Lunds Historia-Staden och omlandet Medeltiden En metropol växer fram(990-1536)

[Sven lagman]

Ja, den byggnadsverksamheten har varit helt otrolig. Dessutom måste vi ändra denna intensiva tidsperiod något. I och med att vi nu genom dendroprover vet att Stora Hammars kyrka nära Fotevikens Museum är uppförd någon gång 1151-1155 betyder detta att vi för första gången har en absolut datering av en av de skånska 1100-talsmästarna, nämligen kyrkans byggmästare, den till personnamn anonyme "Oxiemästaren". Denne menas ha varit elev till Mårten Stenmästare vars verksamhet man tidigare satte till ca 1170-talet. Mårtens verksamhet måste därför rimligtvis istället skjutas tillbaka till 1130-1140-talen, alltså till slutfasen i domkyrkans uppförande. Eftersom vi vet att många av hans alster finns i olika Skånekyrkor har det stora stenkyrkobyggandet börjat tidigare än 1150, troligtvis redan i början av 1100-talet. På 1190-talet infördes så teglet i Skåne. Den stora stenkyrkobyggarperioden i detta landskap ligger således enbart under hela 1100-talet.

Om Mårten stenmästare har jag skrivit en artikel på Wikipedia: 
http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5rten_stenm%C3%A4stare
Likaså om Oxiemästaren:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Oxiem%C3%A4staren

[Marty]

Det verkar som under en kort period, ca 50 år så anläggs, Lund 990, Sigtuna ca 1000, Skara ca 1000, Lödöse ca 1030 (kanske tidigare). Lund, Sigtuna och Skara är "kristna" städer. Lödöse kan nog ses som Skaras syskon/hamn. Samma idé inom alla de största befolkningscentra i Skandinavien. Vi vet ungefär vilka kungar som kan ha initierat respektive grundande. Hur lika är de i sin grundstruktur med avseende på stadsplan? Är exempelvis Skara en mindre "kopia" av Lund?

[AndreasE]

Det verkar som under en kort period, ca 50 år så anläggs, Lund 990, Sigtuna ca 1000, Skara ca 1000, Lödöse ca 1030 (kanske tidigare). Lund, Sigtuna och Skara är "kristna" städer. Lödöse kan nog ses som Skaras syskon/hamn. Samma idé inom alla de största befolkningscentra i Skandinavien. Vi vet ungefär vilka kungar som kan ha initierat respektive grundande. Hur lika är de i sin grundstruktur med avseende på stadsplan? Är exempelvis Skara en mindre "kopia" av Lund?

Sigtuna grundas snarare omkring 970-980 e.Kr. Jag är ingen expert på någon av dem, men har fått för mig att åtminstone Sigtuna och Lund ser lite olika ut i sin stadsplan. Sigtuna består av en central gata med avlånga tomter på varje sida. Mitt i bebyggelsen ligger en kungsgård. I en andra fas anläggs ytterligare en gata, längs med vilken en rad stenkyrkor byggs. Denna gata har troligtvis fungerat som processionsväg vid religiösa högtider. Runt omkring staden har ett antal kristna begravningsplatser anlagts.

[Marty]

Skara utgår från domkyrkan med vägar som vetter in mot den. Borde var som i Lund? Lödöse låter likt Sigtuna med tomter längs en gata samt kungsgård.

[Sven lagman]

En väsentlig skillnad som säkert har spelat en helt avgörande roll för stadsplanen är att Sigtuna och Lödöse är strandstäder medan Lund och Skara är inlandsstäder. Vid strandstäder grupperar sig den äldsta bebyggelsen utmed en huvudgata som går parallellt med stranden med smärre gränder vinkelrät mot stranden. I inlandsstäder grupperar sig bebyggelsen utifrån en vägkorsning med flera vägar i olika riktningar. Den förra typen blir avlång, den senare mera rund.   

[Marty]

Skara domkyrka började byggas ca år 1000. Den måste ha varit en koloss i relation till övriga byggnadser i staden. Kanske rätt naturligt att staden rättade in sitt gatunät efter denna..

[Frågvis Amatör]

Enligt boken, som titeln på tråden syftar på, kallades Lund för "Metropolis Daniae. Danmarks huvudort vilket syftande på att det var den ort där landets ärkebiskop hade sitt residens"(sidan 103).

