Vilka var först? (gällande popark 3/2005)

[Sven lagman]

Hej tty,
du har faktiskt helt rätt när det gäller skridfinnar. Mitt citat tidigare kommer ju  från meningen direkt före texten "Ottar berättade för sin herre kung Alfred..." och bör således tillhöra den allmänna kunskap om nordlandet som härskade i kungens skrivarlya, inte från Ottar personligen. Man lär så länge man lever.

[Návdi]

Návdi skrev:
”Vi [samer] har den längsta sammanhängande historien (och förhistorien) av alla folk i Europa. Det samiska språket är det äldsta språket i Fenno-Skandia och Nordväst-Ryssland - bevarat i tusentals namn på fjäll, sjöar, älvar, betesområden, fiskeplatser, boplatser och heliga platser. Det som konstituerar ett folk är inte bara genetik, viktigare är vår gemensamma historia, vår kultur, våra traditioner och vårt språk. Genetisk forskning stödjer vad vi samer redan vet: att vi har bott här sedan urminnes tider, långt innan de "indoeuropeiska" stammarna kom ...”

Gott nytt år!
Jag hävdar att dessa påståenden är meningslösa i en vetenskaplig debatt eftersom ”same” inte definierats tillfredställande. För att föra debatten vetenskapligt måste du definiera vad du menar med ”same” annars går det inte att begripa något av det du skriver. Sättet att blanda etnisk identitet, språk, tradition och (märkligast av allt) genetik är mycket förvirrande. Menar du t.ex. att det är en ”grad” av alla dessa ingredienser som skall uppfyllas för att ”samiskhet” skall uppstå? Är samiskhet en relativ eller absolut storhet? (D.v.s. kan något/någon vara samisk i olika grad, eller är något/någon absolut samisk eller ickesamisk?)
Ur värderingssynpunkt gillar jag inte vad jag anar i dina inlägg, men kanske missuppfattar jag dig, du får rätta mig i så fall. Jag tycker mig utläsa följande värderingar ur det du skrivit:
- En kultur/etnisk grupp är extra värdefull/viktig/värd att respektera om den är ”gammal”.
- En grupp har större rätt till ett geografiskt område om de kan hävda att deras sedan länge döda förfäder var där först.
Ingen av dessa värderingar delar jag, men det vore bra att veta om jag utläst dem rätt eller ej.

Bures Jens Heimdal !
Har funderat länge på vad jag ska svara Dej...
Fâr bli det här så länge :
Jo, Du missupfattar mig nog...
Nu är det väl så att etnisk identitet hänger ihop med språk, tradition - och genetik ...
Det kommer man icke ifrån. Du ställer mycket komplicerade frågor...Din frågeställning om relativ eller absolut samiskhet är oklar för mig. Jag tror inte att jag klarar att bruka den terminologin på det här området.  Det låter lite väl matematiskt ... Om Du ställer samma fråga när det gäller "svenskhet" så ser Du hur vanskelig det är att svara på det ...
Men svaret blir väl närmast "relativt" - vad man nu menar med det ... Gäller det eks. samisk språk, samiska hällristningar, samiska boplatser mm.  eller samiska trummor så måste väl svaret bli "absolut"... alltså, när man går detalj. Men samisk historia innefattar också andra folk och kulturer förstås som vi varit i kontakt med - precis som svensk historia gör det.
När det gäller samiska människor så så blir det väl  "relativt", men någon anknytning till det samiska måste man ju ha - ju mer desto bättre, både historiskt, kulturellt, språkligt. Blir mye bråk annars ...Gener är vi icke så nøye med
 
Vem som skall ha rösträtt till Sametingene har diskuterats mycket
-  i Sverige ser det ut så här:
Sametingslag 1992:1433 med ändringar som gäller från 1 juli 2004.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna lag ges bestämmelser om en särskild myndighet - Sametinget - med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.
2 § Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och
1. gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
2. gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget, utan att länsstyrelsen därefter beslutat annat.

