Lunds Historia-Staden och omlandet Medeltiden En metropol växer fram(990-1536)

[Frågvis Amatör]

Boken handlar inte enbart om själva staden Lund utan även om närområdet vilket innefattar både Dalby och Uppåkra.  Boken är på nästan 500 sidor med Peter Carelli som redaktör. Bland skribenter finns Birgitta Hårdh("Uppåkra en exceptionell centralplats") , känd från Uppåkragrävningar, Anna Lihammer, Mats Anglert samt många andra.

Jag har läst 150 sidor och är imponerad av den så här långt.  Det finns både ett djup kunskapsmässigt utan att det blir alltför tungt att läsa. Infallvinklarna är många med områdets betydelse i den danska historian, ortnamn i omgivnigen och maktpolitiken hos de danska kungar under 990 eKr till 1100 eKr.

Boken säljs enbart via Glerups i Lund och bokhandelm Arken intill domkyrkan. Jag har inte hittat den hos internetbokhandeln. Bokverket har finansierats av Lund kommun.
 
Thomas I

[Anganatyr]

Jag vänder mig emot det som står på tex sidan 31:

Rent geografiskt verkar det som om den danska missionen gick från väster i en rörelse mot öster. De skåneländska landskapen var den sista delen av Danmark som kristnades. Först mot 900-talets slut och tiden kring år 1000 kan vi tala om ett egentligt kristnande av Östdanmark, det vill säga Skåne, Halland och Blekinge. Bornholm kristnades dock inte förrän vid 1000-talets mitt. Under ett övergångsskede rådde en parallellitet mellan den forna seden och den nya tron, mellan den fornnordiska religionen och kristendomen, som på ett pragmatiskt sätt lyckades samexistera.

Det finns både historiska källor och arkeologi som talar emot att Blekinge blev kristet så tidigt. Adam av Bremen beskriver tex hur Blekinge och Bornholm kristnades i mitten på 1000-talet i fjärde boken, kapitel 8. Dessutom finns det inga belägg för att Blekinge var danskt så tidigt som 900-talet, inte ens nordöstra Skåne verkar vara en del av det danska riket förrän efter ca 1075. Det första säkra beviset för att Blekinge är en del av Danmark finns i huvudstycket i "Kung Valdemars jordebok", där huvudstycket är daterat till år 1231. Tråkigt när en sådan relativt stor miss kommer med i ett så nytt (2012) och påkostat verk.

[Frågvis Amatör]

Anganatyr: Jepp det håller jag med om. Kulthuset i Uppåkra har också Lars Larsson designen och nämner inte Sven Rosborns version.

Trots dessa brister är det ändå en intressant bok eftersom det är det första samlade greppet på sydvästra skånes historia efter Sven Rosborns böcker som är 10-20 år gamla.

Och det presenteras i en omvärldskontext som är spännande men har gått lite för långt i vissa delar, som du nämner.

Thomas I

[Sven lagman]

Hm, Thomas nu gjorde du mig lite äldre än jag är. Skånes historia 1 kom 1999 och Skånes historia 2 kom 2004, alltså 9-14 år gamla.  När det gäller Uppåkrarekonstruktionen är det faktiskt rätt så kul att konstatera att Lundamodellen som ensam tolkning alltid får företräde i Lundaakademiska kretsar. Skulle man ha dristat sig att uppföra den modellen i full skala skulle man emellertid snabbt ha insett det vansinniga i proportionerna (nästan 4 meter höga portar och 7 meter höga träväggar i en byggnad som bara var 13 meter lång och 6 meter bred) och att denna våldsamma överdimensionering inte stämmer med påträffade spår efter väggkonstruktionerna. På svensk, dansk, norsk, tysk, engelsk, fransk och spansk Wikipedia finns dock min ritning med båda alternativen redovisade:

Ni som inte sett den kan klicka här:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:The_tempel_of_Uppakra_Sweden.jpg

[Yngwe]

Tänk om dylika ritningar gjordes så som ritningar skall göras, dvs med måttangivlser.... Jag har i helgen stött på dylika ritningar över Kumlaby kyrka, kärnan i Helsingborg och nu då Uppåkratemplet och alla saknar måttangivlser. För gräsligt om ni frågar mig.....

