Författare Ämne: Båtgravarna  (läst 42661 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Båtgravarna
« Svar #20 skrivet: juli 05, 2013, 00:57 »
De bättre belagda kontinentala germanerna är antingen kristna eller i en konfliktsituation, och ofta med stora grupper av folk i rörelse.  Jag anser att det är avgörande skillnader.  Kan du t.ex. ge några exempel på germanska härskarfamiljer som inte ryms inom de kriterier jag nämnde?


Jag menar att en styrande monarki har den absoluta makten, dom är alltså kungar "av guds" nåde eller motsvarande. Den funktionella monarkin har istället en kung som de styrande tillsatt för att sköta vissa funktioner och ta vissa beslut och är mer jämförbara med dagens kungar eller presidenter än med Gustav Vasa.


Problemet är bara att välfyllda spanmålsbodar inte genererar något guld och inga exklusiva importvaror. Om du säger att jordbruksproduktionen skapade rikedomen så måste du på något vis förvandla mjöl och smör till guld, och så länge du inte funnit den vises sten så måste det finnas en kompletterande faktor. Det går att veckla in sig i en hel del här, men i grund och botten faller ditt argument på detta styckes första mening. Så ja, precis som resten av landet så var jordbruket av yttersta vikt men det behövs något med för att ta steget från proppmätt till stormrik.


Om det rör sig om en plutokrati så lär kungamaterialet återfinnas bland dessa rika familjer, helt riktigt. Men vi kan också vara ganska säkra på att de olika familjernas inbördes ställning förändras över tid och helt säkert byts ut allt eftersom.


På vilka grunder säger du att platser som GU har förmåga att cementera makt hos dom som har den.  Ursäkta min skånska men är inte det en ren floskel?  Vem har makten är ju första frågan?  Hur länge är den andra frågan?  Med en jämförelse med senare tider så blir det uppenbart att ytterst få familjer lyckas hålla sig i toppen i särskilt många generationer. Att Uppsala skulle ha dominerats av samma familj under flera hundra år skulle alltså vara något väldigt ovanligt, och det finns väl inget förutom Snorre som säger att så skulle vara fallet.






Många frågor på en gång nu.  Varför skulle en funktionell gemensam plats kräva mer organisation i samhället än en kungamakt  som kan behålla makten i generation efter generation?   Och varför är det självklara svaret på frågan om vem som begravts i GU kung?







" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Båtgravarna
« Svar #21 skrivet: juli 05, 2013, 01:30 »

Annars måste vi ju föreställa oss att GU var någon sorts gemensam egendom vars överskott ingen enskild person hade kontroll över.

Passar med ättesamhället, där rikedomen hörde till familjen/ätten/stammen - vars ledningsfunktioner gick i arv.
"Valkungar" hör på den tid inte till saken - lika lite som "val-bönder" eller "val-hövdingar". Så länge Ynglinga-ätten rådde sej själva och sitt eget område var Svealand en ärftlig, agnatisk monarki.

Skulle vara intressant att höra varifrån du får iden om ett "valkungadöme" under YJ.

Kontemplera gärna att efter dom uppgifter vi har tillhörde alla svear i utgångspunkten samma ätt - alltså ynglinga-ätten, till skillnad från götar, vender och daner. Det är just denna kontinuitet Ynglinga-sagan -  och alla påföljande kungasagor - handlar om.

Intill Anund Jacobs och Emund Gamles tid finns enbart arvet som principiell faktor när fast rikedom - och institutionella positioner - skulle byta händer.

Apropå: "Kapital", "Kapital-flöde" och ackumulation av personbunden, privat och fritt omsättbar ägo är något som hör senare tider och samhällssystem till. Att projicera dessa moderna fenomen på järnålderns och medeltidens samhällen är enbart anakronistisk.

Citera

Har vi några exempel på sådana institutioner utanför betydligt mer organiserade samhällen som tex antika stadsstater? Och vilka var det i sådana fall som tex begravdes i högarna i GU, för de verkar ju utan tvekan ha dragit nytta av platsens produktion...

Bra fråga. Och den spårar till fler:

Varför skulle Skandinaviens konstituerande organ och lagtraditioner skilja sej avsevärt från antikens samhällsstrukturer?