I Norge går man ännu engeneration tillbaka - till oldeforeldrene. Vilket man borde göra här också. Rösträtten är alltså byggd på självtillskrivelse och språk. Hur ska man göra annars ?
Kanske Du kan finna mera här:

http://www.skansen.se/docs/Studiematerial_Samer.pdf

[Návdi]

Ursäkta - Heimdahl, skulle det vara ...
Intressant arbete Du har. Som kvartärgeolog känner Du förstås till att nu måste ni
rita om kartorna över hur inlandsisen smälte av.
En boplats i Dumpokjauratj (Sjøn som håller på att täppas till) är daterad till
nästan 10 000 år. När arkeologerna skulle placera den på kartan hamnade de mitt
uppe i inlandsisen ...

[Návdi]

Hej Návdi
Intressant med en sådan glöd i argumenteringen. Tycker dock att den haltar på vissa punkter. Hjälp därför en skåning med att besvara frågan:
Vilka är de äldsta säkra nedtecknade skrifterna som åsyftas när du talar om "gamla samiska berättelser"?
Varför jag frågar är för att du vill hävda att samespråket är en primärkälla. Ett språk från så avlägsen tid som vi här talar om (vikingatid och äldre) kan endast vara en primärkälla om det finns samtida uppteckningar som visar oss nu levande hur språket tedde sig då. Isländskan under tidig medeltid är en sådan primärkälla pga informationen vi har i de bevarade skrifterna från den tiden, de vikingatida nordiska språken kan räknas som en primärkälla pga runstenarna. För att samiska som språk ska räknas som primärkälla måste samtida material ha överlevt från denna mycket avlägsna tid.

Bures Sven !
Du vet säkert lika bra som jag att samiskan inte har haft något skriftspråk förrän i senare
tid. Berättelserna är muntliga överleveringar. Det de handlar om: dels mytologi och
"verndensanskuelse", dels om čuođit (tjuder), gárjelah, dárru och andra rövare  är gammalt. När rövarna kom kan ju dateras någorlunda... Mytologien hänger samman med
de samiska hällristningarna och trummorna och går lååångt tillbaka. Ser nu att arkeolog
Björnar Olsen vill datera de första hällristningarna i Áldá / Alta till 8 000 år - alltså 2000
år äldre än Helskog... Forskning på sambandet mellan hällristningar, samiska berättelser  och samiska trummor har för såvitt begynt ...
Annars är det främst samiska ortnamn som har blivit bevarade. Arbetet med insamling
pågår - det blir ett omfattande arbete att tolka dem och försöka datera dem ...
Så ju fler som lär sig samiska desto bättre ...
En intressant avhandling i sammanhanget kan vara denna:[borttaget]
Förfädernas land: en arkeologisk studie av rituella lämningar i Sápmi, 300 f. Kr-1600 e. Kr av Birgitta Fossum
[borttaget]

http://www.diva-portal.org/umu/theses/coming.xsql

Jag har modererat detta inlägg eftersom det innehåller rakt av kopierade texter som bryter mot upphovsrättslagen.
/Johan Carlström

[Návdi]

Jag betvivlar INTE att samer är ättlingar till de som först vandrade in efter isen. Det jag menar är bara att alla andra här i norra europa också är det.

Det är också troligt att alla talade finsk-ugriska språk här, när de indo-europeiska språken kom hit. Detta är också ganska irrelevant, eftersom det är tämligen lätt att byta språk. Att överge ett språk är en relativt enkel process som inte tar mer än en generation. Det är därför inte konstigt om man i söder har övergett det finsk-ugriska språket. Att människor slutar prata samiska händer ju än idag, och det torde vara en välkänd process. Språkbyten är ett välstuderat forskningsområde med exempel både från historia och nutid.  Personligen tycker jag att det verkar troligt att alla här i norra europa från början pratat finsk-ugriska språk och att indo-europeiska kommit hit tillsammans med jordbruket. Men tyvärr finns varken tal eller skrift bevarat från denna tid, så helt säkra kommer vi aldrig att bli.