[Carl Thomas]

Inte nog med detta Yngwe, jag sökte lång tid innan jag fick en uppgift hur det låg väderstrecksmässigt!   

Thomas

[Yngwe]

Det är ingen ordning på folk längre....

[Sven lagman]

Nu är det ju ingen byggnadsritning - det är en illustrationsritning till en ursprunglig brödtext med måttangivelser i texten. I stället för en tråkig måttstav har jag därför ställt in en reslig viking, Per Gode från Foteviken, för att få fram en storleksuppfattning. Blir lite mer kul så.

[Frågvis Amatör]

Sven Lagman;

Hm, Thomas nu gjorde du mig lite äldre än jag är. Skånes historia 1 kom 1999 och Skånes historia 2 kom 2004, alltså 9-14 år gamla.

Jag kunde ha kollat eftersom jag har dina böcker.

Man har ju hittat två ringhandtag som man tror har tillhört ceremoni- eller kulthuset och enligt Uppåkrastudierna 9 så är ett av dem 147 mm i diameter. Det verkar lite magert för så stora dörrar som finns i Lundarekonstruktionen.

Thomas I

[Yngwe]

Nu är det ju ingen byggnadsritning - det är en illustrationsritning till en ursprunglig brödtext med måttangivelser i texten. I stället för en tråkig måttstav har jag därför ställt in en reslig viking, Per Gode från Foteviken, för att få fram en storleksuppfattning. Blir lite mer kul så.

Men Per Gode är det inte han som är 1,55 lång, eller är det hans om är 2,10? 

[Sven lagman]

Trodde alla kände Per.    Därav honom som måttstock. Vad gäller dörren på Lundavarianten är den t.o.m. högre än den nuvarande Lundadomens. Det säger väl något om de tokiga proportionerna.

[Frågvis Amatör]

Frågan om kulthusets storlek har diskuterats här tidigare.

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,973.msg5426.html#msg5426

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Intressant att Lund, enligt boken, hade 10 kyrkor i mitten av 1000-talet, få sten och mest träkyrkor, vilket ökade till 20 stenkyrkor under slutet av 1100-talet.  Det är väldigt mycket kyrkor på en sådan liten plats. Är det ett rekord i förhållande till ytan?

I hela Skåne byggdes det 350 romanska stenkyrkor under 100 år med början runt 1150 e.Kr.

Thomas I

[Marty]

Det är säkert rekord..

Nåt att jämföra med..

I Skara fanns, förutom stiftskatedralen Sankta Maria, tre församlingskyrkor, två kloster, ett hospital och en kungaborg. Runt domkyrkan fanns en liten kyrkostad med byggnader som var omgärdad och skyddad av en flera meter hög mur.

[Marty]

mer att jämföra med:

Lund verkar helt klart ha varit stor med skandinaviska mått..

Lödöse:
Redan på 1000-talet uppstod här en handelsplats, som under 1100-talet snabbt utvecklades till en tätort med tre kyrkor, kungsgård, kungligt myntverk och kastal. Under 1200- och 1300-talen var Lödöse en blomstrande handelsstad. Här fanns kloster och hospital samt en borganläggning som med sitt vallgravssystem hörde till landets största.

[AndreasE]

Det låter som väldigt många kyrkor. Är de alla belagda arkeologiskt? Eller i skriftliga källor?

Stockholm hade bara två sockenkyrkor (plus tre klosterkyrkor) fram tills 1500-talet. Nu tillhör väl dock den här traditionen med väldigt många kyrkor framför allt 1000-talet och 1100-talet för att sedan klinga av, alltså innan Stockholms tid.