En fråga är om Skåne var så viktigt, i Danmark vid denna tid,  och om Uppåkra betytt något i denna lokalisering av en ny kyrklig stad i Sydvästra Skåne?

Dessutom fanns det två stift på en dryg mils avstånd i Lund och Dalby vid 1060 e.Kr..

Thomas I

[Frågvis Amatör]

En ny historiker dyker upp på sidan 204:

"Den skånske prästen och historikern Herman Chytraeus skrev omkring 1598, i ett arbete om märkvärdiga minnesmärken i Skåne, Halland och Blekinge..."

Det handlar om att Dalby tidigare varit en stad.

Första gången som jag har hört talas om Herman Chytraeus. Någon som vet mer?

Thomas I

[Frågvis Amatör]

På Wikipedia om Herman Chytraeus:

Herman Chytraeus (15xx-16xx). Födelsedata inte klarlagt. Historiker, präst. Född i skånska Vä, dåvarande Danmark. Skrev 1593 ett monumentalverk om Skånelands historia som publicerades först 1748

Thomas I

[Sven lagman]

Herman skrev ca 1598 bl.a. om ett hedniskt kultställe, bestående av en ljuvlig lund med många klara källor, som i äldre tid skulle ha varit belägen i trakten av tre högar öster om staden Lund. Dit strömmade folket för att dyrka gudarna Oden, Tor och Figga vilkas skulpturer stod på var och en av högarna.

Hans berättelse betraktades tidigt som ett naivit utslag för 1500-talets nyvaknande intresse för antikviteter. Frågan är bara om det finns något av på 1500-talet fortfarande levande traditionsmaterial kvar i berättelsen eller om allt är ett friskt påhitt av Hermen. Den forntida marknaden, med det för en stad så märkliga namnet "Tre högars marknad" som en årsmarknad, kan vara en sådan bevarad tradition. Vid Hermans tid fanns tre högar öster om staden så detta kan ha givit upphov till en senare precisering av platsen. Tre högar och tre huvudgudomligheter i forntida mytologi har väl också gjort det lätt för Herman att låta fantasin skena iväg så att gudarna fått varsin hög.

Hermans berättelse betraktades alltså som ren saga men nu med fynden i Uppåkra visar den sig kunna ha en viss sanningshalt, om än kraftigt påbyggd.

[Frågvis Amatör]

Tack Sven. Det är alltså Herman som är uppgiftslämnaren om "Tre högars marknad".

Uppåkra har källor så den uppgiften matchar också.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

På sidan 235 i boken om Lunds historia står det att Lund hade en befolkning på 6 000-7 000 personer i mitten av 1200-talet e.Kr? Det låter väldigt högt?

Sven Lagman, om jag inte minns fel sa du, i lördags på Caroli, att Malmö, Stockholm och Köpenhamn var de största städerna i Norden i slutet av 1600-talet med omkring 5000 invånare i varje stad?

Thomas I

[Sven lagman]

En liten rättelse, jag sa antagligen slutet av 1500-talet och detta baserar jag på bevarat statistiskt användbart, relativt heltäckande material. Självklart är alla statistiska uppgifter där man helt saknar dokument rena fantasier. Man har höftat friskt - frågan är bara vad man utgått från? Vad det gäller Lund är nämligen det äldre källmaterialet riktigt illa åtgånget - närmast försvunnet. Vid stadsbranden 1678 brann stadens rådhus och då förstördes nästan alla äldre dokument. T.o.m. kyrkans arkiv råkade senare illa ut. Detta fördes till Stockholms slott och brann inne vid slottsbranden 1697. Hela det medeltida källmaterialet uppgår därför till endast 450 topografiska notiser. Att av detta dra slutsatser om befolkningens storlek på 1200-talet ...... 

Det kan noteras att på 1500-talet, utifrån olika kungliga beskattningar och pålagor, var Malmö störst, därefter kom Ystad. Lund var inte speciellt stort. Självklart kan situationen ha varit en annan under högmedeltiden men det vet vi inget om. Att Lund skulle ha haft så stor befolkning skulle eventuellt kunna förklaras av att det måste ha funnits ett stort prästerskap i staden men dessa kan ju knappast ha uppgått till ett par tusen.

[AndreasE]

På sidan 235 i boken om Lunds historia står det att Lund hade en befolkning på 6 000-7 000 personer i mitten av 1200-talet e.Kr? Det låter väldigt högt?