Detta med språkbyte implicerar dock inte på något sätt att norra europa invarderats av germaner. Jag kanske inte kan allt om samer, men jag känner till något om stenåldern i östra Mellansverige. Ingen har på något sätt kunnat visa att främmande människor någonsin har invaderat eller mass-invandrat hit, under någon del av förhistorien, förutom den ursprungliga koloniseringen under tidigmesolitikum. Samer och alla andra svenskar/norrmän/finnar har därför troligen samma ursprung (om människor endast invandrat hit, i stor skala, under tidigmesolitikum bör det betyda att alla som bor här efter tidigmesolitikum är ättlingar till dessa första pionjärer). Åtminstonne har ingen på något sätt kunnat visa något annat, inte med genetik, språkforskning, arkeologi eller något annat.

Under århundradenas lopp har det ur detta gemensamma ursprung utkristaliserats olika grupper. Under järnålder är det förmodligen möjligt att kalla en av dessa grupper för samisk (vilket är just var Zachrisson gör).  

Än idag bor det förövrigt samer i Dalarna och jag ser det som högst troligt att människor med en samisk identitet bott ännu längre söder ut under järnålder (när det börjar bli relevant att tala om en samisk identitet).

Att det finns en samisk kultur under järnålder som samexisterar med en sydskandinavisk järnålderskultur är inte konstigare än att gropkeramiskkultur samexisterar med trattbägarkultur eller stridsyxekultur trots att dessa sannolikt har samma förfäder.

Jag förstår dock att man från samiskt håll gärna poängterar sin särart efter alla århundraden av förtryck, men det betyder inte att vi alla (på grupp-nivå) inte är ättlingar till de första tidigmesolitiska pionjärerna.

Jag själv kan dock genom släktforskning konstatera att delar av mitt eget genetiska material kommer från Belgien på 1600-talet genom valonerna och sannolikt har jag lika mycket gemensamt dna-med en japan som med en svensk, eller någon annan för den delen. På individ-nivå betvivlar jag att någon kan bevisa att alla dennes för-mödrar och för-fäder bott på samma ställe och dessutom aldrig gift sig med någon annan än en släkting/granne. Och vad är det för ideal att sträva efter förresten?  

Jag har för övrigt alltid tyckt att det är sympatiskt att alla i finland får lära sig svenska i skolan och jag tycker det är skamligt att inte vi alla i sverige får lära oss  både samiska, finska och andra språk som talas i vårt land.

/Micke

Bures Micke !
Jag skulle ju ha svarat Dej för länge sedan - och det blir väl iinte ordentligt nu heller.
Jag har fått så mycket att göra att jag måste ta en liten paus. Men jag återkommer.
Vill gärna diskutera med Dej ...
Jag hoppas att Du lär Dej samiska och finska åtminstone ....

[tty]

Návdi

Apropå Dumpokjauratj så undrar jag om du inte blandar ihop kol 14-år och kalenderår. För 10,000 år sedan fanns bara spridda dödisrester kvar av inlandsisen.

[nina]

Vill bara göra ett litet inlägg som känns viktig att lyfta fram i denna diskussion. Nämligen skillnaden mellan etnicitet och kulturell tillhörighet. Dessa två blir ständigt ihopblandade här. Och de behöver inte alls vara kompatibla.

[Urban]

Návdi: Jag tittade i en artikel av Mulk från 2001 i Current Swedish arkeology. Där några ristningar var avbildade. De såg ut att vara medeltida, möjligen tidig medeltida. På platsen har man ju ristat till åtminstone 1950-talet, ett sådant årtal finns. Jag ska kolla in den andra boken.

Mulk samt Ajtté har tyvärr inte angivit den exakta platsen för ristningarna till Fornminnesregistret/fornminnesinventeringen. Det är ju lätt att argumentera för sina saker, när inte annan vetenskaplig expertis får granska ristningarnas giltighet. Det känns inte speciellt seriöst!

Förresten skulle man kunna argumentera för att någon annan primat varit först att bosätta sig i Sverige innan inlandsisen. Tex neantertalare.

