Författare Ämne: Båtgravarna  (läst 16968 gånger)

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #80 skrivet: januari 25, 2015, 13:01 »
Samma problem finns överallt. De senaste 30 årens åkermarksarkeologi med stora avbanade ytor (först introducerade i Sverige i Skåne) gör ju dock att vi har en ganska god uppfattning om vilka typer av anläggningar som legat där det idag är åkermark. Överplöjda gravfält är inte borta, utan det går ofta att få ut massor från dem.

Anganatyr, jag har letat runt lite och det verkar som att stigbygeln introducerades under vikingatiden, på 800-talet eller så. En artikel i Fornvännen från 1954 tar upp stigbyglar i Uppland. De äldsta är enligt denna artikel från båtgrav III i Vendel och från slutet av 700-talet, och liknar stigbyglar från Ostpreussen. Sen verkar det vara ett glapp på ca 100 år tills stigbyglar åter dyker upp i Birka.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Båtgravarna
« Svar #81 skrivet: januari 25, 2015, 14:48 »
Citera
Har för mig att de stigbyglar som hittats i flera äldre båtgravar har tolkats som danska och en del forskare har dragit ett samband däremellan. Att de första båtgravarna i Mälarområdet kommer i en tid då det sker mycket nytt har också spelat in. Ska försöka komma ihåg var jag läste det, det var många år sedan.
Den rikaste, och tror jag äldsta, av gravarna i Badelunda (en kvinna) är av dansk härkomst enligt en tolkning. Vet/minns inte på vilka grunder.

Jämförelsen sker kanske med motsvarande och samtida typer av högreståndsgravar i Danmark, och då infinner sig min fundering: Är det kanske tvärtom så, att dessa jämförelsegravar i Danmark är lagda för individer med ursprung i Mälarområdet? Det finns ju en stark tradition om att danerna har sitt ursprung ur svearna och detta borde ju visa sig någonstans i gravmaterialet.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Båtgravarna
« Svar #82 skrivet: januari 25, 2015, 17:00 »
Det finns ju en stark tradition om att danerna har sitt ursprung ur svearna och detta borde ju visa sig någonstans i gravmaterialet.

Njaä, någon "stark tradition" är det knappast frågan om då det bara handlar om en kryptisk notis hos Jordanes som snarare skriver att Dani och Suetidi kommer från samma "stock".

Ska man leta efter båtgravarnas ursprung bör man kanske blicka mot kontinenten. I Fallward vid den tyska Nordsjökusten finns båtgravar från 400-talet (kan vara från tiden före erövringen av Britannien). Svärd och andra vapen liksom ikonografin på hjälmarnas pressbeck har sina närmaste motsvarigheter i Tyskland, och i England förstås.


Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #83 skrivet: januari 25, 2015, 20:33 »
Kvinnan i kammargraven i Badelunda (begravd på 200-talet, det är ett glapp på ca 500 år till den första båtgraven på det gravfältet) begravdes med guldföremål som troligtvis är tillverkade i Danmark. Det finns nära paralleller till kvinnogravar på Himlingöje-gravfältet, och det har föreslagits att den begravda kvinnan kan ha varit en kvinna från den familjen som gifts bort med en Västmanländsk storman.

Men som sagt, det är många generationer innan båtgravarna dyker upp. Närmare 300 år. Så det är väldigt svårt att dra några slutsatser om båtgravarna utifrån det.

Tyvärr så finns det väldigt få högre ståndsgravar i Danmark från folkvandringstid och framåt. Vad jag vet finns det inga goda paralleller till båtgravarna, varken i form av båtar eller kammargravar. Man verkar i stort sett slutat anlägga föremålsrika skelettgravar i slutet av romersk järnålder.

Svärden som typ är varken tyska eller engelska. De är snarare en utveckling av romerska praktsvärd och utvecklades troligtvis i det frankiska hovet. Framför allt cloissoné-tekniken är typiskt frankisk. Den här typen blev vanlig i hela Västeuropa, från Italien till Skandinavien. Föremålen i båtgravarna är dock till största delen lokala hantverk.

När det gäller pressblecken så anses väl djurornamentiken ha utvecklats i sydskandinavien? Är dock inte någon expert på ornamentik. Vid 550-talet var den dock spridd över hela Skandinavien och norra Europa. Svårt att härleda båtgravarna i Mälardalen utifrån de här allmänt använda motiven och föremålsformerna. Stilistiskt faller pressblecken i båtgravarna generellt väl in i en östskandinavisk tradition (Mälardalen, Östergötland, Gotland och Öland).