Finns här inte ett samband mellan dom gamla grekisk-romerska monarkier och dom nord-europeiska - innan tyrannkungar och imperatorer tar över?

Går det inte en tradition från antikens mausoleer och gravgods - via dom trakiska, skytiska och keltiska kultur- traditioner - till Skandinaviens och Finlands många gravhögar?

Fanns här inte ett samband redan under bronsåldern - mellan hövdingar, hantverkare och handelsmän från Kivik, Gotland, Delos och Kreta? Vart tog i så fall dessa förbindelser vägen?!
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Båtgravarna
« Svar #22 skrivet: juli 05, 2013, 01:43 »

Det hela är givetvis hypotetiskt, men samtidigt känns det enklare (subjektivt jag vet) att se en sådan modell än att se en monarki mer liknande den vi ser igen först med Gustav Vasa.


Just det. Det "känns" enklare utifrån dom stereotypier vad du lärt och trott - om Norden som ett kulturhistoriskt bakvatten under järnåldern. (Ut ifrån dagens etablerade fakta ser bilden dock väsentligt annorlunda ut.)

Annars var det ju avklarande att du äntligen bekräftar att du tillhör dom som (fortfarande) behandlar dessa historiska skeenden som en "känslofråga".  :-\


 
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #23 skrivet: juli 05, 2013, 02:05 »
De bättre belagda kontinentala germanerna är antingen kristna eller i en konfliktsituation, och ofta med stora grupper av folk i rörelse.  Jag anser att det är avgörande skillnader.  Kan du t.ex. ge några exempel på germanska härskarfamiljer som inte ryms inom de kriterier jag nämnde?

Ok, så du anser att det är avgörande skillnader. Några belägg för det annat än en magkänsla?

Jag menar att en styrande monarki har den absoluta makten, dom är alltså kungar "av guds" nåde eller motsvarande. Den funktionella monarkin har istället en kung som de styrande tillsatt för att sköta vissa funktioner och ta vissa beslut och är mer jämförbara med dagens kungar eller presidenter än med Gustav Vasa.

Har jag, eller någon annan någonsin påstått att eventuella kungar under yngre järnåldern skulle vara jämföra med Gustav Vasas kungaskap? Jag tror att de flesta inser att en lokal kungamakt i järnålderns Skandinavien såg annorlunda ut än den tidigmoderna, eller ens den medeltida.

Problemet är bara att välfyllda spanmålsbodar inte genererar något guld och inga exklusiva importvaror. Om du säger att jordbruksproduktionen skapade rikedomen så måste du på något vis förvandla mjöl och smör till guld, och så länge du inte funnit den vises sten så måste det finnas en kompletterande faktor. Det går att veckla in sig i en hel del här, men i grund och botten faller ditt argument på detta styckes första mening. Så ja, precis som resten av landet så var jordbruket av yttersta vikt men det behövs något med för att ta steget från proppmätt till stormrik.

Va? Självklart fyllda spannmålsbodar kan generera guld. Det agrara överskottet går förstås att omvandla till materiell rikedom. Det gör det möjligt att föda stora mängder människor som utför arbete åt en. Det ger en möjlighet att föda specialiserade hantverkare vars uppgift var att producera exklusiva föremål som sedan kunde bytas mot råvaror man själv inte kunde producera. Det gav en möjlighet att bygga upp ett militärt följe som sedan kunde användas till att kontrollera handel, och försäkra utländska handelsmäns säkerhet. Det gav en möjlighet att själv organisera handelsexpeditioner eller om tillfälle uppstod, militära expeditioner.

Självklart spelar andra faktorer in, som tex geografiskt läge, tillgång till eftertraktade råvaror osv. Men underskatta inte matproduktionens betydelse.


Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Båtgravarna
« Svar #24 skrivet: juli 05, 2013, 02:06 »
På vilka grunder säger du att platser som GU har förmåga att cementera makt hos dom som har den.  Ursäkta min skånska men är inte det en ren floskel?  Vem har makten är ju första frågan?  Hur länge är den andra frågan?  Med en jämförelse med senare tider så blir det uppenbart att ytterst få familjer lyckas hålla sig i toppen i särskilt många generationer. Att Uppsala skulle ha dominerats av samma familj under flera hundra år skulle alltså vara något väldigt ovanligt, och det finns väl inget förutom Snorre som säger att så skulle vara fallet.