/Urban

[Heimdahl]

Hej Návdi!
Det gör mig inget att du kallar mig vid både för och efternamn, eftersom jag ändå är offentlig på det här forumet (även om jag bara har efternamnet i själva dsiskussionslistan).
Bra att du tror att jag missuppfattat dig, för det är alltid lättare att diskutera om man som utgångspunkt kan enas om en någorlunda gemensam värdegrund.
Jag ska försöka förtydliga lite av det jag ser som ett grundproblem när man diskuterar samer och samiskhet (eller andra grupper också för den delen), det jag avser när jag skriver om ”relativitet”, är just den lösa, ofta känslomässigt grundade föreställningen om vad som är samiskt eller vem som är eller har varit same.
Sametingets lag är sympatisk i den meningen att vem som helst kan bli same, det enda som krävs är att man lär sig och praktiserar det samiska språket i sitt hem. Organisationen ställer helt enkelt vissa grundkrav på sina medlemmar, men jag tror nog att många, både samer och ickesamer dessvärre inte skulle vara helt bekväma med de människor, t.ex. (o hädiska tanke) stockholmare som skulle börja praktisera detta (d.v.s. börja praktisera samiska och söka bli upptagna i röstlängden). Även om man kanske också skulle bli välkomnad som kulturbevarare av ett språk så skulle de säkert få höra saker som ”du är ingen riktig same”.
Man frågar sig då varför? Och min gissning är att det finns en massa andra faktorer, såväl beskrivna och fastlagda som outtalade och dolda, som måste uppfyllas för att en person verkligen ska räknas som same. Här kan man antagligen räkna in saker som t.ex. levnadssätt, traditionsbrukande och släktskap.
Själv räknar jag mig t.ex. inte som same, men det är möjligt att det på någon fördfäderstråd finns folk som kallat sig samer. Om jag gifter mig och skaffar barn med en kvinna som kallar sig same så är det ju upp till våra barn vad de vill kalla sig, det beror naturligtvis på hur vi väljer att leva o.s.v. Talar min fru samiska med dem så kan de hursomhelst bli upptagna i sametinget, oavsett hur samiska de själva känner sig. Uppenbarligen är det så att sametingets lagar värderar olika saker olika högt i fråga om samiskhet. Det är lättare för mitt hypotetiska barn som varken känner sig som samer eller kommer ihåg den samiskan som deras mor lärde dem att komma in i sametinget än för hypotetiska Bengt från Rågsved som känner sig som same men måste lära sig och praktisera samiska språket för att få rösträtt.
Sametingets regler för samiskhet värderar både blodsband och språk, men blodsband är uppenbarligen viktigast.
Oavsett vad vi tycker om detta så kan vi utifrån detta dra slutsatsen att sametingets regler ger en antydan om att samiskhet är något relativt. D.v.s. man kan vara same i olika grad. För att få rösta i Sametinget måste vara tillräckligt samisk, men även om man är tillräckligt samisk för att få rösta så kan man fortfarande bli anklagad för att ”inte vara riktig same”.
Här finns det uppenbarligen problem. Samiskhet är något oerhört komplext, och uppenbarligen känslomässigt laddat, likaledes är det oerhört svårdefinierat. Varje definition möter ovillkorligen protester från de som känner sig uteslutna. Men likväl, för att kunna diskutera något över huvud taget så måste man först definiera vad det är man ska diskutera. Sametinget tvingas definiera vem som är en same för att kunna fungera.
Likadant är det med historia och arkeologi, men nu blir det mycket svårare. Sametingets definition går inte längre att använda utan vi måste hitta en annan. Och inte bara det, vi måste också definiera vad som är ”samiskt”, d.v.s. vilka föremål och företeelser är samiska. Detta kan kanske till en början verka enkelt men är oerhört svårt och komplext, men likväl. Vill vi diskutera samiskhet och samer i förhistorien så tvingas vi göra på detta sätt.
Min personliga tro är att detta i själva verket är så svårt att det faktiskt är meningslöst i ett vetenskapligt sammanhang. För det första för att materiel kultur förändras med tiden enligt mönster som vi inte förstår och kan förutse, för det andra för att materiel kultur sprids och används av andra grupper, och för det tredje för att gruppers identitet förändras med tiden och inte minst är beroende och den omgivning de befinner sig i, vilket också den förändras. Det är dessutom ett välkänt faktum att spåren efter en viss materiell kultur inte är det samma som spåren efter en viss folkgrupp. De vanligaste spåren av dagens samer är t.ex. exakt de samma som efter övriga befolkningen, d.v.s. en stor mängd hushållssopor från ICA samt atmosfärisk påverkan i form av en mängd biprodukter från förbränning. Likväl kallar de sig samer och ses som samer. Och samiskt hantverk är idag förmodligen lika spritt bland icke-samer som samer.
Dessutom har vi idag ett politiskt läge som gör att det finns grupper som önskar ett visst resultat från arkeologiska grävningar vilket är oerhört farligt och destruktivt ur vetenskaplig synvinkel. Man måste alltid vara på sin vakt att önska sig ett visst resultat!
Så: nu har jag försökt att förklara vad jag menar med att man måste definiera vad som är en same och vad som är samiskt för att över huvud taget kunna diskutera frågan om spår efter en samisk kultur i förhistorien. Jag har också försökt förklara vad jag menar med att same och samiskt är relativa begrepp. Hoppas du förstår vad jag menar.