De mest specifikt "utländska" föremålen i båtgravarna är nog glasföremålen, men de var å andra sidan exklusiva handelsvaror som spreds över stora områden.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #84 skrivet: januari 26, 2015, 22:24 »
Slusegårds gravfält på Bornholm från 100-200 e.Kr. 45 båtgravar.

Thomas I

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Båtgravarna
« Svar #85 skrivet: januari 26, 2015, 22:56 »
Bornholm är mycket intressant i båtgravssammanhang och andra sammanhang. Ortnamnet Saltuna är spännande. Det verkar finnas ett samband mellan båtgravar och tunaorter.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #86 skrivet: januari 27, 2015, 00:16 »
Slusegårds gravfält på Bornholm från 100-200 e.Kr. 45 båtgravar.

Thomas I

Japp, Bornholm är ett centrum för båtgravar under romersk järnålder. Har nämnts tidigare i tråden.

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Båtgravarna
« Svar #87 skrivet: januari 27, 2015, 08:02 »
Slusegårds gravfält på Bornholm från 100-200 e.Kr. 45 båtgravar.

Thomas I

Fanns det öht några nordiska båtgravar i glappet fram till Vendeltiden?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #88 skrivet: januari 27, 2015, 19:15 »
Oj... Vågar inte svara på det. Jag kan inte komma på några i Sverige, men det är möjligt att det finns någon annanstans. Norge har båtgravar, men osäker på exakta dateringar (är säker på vikingatid, men osäker på folkvandringstid).

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Båtgravarna
« Svar #89 skrivet: januari 28, 2015, 17:42 »
Finns det möjligen ett ide-samband mellan båtgravarna och båtar i hällristningarna? Tidsavstånd är stor men jag undrar vart alla de båtarna var på väg. Var det till Månen, himmelska eller underjordiska Soien, som i Medelhavets länder?...

På vikingatiden i Skandinavien då gick det av till Valhalla med valkyrior som vägvisare eller till Frejas Folkvang ("krighärens fält"), enligt skalderna. Senare, den Vilde Jägaren på kontinenten, i hans roll som "psychopompos", på hösten ledde dödas själar till det lokala landescentret, där tre världar sammanträffade. Det kunde vara en tingsplats med en hög, som kanske förkroppsligade en ide av "heliga" berg. Men både valkyrior och
Vilde Jägaren hade ingenting att göra med båtar.

Vänta lite: en av arabiska köpmän beskrev begravningssedvänjor av väringarna. De lade döda krigaren med gåvor in i en båt och skjutade den i vattnet. Sen, båten blev antänd, om jag inte misminner mig, med flammande
pilar och efter någon tid gick i sank. Vart gick den döde hän då? Många frågor men insikten i den gamla ide-världen fattas, tyvärr. Det minsta vi kan göra för att tränga i den är att inse att på den tiden Jorden var platt och flytande på Underjordiska Vattnet. Därifrån kom att "Undervatten" = "Underjorden" och tvärtom, eller?

Skulle kanske de "stenbåtarna" egentligen segla på "underjordiska" vattnet?


Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #90 skrivet: januari 28, 2015, 22:17 »
Som jag sagt tidigare så är båten en återkommande symbol kopplad till begravningar från bronsåldern och framåt. Själva symbolen flyter runt över ett stort område över lång tid, men tar olika uttryck på olika platser vid olika tider.

Hm, jag tror att skildringen av den brinnande båten som skickas ut till havs kommer från Beowulf. Arabiska köpmän (Ibn al Fadlan har jag för mig) beskriver dock hur en rus som dog längs någon rysk flod placerades i ett skepp som dragits upp på land. Det tändes sedan på och när bålet brunnit ned byggde man en hög över resterna.

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Båtgravarna
« Svar #91 skrivet: januari 29, 2015, 14:06 »
Förekommer två liknande skildringar i Ynglingatal också.

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Båtgravarna
« Svar #92 skrivet: januari 29, 2015, 15:55 »
En brinnande båt som seglar ut till sjöss förekommer även i samband med Sigurd Rings död så som den skildras i Sagubrott. Här handlar det närmast om ett självmord. Sonen Ragnar (Lodbrok) låter resa en hög på stranden till minne av sin far.

http://runeberg.org/sverhist/1/0113.html