Att kontroll över en plats som Uppsala kan cementera makt hos ett fåtal händer betyder ju självklart inte att de familjer som kontrollerar sådana platser kommer lyckas hålla kvar vid makten i många generationer. Med en maktposition kommer många hot, och i grund och botten behöver man ofta bara eliminera några få individer ur en sådan familj för att den ska "falla". Vad jag menar är att medan man har kontroll över en plats som Uppsala så "höjs" man automatisk över resten av eliten, då man har tillgång till en sådan plats rikedom och status. Det blir lättare att vara frikostig mot sina följeslagare, man kan hålla fler soldater än de flesta andra osv.

Men som sagt, det har ingenting med Snorre att göra. Uppsala kan ha varit i dussintals olika familjers händer och det skulle fortfarande gälla. Som sagt, toppen är farlig, och familjer kan utarmas på många sätt.

Många frågor på en gång nu.  Varför skulle en funktionell gemensam plats kräva mer organisation i samhället än en kungamakt  som kan behålla makten i generation efter generation?   Och varför är det självklara svaret på frågan om vem som begravts i GU kung?

För det första, många funktionella, gemensamma platser har säkert existerat i yngre järnålder. Harg och tingsplatser tex. Skillnader är att Uppsala inte bara är en plats med en funktion. Uppsala är även ett storgods med enorma jordegendomar, specialiserat hantverk, en för tiden stor befolkning osv. Uppsala var alltså en plats som producerade rikedom. För att en sådan plats skulle kunna fungera som kollektiv egendom skulle kräva ett samhälle med mycket starka institutioner; hur skulle man annars kunna försäkra sig om att ingen helt enkelt tillskansade sig dessa tillgångar? Yngre järnåldern i Skandinavien var inte den romerska republiken med domstolar, en stående armé som kunde försvara dess tillgångar osv. Vi kan ju se att fortfarande under tidig medeltid leddes ju de skandinaviska länderna av "strong men" som ofta lyckats tillskansa sig makt genom rent våldsutövande. Varför skulle det vara annorlunda 2-300 år tidigare?

Och åter igen, ingen säger att Uppsala skulle ha styrts av en kontinuerlig linje kungar från samma familj i hundratals år. Min bild ger ju snarare att en plats som Uppsala utgjorde ett maktmedel som säkert konstant bytte händer när dessa "strong men" intrigerade och slogs om makten.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Båtgravarna
« Svar #25 skrivet: juli 05, 2013, 02:14 »

Har jag, eller någon annan någonsin påstått att eventuella kungar under yngre järnåldern skulle vara jämföra med Gustav Vasas kungaskap? Jag tror att de flesta inser att en lokal kungamakt i järnålderns Skandinavien såg annorlunda ut än den tidigmoderna, eller ens den medeltida.


Intressant.

Hur har "dom flesta" beskrivit dom kultur-traditioner, lagtraditioner och konstitutioner som rådde i järnålderns Skandinavien? Finns här andra bevis och bättre indicier på dessa "lokala kungsmakter" än  detta presumtiva flertalets "magkänslor"?!


Och åter igen, ingen säger att Uppsala skulle ha styrts av en kontinuerlig linje kungar från samma familj i hundratals år.

Bortsett från alla litterära källor som har något att berätta om saken...

Min bild ger ju snarare att en plats som Uppsala utgjorde ett maktmedel som säkert konstant bytte händer när dessa "strong men" intrigerade och slogs om makten.

Luftig tes. Vilka källor beskriver dessa intriger och slagsmål - om inte enbart på "flertalets" magkänslor?!
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Båtgravarna
« Svar #26 skrivet: juli 05, 2013, 07:56 »

Högarna i GU och Skopintull är i en helt annan klass än båtgravarna i Vendel och Valsgärde, med undantag för Valsgärde 6 som utmärker sig från de andra båtgravarna genom antalet djur, antalet glaskärl, antalet vapen och en av sköldarnas guldblecksdetaljer. Valsgärde 6 innehåller dock inte de exklusiva importföremål som utmärker kungshögarna i GU och Skopintull; tex guldlan från sidentyg eller byzantinska kameer. Svärdsknappar och andra dräktdetljer är inte heller utförda i massivt guld.

