Författare Ämne: Namnet Stockholm  (läst 12308 gånger)

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
Namnet Stockholm
« skrivet: november 20, 2013, 12:13 »
Ikväll hoppas jag att hinna till Uppsala, då Ortnamnssällskapet därstädes har ett möte. Det ska bli ett föredrag under namnet:
"Namnet Stockholm - på återbesök till ett klassiskt ortnamnsproblem".

Efterleden -holm är väl inte det svåraste man kan ställas inför i ortnamnsforskningen, men kanske är det annorlunda med förleden Stock-.

Min egen tro om saken, efter en hel del läsande och funderande, är att förleden Stock- har mindre att göra med träpålar och mer med stek eller stäk i betydelsen "hinder, regel, lås".

Att en sådan regel i o f s kan skapas av träpålar är av underordnad betydelse.

Några närliggande uttryck som inte avser träpålar skulle kunna vara:
Pålstek & skotstek, dvs. knopar som låser tampen vid en påle eller annan tamp.
Att stäcka någons planer.
Trafikstockning / något stockar sig i halsen.

Samt de olika Stäk- och Stegeplatser som finns runt om i landet.

Jag är väl medveten om att jag som amatör mycket väl kan ha bortsett från ett antal avgörande omständigheter, men jag kommer säkert att lära mig mer ikväll.
 

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Namnet Stockholm
« Svar #1 skrivet: november 20, 2013, 19:10 »
Det har med största sannolikhet funnits en "kungsådra" genom en stolplinje, som påverkar hur vatten strömmar. En pålning släpper genom vatten men påverkar ändå strömhastighet, så att denna minskar något. Då släpper partiklar, som vattnet tagit med sig. Däremot i ådran kommer strömmen att öka ett antal gånger och istället bära bort mer partiklar. M a o ökar djupet i ådran, t ex till förmån för framkomligheten för sjötrafik. Man kan bygga 2 eller flera sådana pålningar för att styra mer exakt var man vill ha segelrännan (kungsådran). Principen är allmänt använd längs Nordjöns västkuster, som är besvärligt långgrunda.
Vid Stockholm finns spår, som arkeologerna inte vill, eller förstår, att riktigt knyta till en kungsådra. men genom försvarspålningen precis norr om Helgeandholmen (tror jag det var), så finns också en enkelrad med pålar som verkar fortsätta vidare ut i Norrström. Precis nedanför det torn, som fanns på holmen finns öppningen/kungsådran. Man antas vilja se ner ovanifrån mot passerande skepp.

Detta skall ställas emot en annan trolig kungsådra. Den hittades av ingenjören som ledde grävningarna av Södertälje kanal. Han upptäckte där några pålrader vinkelrät mot den gamla strömfåran. Han hade både arbetat som ingjör längs Nordsjökusten och deltagit i arkeologiska grävningar inom detta område. Han visste direkt vad han såg. Han beskriver även en annan märklighet i sina anteckningar (logbok). Här och där stötte arbetarna på lämningar av gamla hus begravda i djupa jordmassor. Han reagerade eftersom husen var helt tomma. I princip städade. Det fanns inget kvar inomhus. Hans tolkning var att de massor, som täckte husen kom sig av jordskred och att de var planerade och utförda medvetet.

I andra undersökningar har ett par amatörer påvisat via att studera spår av strandkantlinjer, så bör Mälarens vattenyta innan Södertäljeleden försvinner varit av sådan normalhöjd att Norrström bara existerat vid extrema högvatten. Samtidigt finns inga indikationer på att Södertäljeleden hade naturligt uppgrundats i den grad att skepp inte skulle kunna föras fram. Botten leden borde ha bestått av lera, sand, grus, som borde kunna transporteras bort av ett vattenflöde.