Det låter väldigt högt... Som jämförelse hade Stockholm, utifrån skattelängderna, en befolkning på ungefär 7000 i slutet av medeltiden (andra halvan av 1400-talet). Lund var förstås större än Stockholm på 1200-talet, men det låter anmärkningsvärt att staden redan då skulle haft en befolkning som var lika stor som Stockholms 250 år senare.

[Frågvis Amatör]

Sven Lagman

Vad det gäller Lund är nämligen det äldre källmaterialet riktigt illa åtgånget - närmast försvunnet. Vid stadsbranden 1678 brann stadens rådhus och då förstördes nästan alla äldre dokument. T.o.m. kyrkans arkiv råkade senare illa ut. Detta fördes till Stockholms slott och brann inne vid slottsbranden 1697. Hela det medeltida källmaterialet uppgår därför till endast 450 topografiska notiser. Att av detta dra slutsatser om befolkningens storlek på 1200-talet ...... 

Tack Sven! I boken finns uppgiften rätt upp och ner utan någon bakgrund eller källa. Jag tycker dock att bokens kvaliteter överväger trots denna miss.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

En diskussion som försvunnit är varför det står "Sveriges Primas" på en klocka i Lunds domkyrka från 1513 e.Kr.? Texten på klockan syftar på ärkebiskopen Birger.

Jag frågade även om Saxo Grammaticus arbetat i Lund med tanke på att han tjänstgjorde hos Ärkebiskop Absalon, vilket inte verkar vara en vild gissning?

Jag undrade också om Saxo kan ha påverkats av verket "Annales Colbazenes", "en från utlandet importerad årtalsorienterad världshistoria men det första danska annalverket, daterat till 1125-1150(sid 251)?

Thomas I

[AndreasE]

En diskussion som försvunnit är varför det står "Sveriges Primas" på en klocka i Lunds domkyrka från 1513 e.Kr.? Texten på klockan syftar på ärkebiskopen Birger.

Vad jag kommer ihåg så ledde din fråga till en diskussion om Lunds arkebiskopssätes roll (som primas över ärkebiskopen i Sverige) och hur tillblivelsen gick till, där jag och Sven (har jag för mig) hade något olika uppfattningar.

[Frågvis Amatör]

Angående diskussionen om kriterier för en stad under vikingatid och äldre medeltid.

På sid 319 i boken står det att Lund övergår från stortomter, etablerade kring år 990 e.Kr. till parcelltomter i slutet av 1000-talet. På 1200-talet ändras  parcelltomter tillbaka till stortomter på 1200-talet, "med kålgårdar och fruktträdgårdar, och mindre djurbesättningar".

Thomas I

[Frågvis Amatör]

På sidan 303 berättas det om nordbor som slog sig ner i nordöstra delarna av England inom gränsen för Danelagen.  Tydligen var folk från Norden inte alltid så statiskt i sin etnicitet, som det ibland beskrivs här, utan anammade delar av den äldre anglosaxiska befolkningens kulturella identitet och blev angloskandinavisk

På  St:Brycedagen 1002 eKr bestämmer sig kung Ethelred II för en massaker på den inflyttade nordborna och angloskandinaverna. Av de som mördades var Sven Tveskäggs syster, Gunhild. Intressant är om man kan härleda inflyttningen av hantverkare från England till Norden som flyttat efter massakerna? Vi känner till myntmästarna.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Jag citerar mig själv:

Angående diskussionen om kriterier för en stad under vikingatid och äldre medeltid.

På sid 319 i boken står det att Lund övergår från stortomter, etablerade kring år 990 e.Kr. till parcelltomter i slutet av 1000-talet. På 1200-talet ändras  parcelltomter tillbaka till stortomter på 1200-talet, "med kålgårdar och fruktträdgårdar, och mindre djurbesättningar".

Thomas I

Förutom köksträdgårdar i statsgårdarna, där det även hölls djur, hade Lund statsjordar, utanför staden, där det bedrevs jordbruk i syfte att vara självförsörjande. Dessa marker utvidgades redan i slutet av 1000-talet e.Kr. och början av 1100-talet. Det fanns dessutom fäladsmarker där lundabornas boskap och hästar kunde bete. 

Referens: Samma bok sid 348-349.

Påståendet att riktiga städer inte skall haft en agrar inriktning under slutet av vikingatid  och medeltiden verkar inte stämma med verkligheten.

Thomas I