Rent generellt:

  • högarna i GU: svärdsknappar och dräktdetaljer i massivt guld, importerade cloissone-arbeten från merovingiska verkstäder, guldlan från sidentyg osv.
  • båtgravarna i Vendel och Valsgärde: svärdsknappar av förgyllt brons med silverbleck, inhemska cloissone-arbeten, få exklusiva importföremål.

Föremålen i GU är i stort sett jämförbara med kontinentala härskargravar som Sutton Hoo och Taplow. Båtgravarna i Vendel och Valsgärde kan generellt sett jämföras med ett antal inhemska brandgravar.
Jag tycker skeppsgraven i Sutton Hoo mer påminner om båtgravarna i Sverige och skeppsgravarna i tex Norge och Danmark än högarna i GU. Och om det är guldet som avgör så är ju Kammargrav X på båtgravfältet i Tuna i Badelunda så bör ju i så fall utgöra en drottning mäktigare än personerna i högarna i GU. Dessutom är guldet betydligt vanligare i fynd mellan ca 200-600, medan i en del båtgravfält är alla eller de flesta gravar från vikingatid.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Båtgravarna
« Svar #27 skrivet: juli 05, 2013, 08:43 »
Just det. Det "känns" enklare utifrån dom stereotypier vad du lärt och trott - om Norden som ett kulturhistoriskt bakvatten under järnåldern. (Ut ifrån dagens etablerade fakta ser bilden dock väsentligt annorlunda ut.)

Annars var det ju avklarande att du äntligen bekräftar att du tillhör dom som (fortfarande) behandlar dessa historiska skeenden som en "känslofråga".  :-\

[size=78%] [/size]


Jag har väl aldrig haft något emot subjektiva tankegångar, min enda önskan är ju som jag sagt otaliga gångar att man behandlar dom som sådana.




Och nu ser jag verkligen inte Norden som något kulturellt bakvatten.  Och jag ser nog ett samhälle som har en beslutande församling av något slag som mer utvecklat än ett där den store hövdingen styr utifrån nån slags högre makt. Tyvärr har väl våra utbildningar i stort sett helt negligerat detta och istället fokuserat hårt på kungar, såväl verkliga som uppdiktade.



" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Båtgravarna
« Svar #28 skrivet: juli 05, 2013, 09:38 »
Ok, så du anser att det är avgörande skillnader. Några belägg för det annat än en magkänsla?

Har jag, eller någon annan någonsin påstått att eventuella kungar under yngre järnåldern skulle vara jämföra med Gustav Vasas kungaskap? Jag tror att de flesta inser att en lokal kungamakt i järnålderns Skandinavien såg annorlunda ut än den tidigmoderna, eller ens den medeltida.

Va? Självklart fyllda spannmålsbodar kan generera guld. Det agrara överskottet går förstås att omvandla till materiell rikedom. Det gör det möjligt att föda stora mängder människor som utför arbete åt en. Det ger en möjlighet att föda specialiserade hantverkare vars uppgift var att producera exklusiva föremål som sedan kunde bytas mot råvaror man själv inte kunde producera. Det gav en möjlighet att bygga upp ett militärt följe som sedan kunde användas till att kontrollera handel, och försäkra utländska handelsmäns säkerhet. Det gav en möjlighet att själv organisera handelsexpeditioner eller om tillfälle uppstod, militära expeditioner.

Självklart spelar andra faktorer in, som tex geografiskt läge, tillgång till eftertraktade råvaror osv. Men underskatta inte matproduktionens betydelse.


Ja, det är ingen hemlighet att i krigstider så får starka militära ledare en framträdande roll såväl i praktiken som i källornas återgivande av situationen.  Dessutom kan vi knappast tolka det annorlunda än att kyrkan eftersträvar en stark kungamakt som allierad.


Nej, det har du aldrig påstått, men du bad om en förklaring och det fick du.