Det som sker genom ett antal på varandra följande skred vid Södertälje är alltså att Mälarens vattenyta HÖJS något, så att utloppet byter riktning. Samtidigt påverkas "sjön" Lagen (Lagundasjön/Ekoln) genom att strömningen in mot Mälaren vid Stäksund blir något mindre.
Före 2:a världskriget var det populärt att räkna varvleror för att datera, bl a landhöjning. Längs Gamla Stadens V strand, så mättes varvleror och noterades även en anomali i landhöjningen där vattenytan verkar STIGA under ca en hundraårsperiod runt 1200, istället för att stå stilla eller sjunka. Det ligger ett lager av strandgrus över lerlager, som sedan överlagras av lera igen. Jag utgår från att denna data står sig för granskning. Datan talar alltså för att något hänt som påverkar Mälarens normalvattenstånd och då tänker man ju genast på kombinationen av påverkan från att Södertäljeleden läggs igen och att en kungsådra anläggs vid Norrström.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Namnet Stockholm
« Svar #2 skrivet: november 20, 2013, 19:11 »
Jag glömde att skriva att jag menar att det är pålningslinjen/-erna som bör vara ursprunget för förleden Stock-.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad fire4h8

  • Medlem
  • Antal inlägg: 56
SV: Namnet Stockholm
« Svar #3 skrivet: november 21, 2013, 17:33 »
Detta skall ställas emot en annan trolig kungsådra. Den hittades av ingenjören som ledde grävningarna av Södertälje kanal. Han upptäckte där några pålrader vinkelrät mot den gamla strömfåran. Han hade både arbetat som ingjör längs Nordsjökusten och deltagit i arkeologiska grävningar inom detta område. Han visste direkt vad han såg. Han beskriver även en annan märklighet i sina anteckningar (logbok). Här och där stötte arbetarna på lämningar av gamla hus begravda i djupa jordmassor. Han reagerade eftersom husen var helt tomma. I princip städade. Det fanns inget kvar inomhus. Hans tolkning var att de massor, som täckte husen kom sig av jordskred och att de var planerade och utförda medvetet.

I andra undersökningar har ett par amatörer påvisat via att studera spår av strandkantlinjer, så bör Mälarens vattenyta innan Södertäljeleden försvinner varit av sådan normalhöjd att Norrström bara existerat vid extrema högvatten. Samtidigt finns inga indikationer på att Södertäljeleden hade naturligt uppgrundats i den grad att skepp inte skulle kunna föras fram. Botten leden borde ha bestått av lera, sand, grus, som borde kunna transporteras bort av ett vattenflöde.

Det som sker genom ett antal på varandra följande skred vid Södertälje är alltså att Mälarens vattenyta HÖJS något, så att utloppet byter riktning. Samtidigt påverkas "sjön" Lagen (Lagundasjön/Ekoln) genom att strömningen in mot Mälaren vid Stäksund blir något mindre.
Före 2:a världskriget var det populärt att räkna varvleror för att datera, bl a landhöjning. Längs Gamla Stadens V strand, så mättes varvleror och noterades även en anomali i landhöjningen där vattenytan verkar STIGA under ca en hundraårsperiod runt 1200, istället för att stå stilla eller sjunka. Det ligger ett lager av strandgrus över lerlager, som sedan överlagras av lera igen. Jag utgår från att denna data står sig för granskning. Datan talar alltså för att något hänt som påverkar Mälarens normalvattenstånd och då tänker man ju genast på kombinationen av påverkan från att Södertäljeleden läggs igen och att en kungsådra anläggs vid Norrström.
Något OT i denna tråd, men...

Var i Södertälje skall dessa spår av kontrollerade ras ha hittats? Och vid vilket kanalbygge, det på 1800-talet eller det på 1900-talet.

Tittar man lite på vad som skrivs om Södertälje, t.ex. i http://www.stockholmslansmuseum.se/site_media/upload/pdf2006/200611stalje.pdf eller http://www.bth.se/fou/cuppsats.nsf/all/3a2f757489285c93c1256e76003207cc/$file/centrumf%C3%B6rnyelse%20i%20s%C3%B6dert%C3%A4lje%20-utopi%20eller%20verklighet.pdf, så hävdas att sundet grundades upp och blev ett drag redan på 600/800-talet, och att den sista seglingsbara rännan inte gick där (den norra) kanalen går nu utan i den nuvarande Storgatans sträckning. Tyvärr är det som verkar vara deras källa, en avhandling med namnet Stadsplaner och bebyggelsetyper i Södertälje intill år 1910, inte tillgänglig på nätet.

