Det finns flera olika definitioner, jag kan kopiera lite från min Magisteruppsats som jag just nu skriver:
Malmer ansåg att stridsyxan var ett mycket dyrbart magiskt eller religiöst objekt som markerade dess bärares rang i samhället och att yxan placerades i graven med riktning mot öster (Malmer 1975). Även Jensen ansåg (2004:486f) att stridsyxan markerade dess bärares rang i samhället. Olausson ansåg dock att stridsyxan visade bara vilken kultur-tillhörighet dess ägare haft. Olausson ansåg att yxans uppgift var att visualisera dess ägares kulturtillhörighet för att visa att bäraren var en del av den Snörkeramiska kulturen, dessutom ansåg hon att varje individ tillverkade sin egen stridsyxa fortlöpande genom livet (Olausson 2000:27).
Teorierna kring stridsyxans betydelse stannar dock inte enbart vid dessa tolkningar. Edenmo skrev (2008:259) i sin avhandling att stridsyxan var ett högt värderat föremål inom ett nätverk av människor som ingick i ett gåvoutbytessystem (en modifierad Kulacirkel). Emelie Häfker skrev i sin kandidatuppsats sin tolkning av stridsyxans betydelse, vilket var: Identitetsskapare för tillhörighet, erfarenhet och kunskap (2010:33).
Den gemensamma nämnaren för dessa arkeologers teorier är att ingen av teorierna åsyftar att stridsyxan nyttjats som yxa, enligt teoriernas skapare har stridsyxans betydelse figurerat kring någon form av status.
Stridsyxor förekommer i cirka hälften av Stridsyxekulturens gravar, yxorna förekommer dock aldrig i dubbelgravar och de återfinns enbart som gravgåvor i männens gravar (Olausson 2000:37). Det faktum att det finns knappt ett depåfynd på den Skandinaviska halvön efter stridsyxor antyder just att stridsyxan var ett ovanligt och betydelsefullt objekt.
Utöver de ”normalstora” stridsyxorna finns även miniatyryxor samt mycket små yxavbildningar som troligen fungerat som smycken eller amuletter (von Hackwitz 2012:3ff). Von Hackwitz resonerade kring miniatyryxans funktion och framlade en teori om att miniatyrstridsyxan fungerade som ett ceremoniredskap. Efter att en individ kremerats involverades miniatyrstridsyxan i ett rituellt syfte då den användes tillsammans med de kremerade benen (von Hackwitz 2012:
. Denna teori stödjs av det faktum att miniatyrstridsyxan förekommer främst vid eldpåverkade gravar (von Hackwitz 2009:57). Det råder även skillnader mellan Enkelgravskulturens, Stridsyxekulturens och Båtyxe-kulturens stridsyxor.
Totalt har det återfunnits 2500 stridsyxor i Danmark i tre olika varianter. De tidigaste Enkel-gravskulturstridsyxorna hade alla en konvex översida och en konkav undersida. Efterhand uppstod en ny utformning på stridsyxan. Den andra utformningen kunde ha både en plan ovan- och undersida, eller en lite lätt konkav undersida. Dessutom var den ofta graverad med lister och linjer. Slutligen kom en tredje version av Enkelgravskulturens stridsyxor. Den största skillnaden med den sista modellen var att skafthålet hade flyttat närmare nacken dessutom kunde den vara kortare än de senaste versionerna.