Såvitt jag vet finns ännu ingen hantverkare som förvandlat korn till guld.  Som du säger ger jordbruksöverskottet möjlighet att syssla med andra saker och kan därför ses som en bidragande orsak, men det är dessa andra saker som ger guld.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Båtgravarna
« Svar #29 skrivet: juli 05, 2013, 10:02 »
Att kontroll över en plats som Uppsala kan cementera makt hos ett fåtal händer betyder ju självklart inte att de familjer som kontrollerar sådana platser kommer lyckas hålla kvar vid makten i många generationer. Med en maktposition kommer många hot, och i grund och botten behöver man ofta bara eliminera några få individer ur en sådan familj för att den ska "falla". Vad jag menar är att medan man har kontroll över en plats som Uppsala så "höjs" man automatisk över resten av eliten, då man har tillgång till en sådan plats rikedom och status. Det blir lättare att vara frikostig mot sina följeslagare, man kan hålla fler soldater än de flesta andra osv.

Men som sagt, det har ingenting med Snorre att göra. Uppsala kan ha varit i dussintals olika familjers händer och det skulle fortfarande gälla. Som sagt, toppen är farlig, och familjer kan utarmas på många sätt.

För det första, många funktionella, gemensamma platser har säkert existerat i yngre järnålder. Harg och tingsplatser tex. Skillnader är att Uppsala inte bara är en plats med en funktion. Uppsala är även ett storgods med enorma jordegendomar, specialiserat hantverk, en för tiden stor befolkning osv. Uppsala var alltså en plats som producerade rikedom. För att en sådan plats skulle kunna fungera som kollektiv egendom skulle kräva ett samhälle med mycket starka institutioner; hur skulle man annars kunna försäkra sig om att ingen helt enkelt tillskansade sig dessa tillgångar? Yngre järnåldern i Skandinavien var inte den romerska republiken med domstolar, en stående armé som kunde försvara dess tillgångar osv. Vi kan ju se att fortfarande under tidig medeltid leddes ju de skandinaviska länderna av "strong men" som ofta lyckats tillskansa sig makt genom rent våldsutövande. Varför skulle det vara annorlunda 2-300 år tidigare?

Och åter igen, ingen säger att Uppsala skulle ha styrts av en kontinuerlig linje kungar från samma familj i hundratals år. Min bild ger ju snarare att en plats som Uppsala utgjorde ett maktmedel som säkert konstant bytte händer när dessa "strong men" intrigerade och slogs om makten.


Egentligen säger du ju samma sak som jag, att GU är en plats som kan ses som en funktion eller institution och i någon mån skulle kunna vara kollektiv. Men jag är osäker på om man verkligen kan applicera medeltidens ägarförhållanden på yngre järnåldern, den medeltida situationen kan mycket väl handla om en konsolidering av tillgångar.  Dessutom så är det en övertolkning att säga att hantverksutövarna också är kollektivt organiserade, det är ju fullt möjligt att dessa tillhör "det privata" men samlas runt en kollektiv punkt. Det är ju samma sak som en vanlig bonnamarknad vilken organiseras kollektivt men där varje försäljare är sin egen.


Och återigen, om man ser GU som en kollektiv funktion så finns inget som säger att det skulle kräva mer organisation än om det var en "privat" som skulle behöva försvara sig hela tiden.




" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #30 skrivet: juli 05, 2013, 19:15 »
Är det obesvarad kärlek från Uppsala till Sutton Hoo?

Gick in här och letade efter kontaktlänkar till Uppsala och Vendel.

http://www.nationaltrust.org.uk/sutton-hoo/

Jag använde även sökfunktionen med Uppsal, Uppsala och Vendel utan resultat.

Thomas I

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Båtgravarna
« Svar #31 skrivet: juli 05, 2013, 20:11 »
Amatör

2 min sökning med sutton hoo vendel och pdf, urval ej svenska

Citera
http://www.britishmuseum.org/pdf/9%20adams-opt-sec.pdf

Citera
http://etd.lsu.edu/docs/available/etd-04052006-161157/unrestricted/Ruffin_thesis.pdf

Citera
http://is.muni.cz/th/145525/ff_b/ba_thesis.pdf

Citera
http://www.answers.com/topic/sutton-hoo

De behandlar olika områden med koppling mellan sutton hoo och vendel, så visst finns det andra än svenskar som intresserar sig av sambanden......men vad vet jag?

Erik

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
Båtgravarna
« Svar #32 skrivet: juli 05, 2013, 20:14 »
Gick in här och letade efter kontaktlänkar till Uppsala och Vendel.
http://www.nationaltrust.org.uk/sutton-hoo/
Jag använde även sökfunktionen med Uppsal, Uppsala och Vendel utan resultat.