Jotack, mitt jobb är kul. Kartan för isens utbredning ritas om varje dag.

[Heimdahl]

tty skrev: "För 10,000 år sedan fanns bara spridda dödisrester kvar av inlandsisen."

Det håller jag inte med om, för 10 000 år sendan höll inlandsisen fortfarande på att smälta av i norrland. Det fanns visserligen en massa dödis, men huvudisen rörde sig fortfarande och var knappat död.

[Návdi]

Vill bara göra ett litet inlägg som känns viktig att lyfta fram i denna diskussion. Nämligen skillnaden mellan etnicitet och kulturell tillhörighet. Dessa två blir ständigt ihopblandade här. Och de behöver inte alls vara kompatibla.

Bures Nina !
Ja, det har Du alldeles rätt i.

[Návdi]

Návdi: Jag tittade i en artikel av Mulk från 2001 i Current Swedish arkeology. Där några ristningar var avbildade. De såg ut att vara medeltida, möjligen tidig medeltida. På platsen har man ju ristat till åtminstone 1950-talet, ett sådant årtal finns. Jag ska kolla in den andra boken.

Mulk samt Ajtté har tyvärr inte angivit den exakta platsen för ristningarna till Fornminnesregistret/fornminnesinventeringen. Det är ju lätt att argumentera för sina saker, när inte annan vetenskaplig expertis får granska ristningarnas giltighet. Det känns inte speciellt seriöst!

Förresten skulle man kunna argumentera för att någon annan primat varit först att bosätta sig i Sverige innan inlandsisen. Tex neantertalare.

/Urban

Bures Urban !
Gå till
http://www.folklore.ee/folklore/vol11/sami.htm

"In this paper we present a description of some rock engravings that have been discovered by reindeer herders in Padjelanta, on the fringes of the Sarek Mountains in Lapland, northern Sweden. The site has now been registered, but it has not yet been fully researched and is unprotected, so its precise location will not be disclosed...."

Inga Maria Mulk har arbetat samman med Tim-Bayliss-Smith vid University of Cambridge.

[Návdi]

Bures Heimdahl !
Den diskussion vi är oppe i är så komplicerad och så omfattande att jag måste få
återkomma. Just nu har jag för mycket att göra...

[Urban]

Tack Návdi för länken! Enligt artikeln är ristningarna påträffade 1992 och man har efter det dokumenterat dessa under några år senast 1998. Det finns emellerid andra ristningar som framkom under fornminnesinventeringen år 2000. Jag vet inte om man kanske återbesökte ristningarna ovan, men det exakta geografiska läget lades inte in på inventeringens kartor. Jag ska kolla detta nästa vecka när jag är tillbaka på jobbet. Då ska jag även kolla upp den andra boken!

Vad gäller Dumpokjauratj,  så är boplatsen C14 daterad till ca 9200 Bp om jag inte minns fel.

/Urban

[Mats Hansson]

Vad gäller Dumpokjauratj,  så är boplatsen C14 daterad till ca 9200 Bp om jag inte minns fel.

/Urban

Enligt vad jag kan se på kalibreringskurvorna skulle (Stuiver 1998) skulle det motsvara c:a 8300 f.Kr. Och då låg iskanten ända nere vid Norrbottenskusten, genom Umeå och vek av västerut först vid Sveg. Ett bra stycke sammanhängande is kvar alltså. Men iskanten förflyttade sig ganska fort inåt land för varje hundratal år, så det vill ju till att man litar på C14-värdet här. (Källa: Sveriges Nationalatlas, "Berg och Jord"). Vet inte var Dumpokjauratj ligger. Var?

