Det har med största sannolikhet funnits en "kungsådra" genom en stolplinje, som påverkar hur vatten strömmar. En pålning släpper genom vatten men påverkar ändå strömhastighet, så att denna minskar något. Då släpper partiklar, som vattnet tagit med sig. Däremot i ådran kommer strömmen att öka ett antal gånger och istället bära bort mer partiklar. M a o ökar djupet i ådran, t ex till förmån för framkomligheten för sjötrafik. Man kan bygga 2 eller flera sådana pålningar för att styra mer exakt var man vill ha segelrännan (kungsådran). Principen är allmänt använd längs Nordjöns västkuster, som är besvärligt långgrunda.
Vid Stockholm finns spår, som arkeologerna inte vill, eller förstår, att riktigt knyta till en kungsådra. men genom försvarspålningen precis norr om Helgeandholmen (tror jag det var), så finns också en enkelrad med pålar som verkar fortsätta vidare ut i Norrström. Precis nedanför det torn, som fanns på holmen finns öppningen/kungsådran. Man antas vilja se ner ovanifrån mot passerande skepp.
Detta skall ställas emot en annan trolig kungsådra. Den hittades av ingenjören som ledde grävningarna av Södertälje kanal. Han upptäckte där några pålrader vinkelrät mot den gamla strömfåran. Han hade både arbetat som ingjör längs Nordsjökusten och deltagit i arkeologiska grävningar inom detta område. Han visste direkt vad han såg. Han beskriver även en annan märklighet i sina anteckningar (logbok). Här och där stötte arbetarna på lämningar av gamla hus begravda i djupa jordmassor. Han reagerade eftersom husen var helt tomma. I princip städade. Det fanns inget kvar inomhus. Hans tolkning var att de massor, som täckte husen kom sig av jordskred och att de var planerade och utförda medvetet.
I andra undersökningar har ett par amatörer påvisat via att studera spår av strandkantlinjer, så bör Mälarens vattenyta innan Södertäljeleden försvinner varit av sådan normalhöjd att Norrström bara existerat vid extrema högvatten. Samtidigt finns inga indikationer på att Södertäljeleden hade naturligt uppgrundats i den grad att skepp inte skulle kunna föras fram. Botten leden borde ha bestått av lera, sand, grus, som borde kunna transporteras bort av ett vattenflöde.
Det som sker genom ett antal på varandra följande skred vid Södertälje är alltså att Mälarens vattenyta HÖJS något, så att utloppet byter riktning. Samtidigt påverkas "sjön" Lagen (Lagundasjön/Ekoln) genom att strömningen in mot Mälaren vid Stäksund blir något mindre.
Före 2:a världskriget var det populärt att räkna varvleror för att datera, bl a landhöjning. Längs Gamla Stadens V strand, så mättes varvleror och noterades även en anomali i landhöjningen där vattenytan verkar STIGA under ca en hundraårsperiod runt 1200, istället för att stå stilla eller sjunka. Det ligger ett lager av strandgrus över lerlager, som sedan överlagras av lera igen. Jag utgår från att denna data står sig för granskning. Datan talar alltså för att något hänt som påverkar Mälarens normalvattenstånd och då tänker man ju genast på kombinationen av påverkan från att Södertäljeleden läggs igen och att en kungsådra anläggs vid Norrström.
