Kungsgårdar, tunagårdar, husbyar etc är enligt min mening "barn av samma idée, som en gång motiverade upprättandet av Uppsala Öd. Uppsala Öd anser jag dock vara urgamla och tiden för upprättandet kan inte säkert fastställas. Däremot menar jag att de storgods, vilka ligger bakom upprätthållandet av de 4 Öländska storborgarna mycket väl kan ha varit inordnade i Uppsala Öd, men någon tydlig skriftlig källa till stöd finns inte.
Kungsgårdar, tunagårdar, husbyar är olika maktgrupperingars lösning på administrativa problem EFTER att Uppsala Öd förlorat sin betydelse. D v s de kan knappast ha tillkommit FÖRE ca 1066, då den manliga linjen hos kungaätten dog ut, d v s den kungaätt, vars hird skulle försörjas av Uppsala Öd. Under de följande inbördeskrigen mellan de maktkonstellationer, som med stöd av ingiften i den gamla kungaättens kvinnolinjer, krävde att erkännas som kungliga, så tillkom minst en av nämnda 3 typer av administrativa stödpunkter. Jag skulle föreslå att det är husbyarna, vars roll upprättas mellan 1066 och 1088, i varje fall före ca 1100. Gårdarna kan vara urgamla innan deras nya roll påförs dem. Kampen om makten fortsätter dock för att slutligen med Birger jarls segrar till 1250 vara avgjord. Birger inför då tunagårdarna, i varje fall parallellt (komplement) med husbyarna.
Vi ser hur "centralmaktens" administration utvecklas genom införande av allt fler nedskrivna lagsamlingar och hur allt mer av samhällets aktivitéter underordnas i nya lagstiftningar. Detta innebär att ca 1380 har husbyar, tunagårdar och Uppsala Öd avvecklats, samt en rad "kungsgårdar" börjat upprättas för att effektivisera centralmaktens administration.
T ex fick Helsingländerna sina kungsgårdar från 1364, då länderna slutligen inordnades i centralmakten, vilket regionens underordnande av Uppsala ärkestift är tecken på. I princip, först en kungsgård per "treding", sedan utvecklad till en kungsgård per land. Det borde alltså finnas 10 st kungsgårdar, men jag har inte hela listan (jag känner till 7 st).