Är även detta oaktat inte 1200 lite sent för att en stängning av Södertälje? Det hävdas oftast, tyvärr utan källa, att Södertäljeleden upphörde att vara användbar runt 1000. Det går att föreställa sig en politisk bakgrund till en stängning av Södertäljeleden vid tiden när Sigtuna grundas och Birka läggs ned, men det är ju mycket tidigare än 1200. Sedan får man inte glömma bort att det fanns fler tidiga utlopp i Stockholms närhet: "Hammarbyleden" och Fröfjärden. Vad exakt vet man om tidpunkerna för deras uppgrundning - eller medvetna uppdämning? När Hammarbyleden byggdes så behövdes en bergklack sprängas bort vid Danvikstull, men den skall inte ha varit något hinder för 1000 år sedan, och vid Skanstull är det väl bara grusås som vattnet borde ha klarat av själv om det nu verkligen var så att Norrström var torra land.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Namnet Stockholm
« Svar #4 skrivet: november 21, 2013, 18:19 »
Gårdagens sammanträde var intressant. Det var Per Vikstrand som redogjorde för de olika tolkningar som framkommit. För att göra en lång historia kort, det är den exakta betydelsen av "stock" som är något oklar.

På min direkta fråga om man borde kunna se en parallell mellan Stockholm och ortnamn som innehåller stäk ville föredragshållaren inte direkt se ett sådant. Jag får väl fundera vidare på saken.

Slutsatsen var att betydelsen troligen hade att göra med de flytstockar i Norrström som stängde av delar av passagen och tvingade skepp att passera en smal och lättkontrollerad ränna.

Man vet mer om tidsförhållandena vid Norrström efter utgrävningarna av Helgeandsholmen, vid Riksdagshuset.
Mitt förslag till översikt av tidsförloppet:

900-1000-tal. Främmande flottor härjar i sjön. Birka bränns och vi har kanske ett eko av härjningarna i det som beskrivs i Olof Haraldssons saga.
970 och framåt. En första befästning byggs vid Norrström som alltså kan arkeologiskt beläggas. Det tyder på att antingen har Södertälje Kanal slammats igen, eller så borde motsvarande skydd ha byggts vid det inloppet.
Det tyder också på att kungen bör har politisk kontroll över bägge Mälarstränderna.
1000-1100-tal. Avspärrningen underhålls inte, utan förfaller. Vi har som bekant betydande politisk oro under denna period. 1187 plundrar estniska? vikingar av Sigtuna.
1200-tal. Riket börjar samla sig till en enhet. Avspärrningen sätts i skick igen. Staden börjar byggas.

Vetgirig: Att namnet kommer från pålningen, oavsett om den ska ha omringat Stadsholmen (vilket den nog gjorde i senare tid, se Vädersoltavlan) eller om det var ett hinder och en kanaliseringspålning, är en etablerad tolkning. Mot den står att en del menar att en påle är stående medan en stock är liggande.

Jag kan inte sätta fingret på detta, men min känsla för ordet pålning är att man placerar en stock/stolpe i ett underlag. Påle skall etymologiskt betyda "fogar, fäster", besläktat med "pax" (fred). Palissad.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Namnet Stockholm
« Svar #5 skrivet: november 21, 2013, 22:30 »
Det blev så långt att jag räknar med att inlägget inte får plats. Se länk till inlägg!

Är det klarlagt att Björköstaden bränns? Detta kan emellertid ske via 2 möjliga krafter. Utifrån kommande alternativt att ortens befolkningar gör detta. Jag skulle hålla på sista. Särskilt om platsen är i händerna på en utombys makt, t ex ett Östersjövälde.

