Det kommer väl alltid vara så att vad folk än gör så kommer andra ändå alltid att ha synpunkter. Så är det väl definitivt inom arkeologin. Säg nåt du tror på eller är intresserad av, men akta dig för tårtorna som kommer flygande (Obs! Ironisk!)! Och ve den som går in på fel områden. Och blanda för guds skull inte ihop saker eller andra tvärvetenskapliga områden, vem vet hur det blir? Men är det inte så att vi alla behövs? En pysslar med att artbestämma benbitar, en annan vänder och vrider på tolkningens förutsättningar. Någon tredje tycker att totalstationer är guds underverk på jorden och den fjärde sysslar med att pusta av en gammal samling flintavslag (jag ber om ursäkt för alla andra inriktningar som inte nämns här, ni är inte glömda!). Vi bör nog i stället vara tacksamma över att alla har olika intressen, så att man själv slipper de saker man inte gillar (skojar).
Programmet då? Nja, lite rörigt (men vems fel är det?), men en spännande vinkling. Trots allt så producerar vi hela tiden nya forntider. Vår tid kommer också att bli forntid. Det som är intressant med det här programmet är ju inte alla detaljer, som nu är så upprörande (och jag hoppas verkligen att en kirurg sitter och går i genom scenerna till punkt och pricka i amerikanska sjukhusserier, för har ni tänkt på hur fel det kan gå om man använder sig av en rak sax vid en suturtagning istället för en böjd? Herreguuuud, vet Socialstyrelsen om att sådana misstag filmas? Ojojoj), utan att man använt sig av levade källor. Vad gör det med materialet? Inte för att slutsatserna blir så himla mycket annorlunda,kanske, men ett spännande sätt att prova en tanke på. Vem skulle inte vilja få träffa någon från en svunnen tid? Och samtidarkeologi? Vad är det som är så upprörande? Någon bör ägna detta en tanke, likaså som hur man kartlägger kärnfrukter i det arkeologiska materialet (Obs! Jag skojar lite här med).
Men egentligen...sysslar vi ju alla med arkeologi. Och har man läst sin läxa så vet man hur breda perspektiven är. Och alla kan inte göra allt. Dessutom har vi väl inte sett alla program än, varför en konklusion kanske är på sin plats efter serien. I detta forum kan man nu konstatera att den morfologiska amplituden är omfattande avseende arkeologin, och det är något vi bör glädjas åt. För trots allt så ser det ju ut som att kulturarvet engagerar många. Men TV-programmet var kanske riktat åt en annan målgrupp, "som tycker om en bra historia", och som inte bryr sig så mycket om korrektheten i vissa utföranden. Kanske kommer programmen att engagera allmänheten lite mer för historia (sin egen, kanske?) och arkeologi, eller inte. Hur som helst fick ju vi nåt att prata om. Jag har satt på mig visir (godkänt av mitt skyddsombud), nu kan tårtorna komma....