Genetik, är det skumt?
Det som är lite skumt i alla fall, är att genetiken är vår tids kristallkula och dessutom till skillnad från all relativism är den fulltändigt sann. Varje aspekt verkar snart kunna härledas till en viss eller vissa gener. Över allt detta tronar biologismen som alltings förklarare och vishetens källa.
Men genetiken änvänds också i den förhistoriak forskningen tjänst och också då som ovan i sanningens oförvitliga tjänst. Det pratas mindre om användningen, tolkningarna av resultat men mer om metodens inneboende förträfflighet. Men till vad? Vad är det för krafter eller tankar och idéer som egentligen får näring och uttnyttjar denna genetik för sina syften. Eller lever vi i en värld där alla kulturyttringar och åsikter bara är en del i det kaleidiskopiska postmoderna utbudet.
När släktskap utifrån gener diskuteras är det uttalarna som väljer vilken vinkel de vill använda. Den vinkel som då används är skillnader mellan människor och inte likheterna som ges spaltmeter och tolkningsföreträde. Detta är allså ett val man gör, därför att likheten torde ur en vetenskapshistorisk synvinkel vara en mer ny angreppspunkt än att poängtera skillnaderna. 1900-talets vetenskapshistoria präglas som bekant av just skillnaderna mellan folk som avgränsades av våra kartböckers klart lysande röda streck och icke önskvärda inom dessa gränser. Inför de hot vi som mänsklighet står för-är det inte likheterna som också ur detta perspektiv vore naturligare och mer konstruktivt att lyfta fram.
Det handlar på något sätt om en nyetnicism, om etnicismens pånyttfödelse. Detta med
vi och dem verkar ha fått en rennässans i senmodernismens skvalpande bakvatten. DEnna diskussonom "vem var först" är typisk. Här är det absolut viktigaste skillnader, hur kan man avgränsa samer historiskt men också handlar det om samtiden i denna nyetnicism. Problemet är om man följer debatten och läser in sig att det handlar om en tveeggad problematik, dels samernas historiska etnicska legitimitet men inom detta etnicka begrepp sker också "i och dom" strömningar. Alla samer är inte lika värda utan några är mer riktiga samer än andra. Källa P1 Studio ett. Det är det som är problemet med "vi och dom" det tar aldrig slut det håller på, håller på, håller på..................
Ser vi då oss omkring är det "vi och dom" som styr det mesta just nu, och vetenskapen hänger på samhällsfenomen och levererar verktygen , då som nu. Kulturella "vi och dom" är plötsligt OK. Inte att vi kan lära oss av varandra, dela varandras upplevelser utan i nyetnicismens namn skapas återigen skillnader. DNA kan visa båda vägarna om man vågar resa sig upp och vända kappan
mot vinden och inte
efter vinden. Det är väl inte underligt att goterna också får en renässans och då med "svenska" förtecken. Jag tror någonstans fortfarande på
peace, love och understanding. Det är väl just en form av humanism./P-A