Vad gäller Sigtuna 1187, så har man väl inte hittat några spår av den mängd samtidiga bränder, som krönikorna antyder. Var det något annat som brändes?

Storleken på skepp vid tiden gjorde det inte omöjligt att med kort varsel börja dra dem upp till någon km vid ett överraskande anfall. Sedan brukar försvarsåtgärder vara svagare mot utbrytningar än mot intrång. Olof H lär ju dragit sina skepp mellan Lagen (Ekoln) och Mälaren.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
Namnet Stockholm
« Svar #6 skrivet: november 21, 2013, 23:20 »
Vetgirig: Jag kan inte bedöma det du skriver om kungsådror, men det låter intressant.

Det man har funnit vid Norrström är nog inte bara arbeten under vattnet, utan även befästningsarbeten på land. Det tyder på att något innanför befästningsarbetet skulle beskyddas.

Och om man skyddar Norrström men inte Södertälje kanal så måste väl det bero på någonting?




Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Namnet Stockholm
« Svar #7 skrivet: november 22, 2013, 01:52 »
När skyddet vid Stockholm anläggs är Täljeleden igensatt och har på sin höjd blivit Täljedraget. Är du säker på att det utförts undersökningar efter befästningar vid Täljeleden utan att något hittats? De kan ju ligga ett stycke bredvid själva leden och/eller uppe på kullarna ovanför leden. Håller med om att det är märkligt, för en skeppsburen arme borde ganska snabbt kunna hala sig förbi vid Tälje om de kommer så överraskande att försvar inte hinner uppbådas.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Namnet Stockholm
« Svar #8 skrivet: november 23, 2013, 12:43 »
När skyddet vid Stockholm anläggs är Täljeleden igensatt och har på sin höjd blivit Täljedraget. Är du säker på att det utförts undersökningar efter befästningar vid Täljeleden utan att något hittats? De kan ju ligga ett stycke bredvid själva leden och/eller uppe på kullarna ovanför leden. Håller med om att det är märkligt, för en skeppsburen arme borde ganska snabbt kunna hala sig förbi vid Tälje om de kommer så överraskande att försvar inte hinner uppbådas.

Har dessvärre ingen koll alls på Södertälje och kanalen.
Jag konstaterar bara att en avspärrning vid Norrström inte är ett särskilt begåvat initiativ om leden förbi Södertälje är farbar/dragbar.


Vidare kan jag inte släppa kopplingen stäk/stock. Stäket vid Kungsängen heter Almare stäket. Varför har platsen tillägget Almare (f d by) om det inte beror på att det finns flera stäk i omgivningen?



Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Namnet Stockholm
« Svar #9 skrivet: november 23, 2013, 15:38 »
Det blev så långt igen att jag får skicka en länk till en fil.

Om någon moderator läser detta, så föreslår jag att man undersöker om det är möjligt att införa en räknare, så att man kan se var utrymmet 4000 tecken tar slut. Det blir då lättare att försöka korta av.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Namnet Stockholm
« Svar #10 skrivet: november 23, 2013, 16:07 »
Stäka, stäcka och stocka verkar ha olika ursprung om man kollar SAOB. Stäcka betyder klippa eller hugga medan stäka betyder sticka. Stäcka och stocka kan i överförd betydelse betyda hindra men har alltså olika ursprung.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Namnet Stockholm
« Svar #11 skrivet: november 23, 2013, 16:24 »
Det slår mig att Almare Stäket i Olof Haraldsons saga tydligen även kallas "stocksund". Kan ett stäk vara en avledning av ett tidigare stock-
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Namnet Stockholm
« Svar #12 skrivet: november 23, 2013, 19:03 »
Stäka, stäcka och stocka verkar ha olika ursprung om man kollar SAOB. Stäcka betyder klippa eller hugga medan stäka betyder sticka. Stäcka och stocka kan i överförd betydelse betyda hindra men har alltså olika ursprung.

