Egentligen kan vi bara vända på den frågan, har vi några tidigare exempel på motsatsen?
Tja, det gängse mönstret hos bättre belagda germanska folk under järnålderns verkar ju vara att "makten" (som ju säkert var betydligt begränsad jämfört med senare tiders "kungamakt") var mer koncentrerad till ett fåtal familjer/personer. Det är i alla fall den bild som växer fram hos tex de klassiska författarna.
Jag menar ett i ett samhälle som enligt källorna väljer en kung så handlar det väl egentligen inte om en styrande monarki utan en funktionell monarki, och då ligger plutokratin inte långt borta. Det får väl anses som troligt att rösträtten inte var riktigt jämt fördelad utan att de rikas ord vägde tungt. Intressant i sammanhanget är ju att plutokrati så tydligt kopplas till samhällen där långväga handel utgör en betydande del av ekonomin. Utan att vara statsvetare antar jag att det berorr på att stora mängder kapital pumpas in i samhället utifrån, och att det då uppstår en rik köpmannaklass som klart avskiljer sig från den lokala ekonomin. Det är faktikst inte alls svårt att se en sådan utveckling vare sig i Uppland eller på Gotland.
Nu måste jag erkänna att jag inte är hundra på vad du menar med "styrande monarki" och "funktionell monarki". Menar du att järnålderns monarki skulle varit mer kopplad till vissa samhällsfunktioner och inte varit "styrande" i samhället?
Nu tror jag nog dock att den fundamentala grunden till rikedom under järnåldern i Mälardalen inte var handel, utan jordinnehav. Det var ett utpräglat agrart samhälle. Däremot så kunde som hade ett stort överskott ta kontroll över handeln, så visst låg säkert en stor del av den i elitens händer. Jag kan tänka mig att platser som Helgö, GU och Birka i grund och botten är platser som skapats för att kontrollera handel och hantverksproduktion.
Sen vill jag påpeka att även om man hade ett valkungadömme i Mälardalen eller Uppsalaområdet under yngre järnålder, så betyder det ju inte att det handlade om en sann plutokrati, precis som att det medeltida Sverige knappast var en plutokrati. Kungaämbetet lär ha dominerats av ett fåtal familjer, oberoende av om de formellt "valdes" av ett ting bestående av rika markägare, precis som var fallet under tidig medeltid. Endast ett fåtal familjer hade resurserna att få det stöd som krävdes för att väljas till kung, och sedan behålla detta stöd.
Jag kan faktiskt inte förstå varför rikedomen i GU måste knytas till familjer. Är det verkligen otänkbart att den representerar funktioner?
Jag tror nog att GU mycket väl kan ha varit knutet till en funktion (för argumentets skull, säg en "kungatitel"), och att den som hade kontroll över funktionen fick kontroll över GU. Det går ju dock inte att komma ifrån att den personen eller familjen som hade denna funktion i sådana fall hade möjlighet att använda GU:s rikedomar i form av jordbruksmark, hantverksproduktion, befolkningsmängd osv för att befästa sin egen position och status, och därigenom behålla den i familjen. Just sådana platser som GU har ju en tendens att just cementera makt och rikedom hos de som kontrollerar den. Annars måste vi ju föreställa oss att GU var någon sorts gemensam egendom vars överskott ingen enskild person hade kontroll över. Har vi några exempel på sådana institutioner utanför betydligt mer organiserade samhällen som tex antika stadsstater? Och vilka var det i sådana fall som tex begravdes i högarna i GU, för de verkar ju utan tvekan ha dragit nytta av platsens produktion...