Sigtuna ska ha haft sju kyrkor på 1100-talet, samt förstås en kungsgård, ett kloster (på 1200-talet) och myntning (på 1000-talet).

I Uppsala fanns det på 1200-talet en domkyrka, tre sockenkyrkor, ett kloster, en biskopsborg, en kungsgård och ett hospital. På 1100-talet fanns det bara en kyrka vad man vet idag.

[Sven lagman]

Lund hade innanför stadsvallen 19 socknar och 22 kyrkor. De är belagda via arkivaliskt material och en hel del via arkeologiskt. Anders Andrén menar att sockenkyrkorna bör ha uppkommit redan runt perioden 1050-1150. Givetvis var dessa i sitt första skede av trä och ett flertal träkyrkor har också lokaliserats. Dendoprover visar att dessa verkar vara uppbyggda under endast en kort tidsperiod i mitten av 1000-talet. Detta har föranlett mig att se kyrkobyggandet inne i Lund som en mycket medveten och målinriktad kunglig handling. Sven Estridsen försökte på 1050-60-talen tillsammans med ärkebiskopen i Hamburg få Lund att bli ärkesäte för Norden. Härigenom stöttade han ärkebiskopen Adalbert i Hamburg/Bremen i dennes försök att bli patriark över norra Europa. För att bli detta behövde Adalbert minst 12 biskopsstift i sitt tilltänkta patriarkatområde.

Ett ärkestiftscentra över hela Norden i Lund måste givetvis ha en mängd kyrkor/kyrksocknar som motiverade valet inför påven. Därför sjösätter kungen och kyrkan gemensamt byggandet av en mängd träkyrkobyggnader i staden i rent politiskt/kyrkopolitiskt avseende. Det kan också vara i frågan om patriarkatets införande som Adam av Bremens stora verk kommer till under 1060-talet. Boken i sina fyra delar ger ju en ingående beskrivning av det område som skulle ingå i patriarkatet. Det visar också att man bedrev en intensiv kristen mission bland hednafolken - vilket var en förutsättning för ett patriarkats införande. Dessutom hade Adam ett mycket nära samarbete med både Sven Estridsen och Adalbert vid skrivandet av sin bok.

Se lite mer om detta i min bok "Den skånska historien. Vikingarna. Malmö 2004." på sidan 166-167:

http://www.pilemedia.se/n4.htm

[Frågvis Amatör]

Tack för kommentaren Sven! Din bok finns med i referenserna till boken om Lund.

Andreas: Stenkyrkorna fanns kvar fram tills reformationen då de flesta försvann.

I boken om Lund beskrivs de första träkyrkorna som uppförda av jordägare som har haft egna tomter inne i Lund. En av dem hette Toke vilket finns bevarat på ett runstensfragment som hittats i Lund.

Några är även byggda på initiativ av kungar,

Thomas I

[AndreasE]

Intressant. Har man någon aning hur många invånare det blev per kyrka? Eller var det ointressant, och det var själva antalet kyrkor som var viktigt? Hur många byggdes till sist i sten?

[Frågvis Amatör]

Andreas. Det är 20  stenkyrkor som jag skrev tidigare mot slutet av 1100-talet fram tills reformationen.

Intressant. Har man någon aning hur många invånare det blev per kyrka? Eller var det ointressant, och det var själva antalet kyrkor som var viktigt? Hur många byggdes till sist i sten

I övrigt är det nog en fråga som jag passar vidare till Sven.

Kan även fråga Sven om de 350 romanska stenkyrkorna som uppförs under 100 år i Skåne. Sven i din bok skriver du om en beräknad byggtid för en stenkyrka, av ordinär landsbyggdsmodell till 10-12 år? Det måste har varit ett intensivt byggarbete nere i Skåne vid den här tiden, 1150-1250 e.Kr?

Thomas I