Det där är alltså en sajt för att presentera platser i UK som är värda att besöka. Inte ett allmänt uppslagsverk.
Googla "sutton hoo sweden" så kan du läsa lite mer

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #33 skrivet: juli 05, 2013, 20:29 »
Skoglar och Ättelägg- Nu är min poäng att sökningen på sajten för Sutton Hoo inte har några länkar eller information om Skandinaviska kopplingar.

På BBC är det också mer diffusa relationer:

http://www.bbc.co.uk/ahistoryoftheworld/objects/kpnm6FD3TOaNri1gNPGJ1w

Ättelägg: Du har inte imponerat med dina kopplingar när det gäller modern arkeologisk och historisk forskning tidigare men om du har läst British Museum-rapporten och kan ge oss en kort sammanfattning skall jag ändra mig.

Thomas I

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Båtgravarna
« Svar #34 skrivet: juli 05, 2013, 21:06 »
Imponera, är jag inte ute efter. Förstår att andra forskares intresse av sambanden mellan högelitgravar som sammanlänkar eliten inom den germanska världen där likheter finns inte är intressanta för dig. Varför skall jag sammanfatta något för dig, gör det själv.
Erik

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #35 skrivet: juli 05, 2013, 21:27 »
Ättelägg: Du förvånar inte mig. Du läser sagor och mytiska berättelser och tycker att det är OK för dina slutsatser?

Du refererar grova sökningskriterier där många knäppskallelänkar dyker upp tillsammans med några som kan vara Ok men du orkar inte läsa igenom BBC eller British Museum eftersom du har dina slutsatser klara från sagornas värld?

Du hjälper inte till med diskussionen om båtgravar.

Sutton Hoo sajten har fortfarande inga referenser till Mälardalen, vilket är intressant för båtgravsdiskussionen eftersom det påstås finnas en stark koppling från Mälardalen till denna plats där Mälardalen är centrum och Sutton Hoo en satellit?

Thomas I

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
Båtgravarna
« Svar #36 skrivet: juli 05, 2013, 22:06 »
Frågvis Amatör:

Måste bara fråga om du läser texterna i de länkar du lägger ut, innan du lägger ut? Skulle kunna vara en bra idé...

I BBC-sajten som du länkade säger Sonja Marzinzik, curator vid British Museum, att hon är övertygad (convinced) om att den som gjorde Sutton Hoo-hjälmen hade sett de svenska hjälmarna.
Hon säger vidare att det är en öppen fråga om hjälmarna kommer från Sverige, om det är någon från Sverige som gjort dem i England, eller om det är verket av en angel-saxare som rest i österled.
Borde kunna länka/citera, men min surfplatta trilskas.

Kan f ö meddela att om du går till destinationuppsala.se och söker på "sutton hoo" så blir det noll träffar.
Kan vi månne ha ett fall av ömsesidig obesvarad kärlek?

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #37 skrivet: juli 05, 2013, 22:17 »
Skoglar:

Citera
Whether this was because the Sutton Hoo helmet came from Scandinavia, whether it was made by a Swedish craftsman travelling to East Anglia, or by an Anglo-Saxon craftsman who had travelled eastwards is a riddle still to be resolved

Öppen fråga och på Sutton Hoo sajten, som du tolkade på ditt sätt finns det inga kopplingar till Mälardalen.


Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Båtgravarna
« Svar #38 skrivet: juli 05, 2013, 22:51 »
Skoglar: Detta är en härlig kommentar om källkritik:

Citera
Måste bara fråga om du läser texterna i de länkar du lägger ut, innan du lägger ut? Skulle kunna vara en bra idé...

Jag försöker uppfylla detta krav. Ibland misslyckas jag. Hur ser du på dina egna inlägg?

Har du något konkret att bidra med i båtgravsdiskussionen?

Thomas I

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Båtgravarna
« Svar #39 skrivet: juli 05, 2013, 23:55 »
Amatör, till att vara sur, mina länkar (ja jag har läst den från britishmuseum) dock inte de andra, ville bara kommentera att länken mellan vendel och sutton hoo är tämligen vanlig, efter ditt inlägg. Passar inte galoscherna så är det dit problem. Fö, när jag läste den sista Answer nu så är väl saxet från Brittish encyklopedia relativt intressant, men som sagt man finner vad man söker.
Erik