Návdi: Jag skulle gärna vilja vet mera om detta: På senare tid
har man funnit många fler hällmålningar och hällristningar, bl.a. i Padjelanta.
Jag är uppvuxen i Norrbotten samt har arbetat i fjällvärlden och har inte hört något om detta. Trots att jag har en del kontakter där uppe. Jag vet att det har påträffats sentida ristningar i fjällen, men målningar förutom den utanför Voullerim är en nyhet för mig.
Jag frågasätter inte Samernas ursprung och rätt att vara just Samer. Men Samernas förfäder är bara ett av de folk som bott uppe i Norrland under förhistorien.
Návdi: Hur kommenterar du de så kallade "Kvänerna" som också är omtalade av historiska källor?
/Urban
Bures Urban !
1. Om hällristningarna i Padjelanta kan Du läsa i "Samisk forhistorie" 2004. Där har Inga-Maria Mulk en artikel betitlad "Hällristningar i Padjelanta och myten om Mjandasj".
2. Kvänerna är icke urfolk i Norden.
Vad är de historiska kvänerna/birkarlarna mest kända för? Jo, sitt röveri och sin skatteuppkrävning av de samiska siidaerna - jaja, de idkade väl också en viss handel...
De som rövar och kräver skatt måste ha någon att röva och kräva skatt ifrån eller hur?
Vem tror Ni var först på plats - de som rövade eller de som blev berövade? Många birkarlar hörde till de rikaste i Sverige. De fick stort sett härja som de ville tills Gustaf Wasa upptäckte att de lurade honom på hans andel av "lappskatten" och tillsatte "lappfogdar" som lydde direkt under "kronan". Några av birkarlarna fick bli "lappfogdar"... Detta vet de s.k. "kvänerna" i dag - eller bör veta. "Kväner" är ingen urbefolkning. "Me´än kieli" är inget eget språk. Det är en finsk dialekt.
"Kväner" i dag är en nationell minoritet i Norge och Sverige. I övrigt har kvänerna hela Finland att falla tillbaka på historiskt, kulturellt och språkligt.
Olaus Magnus berättar i Historia de gentibus septentrionalibus 1555 om kväner. Han företog 1518-19 en resa genom Skandinavien ända till trakten av Över-Torneå (Se K. Ahlenius: Olaus Magnus och hans framställning av Nordens geografi). Olaus Magnus omtalar att lapparna "idkade byteshandel" och att man med renar fraktade fordon lastade med pälsverk, tyger och skinn till norska sidan. De som förestod dessa fordon kallades på folkspråket Qvænar. År 1539 utgav Olaus Magnus Carta Marina. Där kan man på kartan se invid det i "Lappska bärgen" belägna Lule träsk kväner genom bergöppningen över till Norge för att där "avsätta sina varor". På norska sidan syns även Domus bircarorum (birkarlarnas tält). Å kartan finnes antecknat "Bergkara" och tätt därunder "Qvenar".
Första gången ordet Kvän,Kven,Qenar förekommer i historiska skrifter är ca 890 i den norske storhövdingen Ottars reseberättelse till kung Alfred i England.
Sista gången Qenar,Kvener omtalas i historiska skrifter är i slutet på 1200-talet,för att sedan dyka upp igen på 1300-talet och då i form av Birkarlar men med samma funktion som dom gamla Qvenerna.Således kan man säga att dessa Birkarlar var omdefinierade Kvener enär dessa hade samma funktion d.v.s beskattning och handel med samerna.Det
finns en hel del olka benämningar på dessa kväner t.ex Kainulaiset,Ruijjat,
Kyröbor o.s.v. När man idag talar om kväner i största allmänhet handlar det mest
om dom Norska kvenerna d.v.s den finskättade befolkningen i Nord-norge.
Fornnordiska etnonymer lever kvar i Norge genom Kven(finländare) Finn(same,lapp).
När samerna erkändes som urbefolkning dök det upp några Tornedalingar och andra finskättade som återigen ville kalla sig "kväner", har bildat ett Kvänlandsförbund samman med kvener (finnar) på norska sidan och vill hävda att de också är urbefolkning. Samtidigt går de emot ratificeringen av ILO 169... Detta håller icke.
De vanligaste och mest använda definitionerna på ursprungsfolk är de som
återfinns inom FN och i ILO:s (International Labour Organization)
konvention 169. FN:s rapport från 1983, kallad / Cobo-studien/, säger
att ursprungsfolk är de som...
- har en historisk kontinuitet med samhällen i det territorium som
senare invaderades eller koloniserades av andra.
- anser sig själva skilda från den allmänna befolkningen som nu lever
i detta territorium.
- strävar efter att bevara, utveckla och överföra sitt traditionella
territorium och sin etniska identitet till framtida generationer. Detta
är grunden för deras fortsatta existens som folk, i överensstämmelse med
deras egna kulturella, sociala och rättsliga institutioner och system.
Cobo-studien ser den historiska kontinuiteten som viktig i definieringen
av ursprungsfolk, där en eller flera av de faktorer som nämns i studien
ska stå i relation till denna kontinuitet.
Ytterligare en av FN:s definitioner är den som lagts fram av the Working
Group on Indigenous Populations.
http://ilolex.ilo.ch:1567/scripts/convde.pl?C169