Jotack, jag vet. Jag har råddat i svenska, tyska och engelska etymologiböcker. Det glasklara etymologiska sambandet mellan stäk och stock som jag skulle önska, har jag inte funnit. I o f s är inte heller motsatsen glasklar.

Men fundera på det här:
Man utgår från en holme i ett smalt sund som leder in i landet från Östersjön. Holmen befäster man. Sjövägen norr om holmen stänger man av genom att använda stockar, vilket tvingar sjöfarten att passera den smalare, södra sjövägen.
Det här är menar jag en hyfsat adekvat beskrivning av 1200-talets Norrström. Men det är också en adekvat beskrivning av Stegeborg (i Slätbaken, ÖG), som skrevs Stækaborg på medeltiden.

Ska vi verkligen vara helt övertygade om att Stock i Stockholm och Stäk i Stegeborg kommer av olika ursprungsbetydelser?? :-\


Det slår mig att Almare Stäket i Olof Haraldsons saga tydligen även kallas "stocksund". Kan ett stäk vara en avledning av ett tidigare stock-

Kan vara, om man utgår från att Snorre skrev om Almare Stäket, vilket jag i o f s tror.
Men vi vet inte säkert så jag vill inte se det som ett argument. Kan f ö nämna att jag hälsade på BZ i Uppsala!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Namnet Stockholm
« Svar #13 skrivet: november 23, 2013, 19:31 »
Skoglar, jag tycker att du har en poäng där, fortsätt att gräva!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Namnet Stockholm
« Svar #14 skrivet: november 23, 2013, 20:10 »
"Att pressa nånting i något". - En sån mening finns för "att stäcka" i några grannars språk. Följaktligen; kanske det kompletta uttrycket var i början "att stäcka stock" omkring holmen eller i sundet?

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Namnet Stockholm
« Svar #15 skrivet: november 23, 2013, 23:17 »
Skoglar,

Du har antagligen rätt. Det verkar finnas ett flertal ord som liknar varandra och som antagligen har samma ursprung, stock, stäk staket, sticka, stocka.

stäk enlig SAOB:
1) smalt sund, landsträcka vid sund, sv. dial. stäk, ledarm av nedslagna störar med ris.
2) påle, stör

Alternativt skulle stäk kunna vara besläktat med steg i betydelsen stig.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Namnet Stockholm
« Svar #16 skrivet: november 24, 2013, 08:59 »
Förutom Stegeborg i Slätbaken kan man se närmare på staden Stege på Mön i Danmark. Borgen Stegehus är i o f s borta idag, men den låg där hamnen ligger nu. Man kan även se på Stegeholm vid Västervik.
Bägge platserna har en hel del gemensamt med Norrström i Stockholm!

Du har antagligen rätt. Det verkar finnas ett flertal ord som liknar varandra och som antagligen har samma ursprung, stock, stäk staket, sticka, stocka.

stäk enlig SAOB:
1) smalt sund, landsträcka vid sund, sv. dial. stäk, ledarm av nedslagna störar med ris.
2) påle, stör
Alternativt skulle stäk kunna vara besläktat med steg i betydelsen stig.

Tack för att du fann detta. Det finns en hel del som pekar på en möjlig förbindelse mellan stock och stäk. Jag rotade lite på duden.de som har mer info än min etymologiska Dudenbok:

Stock
Synonymer till Stock Stecken (Landschaftlich)
http://www.duden.de/rechtschreibung/Stock_Pflanze_Ast_Klotz_Stab

Stocken
Betydelse 2: nicht zügig weitergehen; in seinem normalen Ablauf zeitweise unterbrochen sein
Betyder (ungefär) att inte gå snabbt, avbrytas/störas från sitt normala flöde. Samma användning som vårt stocka sig, trafikstockning m a o.
http://www.duden.de/rechtschreibung/stocken

Med mina ord. Substantivet Stock kan skrivas stecken på tysk dialekt. Verbet stocken beskriver något som bromsas upp, hindras från sitt fria flöde.