/Mats

[Návdi]

Vad gäller Dumpokjauratj,  så är boplatsen C14 daterad till ca 9200 Bp om jag inte minns fel.

/Urban

Enligt vad jag kan se på kalibreringskurvorna skulle (Stuiver 1998) skulle det motsvara c:a 8300 f.Kr. Och då låg iskanten ända nere vid Norrbottenskusten, genom Umeå och vek av västerut först vid Sveg. Ett bra stycke sammanhängande is kvar alltså. Men iskanten förflyttade sig ganska fort inåt land för varje hundratal år, så det vill ju till att man litar på C14-värdet här. (Källa: Sveriges Nationalatlas, "Berg och Jord"). Vet inte var Dumpokjauratj ligger. Var?

/Mats

Bures Mats !
Dumpokjauratj ligger i närheten av Svannäs, Árjjatluovvi/Arjeplog kommun.
Har läst en artikel ur Journal of World Prehistory vol. 18.No.2, June 2004
av Ingela Bergman (Silvermuseet Arjeplog), Anders Olofsson (Vuollerim 6000 år),
Greger Hörnberg, Olle Zackrisson och Erik Hellberg (Department of Vegetation Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences) betitlad "Deglaciation and Colonization:
Pioneer Settlements in Northern Fennoskandia."
Kartan visar äldsta C14 datering 8630 +/- 85.
De säger också: " A new set of radiocarbon dates from archeological sites push deglaciation of northern Fennoskandia further back in time and demonstrate the rapid
arrival of pioneer settlers. Environmental data reveal a highly productive  early postglacial setting with plant communities unmatched in present ecosystems. The chronological and
technological setting supports immigration from the north and northwest with pioneers relying on a long history of enculturing northern subarctic landsscapes."
Ingela Bergman har i  en föreläsning gjort en utförlig etnografisk analogi. Hon menar att
i samisk "religion" (man borde hellre kalla det "världsåskådning"...)  finns den mentala
beredskap som krävs för de första invandrarna. Den samiska traditionen ser på allt levande i naturen som likvärdigt, allt har en själ, växter, djur, människor - det finns inga obebodda landskap, det okända är en förlängning av det redan kända, landskapet är ett heligt rum byggt på ömsesidighet och andlig gemenskap...

[Urban]

Ingela Bergman har i en föreläsning gjort en utförlig etnografisk analogi. Hon menar att i samisk "religion" (man borde hellre kalla det "världsåskådning"...) finns den mentala beredskap som krävs för de första invandrarna. Den samiska traditionen ser på allt levande i naturen som likvärdigt, allt har en själ, växter, djur, människor - det finns inga obebodda landskap, det okända är en förlängning av det redan kända, landskapet är ett heligt rum byggt på ömsesidighet och andlig gemenskap...

Detta är nog allmängiltigt för många folk. Det gäller ju också Amerikas Indianer (om man ska kalla dom så).

Návdi: Jag tycker att du ska läsa lite modernare arkeologisk forskning om samisk kultur tex Sven-Donald Hedmans avhandling.

/Urban

[tty]

Det är inte något unikt att människor bosätter sig nära inpå en inlandsis. De äldsta boplatserna i Halland måste också ha legat rätt nära iskanten och i nyare tid kommer man ju direkt att tänka på Cape Dorset kulturen, nordmännen och inuiterna på Grönland.

Detta gäller dock under interglaciala förhållanden. I själva verket är nog nyss avsmälta områden ur flera avseenden mycket gynnsamma för djur och växter med näringsrika förhållanden (ovittrade mineraljordar) och öppen vegetation. Under ett avsmältningsskede när inlandsisen inte är i jämvikt med klimatet så kan väderförhållandena dessutom vara rätt gynnsamma även alldeles inpå iskanten.

Under glaciala perioder (t ex LGM för ca 20,000 år sedan) finns det däremot knappast några spår alls av människor nära iskanten i Eurasien, där högarktiskt klimat med polaröken rådde. I Nordamerika var klimatet däremot hyfsat även nära iskanten, men där fanns ju inga människor.

