelvis har en institution sina behov, medan en annan - speciellt i en annan fakultet - har andra behov. Likaså har en tidskrift inom ett område sin historik och sin egen förkortningslista, medan en annan årsskrift har en annan - etablerad - förkortningslista som alla skribenter ombeds använda och som redaktörerna ser till att den används på rätt sätt.
Varje vetenskap har typiskt sina "grannvetenskaper" där man vid publicering "hos grannen" kan få problem med förkortningarna.
Låt mig i alla fall till sist ställa en konkret fråga som var bakgrunden till ovanstående funderingar.
Vilka förkortningar bör användas för länsmuseernas (eller motsvarande från hembygdsförbund o dyl.) årsskrifter? Eller finns det inga "etablerade" förkortningar av dessa årsskrifter? Fast ett problem är också att årsskrifterna har bytt namn under åren...
(Kulturen, Blekingeboken, Småländska kulturbilder, Kalmar län, Kronobergsboken, Gotländskt Arkiv, Bohuslän, Meddelanden från Östergötlands och Linköpings stads museum, Sörmlandsbygden, Uppland, Från bergslag och bondebygd, Västmanlands fornminnesförenings årsskrift, Dalarna, Från Gästrikland, Hälsingerunor - en hembygdsbok, Jämten, Ångermanland-Medelpad, m.fl. m.fl.)