Elof Hellquist
stäk, fsv. stcek, smalt sund, färjställe, atm. i ortn., t. ex. Almarnastcek, nu Almarestäket, Baggens- el. Baggar est åket, båda nära Sthlm, Stceke-börgh, sedan Stegeborg Ögtl. (med -g-av -k- på grund av obetonad ställning; jfr t. ex. Sverige); i ä. nsv. stundom i betyd, ’fiskvase’; jfr 1761: ’Så kallade stäk och vasar, som äro uppbygde af färskt granris’; av dunkelt ursprung; kanske snarast en kollektivbildning med betyd, ’pålverk el. dyl.’ (till Stake osv.).

Hellquist pekar alltså på en möjlig koppling stäk – pålverk. Kopplingen till fiske verkar i hans värld inte vara det centrala. Kursiveringen är min.

Skoglar, jag tycker att du har en poäng där, fortsätt att gräva!

Tack för vänligheten!  :)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Namnet Stockholm
« Svar #17 skrivet: november 24, 2013, 15:48 »
Vid Götaälvs östra strand, strax intill bron över till Hisingen vid Angnesberg, ligger Steken. Steken har tidigare burit namnen Steke, Stäke, Stäket, mm. Här har funnits en hamn och färgeläge och det var en väg för gods in och ut ur VG.

På denna sida älven ligger det branta berg intill älven som gör det omöjligt att ta sig från älven och österut. Steken ligger alltså invid smal en dalgång mellan dessa branta berg och dalgången gör det möjligt att frakta gods "genom" de branta bergväggarna. Dalgången har en stark lutning - så tyngre gods fraktades längre upp till Skepplanda och Lödöse.

Här har stått massor av pålar i älven efter diverse byggnadsverk och utanför Steken ligger minst två större 1500 tals kanoner.

Kanske kan du hitta mer information om Steken, Steke, Stäke som ger ytterligare kött på benen?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Namnet Stockholm
« Svar #18 skrivet: november 24, 2013, 18:06 »
Vid Götaälvs östra strand, strax intill bron över till Hisingen vid Angnesberg, ligger Steken. Steken har tidigare burit namnen Steke, Stäke, Stäket, mm. Här har funnits en hamn och färgeläge och det var en väg för gods in och ut ur VG.

På denna sida älven ligger det branta berg intill älven som gör det omöjligt att ta sig från älven och österut. Steken ligger alltså invid smal en dalgång mellan dessa branta berg och dalgången gör det möjligt att frakta gods "genom" de branta bergväggarna. Dalgången har en stark lutning - så tyngre gods fraktades längre upp till Skepplanda och Lödöse.

Här har stått massor av pålar i älven efter diverse byggnadsverk och utanför Steken ligger minst två större 1500 tals kanoner.

Kanske kan du hitta mer information om Steken, Steke, Stäke som ger ytterligare kött på benen?

Tack!
Det ser ut som en bra plats för att skapa en förträngning av älven för kontroll och - vid behov - avspärrning, att komplettera befästningarna vid Kungälv och den norra älvarmen.

Jag kollade Fornsök och de har inte så mycket vid just Steket, men väl en gruppering av fornminnen 4-600 m V Älven.

Jag misstänker att det under vikingatid/äldre medeltid var ett vanligt förfarande att göra sjöpassager lite trängre på ett ställe som var lämpligt för försvar. Ett bra sätt att skydda det som fanns bakom. Jfr Jarlehus vid Kållandsö.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Namnet Stockholm
« Svar #19 skrivet: november 24, 2013, 19:20 »
Steken nämns i en av sagorna, jag minns inte vilken tyvörr, men en Norsk här lqndsteg här under vikingatid för att anfalla VG. Deras plan var känd, VG snubbarna låg i försåt, lät hären stiga i land och börja ta sig upp för stigningen - för att sedan bli nedgjorda.

Kanske någon hör vet vilken saga? Kanske finns det mer information om denna händelse vad som göller stockar, pålar osv?

Thomas
Historia är färskvara.