Egendomligt nog är det enda ställe där det bevisligen bodde människor nära inlandsisen under LGM västra Tasmanien där flera bosättningar är kända bara några tiotal kilometer från iskanten. Visserligen rör det sig om en rätt liten ishätta i detta fall. Här hände däremot det bisarra att området övergavs efter istiden då de öppna markerna ersattes av mycket svårforcerad (och viltfattig) tempererad regnskog.

[Micke]

Det här med pionjärbosättning är intressant... Även i Södermanland verkar det som om människorna kom nästan direkt efter att isen smält bort ca 9900 BP.

Vi på museet har hittat två lokaler i Kolmården, som lyfter fram dessa frågeställningar på ett intressant sätt.

I förra fornvännen hade vi en artikel om dessa lokaler:

Gustafsson, P. & Nordin, M., 2006.  "Ett nytt land - tidigmesolitikum i Kolmården." I: Fornvännen 2006:4. KVHAA. Stockholm

Här kan du läsa abstractet till denna artikel.

Ännu en artikel är på väg om varifrån dessa pionjärer kom, förhoppningsvis blir det en publikation för Uniting Sea II -seminariet och då kommer artikeln där.

Nordin, M & Gustafsson, P. In prep. UNTO A GOOD LAND - Early Mesolithic Colonization of Eastern Middle Sweden. I: Planerad publikation för Uniting Sea II.

Här kan du läsa abstract för denna artikel.

Även på Södertörn har det ju hittats mängder med riktigt gamla lokaler av framför allt Roger Wikell och company. Vilka förövrigt även hittat mycket av det andra som är känt i Kolmården...  

I övrigt skulle jag vilja rekomendera Ingrid Fuglestvedts avhandling från 2005. "Pionerbosetningens fenomenologi.
Sørvest-Norge og Nord-Europa 10 200 / 10 000 – 9500 BP.
AmS-NETT 6." Denna avhandling finns att ladda hem här.

Om vi nu skall fortsätta dela ut lästips till höger och vänster , menar jag ...

/Micke

[Návdi]

Det här med pionjärbosättning är intressant... Även i Södermanland verkar det som om människorna kom nästan direkt efter att isen smält bort ca 9900 BP.

Vi på museet har hittat två lokaler i Kolmården, som lyfter fram dessa frågeställningar på ett intressant sätt.

I förra fornvännen hade vi en artikel om dessa lokaler:

Gustafsson, P. & Nordin, M., 2006.  "Ett nytt land - tidigmesolitikum i Kolmården." I: Fornvännen 2006:4. KVHAA. Stockholm

Här kan du läsa abstractet till denna artikel.

Ännu en artikel är på väg om varifrån dessa pionjärer kom, förhoppningsvis blir det en publikation för Uniting Sea II -seminariet och då kommer artikeln där.

Mikael, M & Gustafsson, P. In prep. UNTO A GOOD LAND - Early Mesolithic Colonization of Eastern Middle Sweden. I: Planerad publikation för Uniting Sea II.

Här kan du läsa abstract för denna artikel.

Även på Södertörn har det ju hittats mängder med riktigt gamla lokaler av framför allt Roger Wikell och company. Vilka förövrigt även hittat mycket av det andra som är känt i Kolmården...  

I övrigt skulle jag vilja rekomendera Ingrid Fuglestvedts avhandling från 2005. "Pionerbosetningens fenomenologi.
Sørvest-Norge og Nord-Europa 10 200 / 10 000 – 9500 BP.
AmS-NETT 6." Denna avhandling finns att ladda hem här.

Om vi nu skall fortsätta dela ut lästips till höger och vänster , menar jag ...

/Micke

Eatnat giitu Mats !  Mange takk Mats !
Jag vill MYCKET gärna ha lästips. Ska läsa det Du rekommenderar - det tar väl en stund...
Varje liten människa har ju begränsat med tid, men när man får hjälp från andra som vet något, så går det ju lite fortare ... Det jag vet mest om är det samiska, för det har jag hållit
på med hela livet. Men jag behöver veta mera om andra...
I Kolmården har jag varit en gång. Där kände jag mig nästan som hemma ...