Vagnsväg genom Kolmården redan före medeltiden?

[Yngwe]

Tänker åka och kapa gran-uslingarna på torsdag 8/12. Någon som vill hänga med från Stockholm, eller ansluta på plats, eller utefter vägen?

PS
"Du kan om du vill!
Säger du att du inte kan,
så menar du att du inte vill!"
Baltzar von Platen
DS

Kan du inte ta det efter jul?

PS
"Du kan om du vill!
Säger du att du inte kan,
så menar du att du inte vill!"
Baltzar von Platen
DS

 

[CarlH]

Jag vill nacka dem nu och då kan och vill jag inte vänta.
Vill dessutom spana på vägen i nordostlig riktning. Det gör man bäst innan Kung Bore tar över och det har redan snöat i Kolmården.
Därför är det på torsdag 8/12 som gäller, åtminstone för min del.
 

[CarlH]

Ja, granuslingarna blev nackade den 8/12! Och många var de!
Det hade dessutom kommit massor med nya skott, som var 5-15 cm höga.
Där tror jag inte att jag fick bort alla.

Det får bli en ny resa dit i vår när det har torkat upp lite.

Jag kapade dock inte granarna som står närmast nya Riksväg 1 för då hade vägen blivit fullt synlig för alla passerande.
Ville inte locka dit off-road åkare på motorcykel t.ex.

Hur gör vi nu för att bevara, skydda och helst också göra den gamla vägen tillgänglig för upplevelser utanför vår krets?
Förslag?
Frivilliga?

Jag upplever också att gamla Riksväg 1 mellan Krokeks ödekyrka och Stavsjö håller på att förfalla.
De träräcken som är fästade vid granitstolparna håller på att ruttna bort och vägbanken får inte den kärlek en sådan här väg förtjänar.
Bitvis är nu grov krossten påförd, och vägbanan börjar bli gropig.
Jag vill ju att den här vägen skall vara i fint skick och också öppen för trafik på sommarhalvåret, åtminstone för historiska fordon (äldre än 30 år).

Området runt Krokeks ödekyrka söder om landskapsgränsen är ju förklarat som riksintresse.
Det borde ju det här området också vara, även om det ligger i Södermanland.
Hur når vi dit?

Vilka är intresserade av att åka dit i vår?

Jag hann inte undersöka fyndet Kila 164:1 norrut, då det började skymma tidigt, men jag har hittat flera andra mycket gamla vägar, som också behöver undersökas. T.ex. hela sträckningen från Backgården till Stavsjö och jag har misstankar om att det i Kiladalen mellan Jäder (norr om Jönåker) och Wreta kan finnas en väg äldre än den nuvarande Riksvägen, så det finns mycket att undersöka.

Vill gärna att någon hålvägsexpert känner sig manad, för vi har minst två sådana att undersöka också.

[CarlH]

Brosyn av Eriksgatan SV om Stavsjö fredagen den 17 maj 2013.


Enligt Byggningabalken XXIV i Södermannalagen §2 skall Konungasyn av broar ske i maj och 2 veckor runt Mikaelsmässan, om inte särskilda omständigheter påkallar ytterligare brosyn.

Vi lyder väl fortfarande under Södermannalagen?
Södermannalagen föreskriver att brosynen skall utföras av länsman, men för detta tillfälle så är han utbytt mot en skogsfogde med rätt att fornminnesförklara. Jag hoppas att han kommer att göra så.

Den del av Eriksgatan som skall bli utsatt för brosyn är den kvarvarande södra delen av Kila 164:1 och den i fornminnesregistret (ännu) inte utmärkta fortsättningen söderut av denna.

Klädsel för skog och mark. Medtag arbetshandskar för borttagning av ev. sly som kan ha tillkommit sedan jag rensade vägen i höstas.

Förutom ”Brosynen” vill jag gärna titta på vadet och hålvägarna precis NO om Statoilmacken (Kila 165:1). Har fått rapport om att det kan finnas kvar.

Sedan tänkte jag mig en inspektionstur utefter gamla R1 till Krokek och där undersöka en ”gata” i skogen som jag tidigare har observerat strax före Östgötagränsen.
Hittar inget stöd i kartmaterialet för någon väg där, så jag är nyfiken och vill undersöka vad det kan vara.

Kan sedan tänka mig en tur längs gamla vägen över Kolmårdsbackarna via Getsjötorp (den som var huvudvägen fram till år 1853) och ett nedslag vid runristningen om bron vid Björnsnäs om tid finns till detta innan jag styr tillbaka mot Stockholm.

Jag åker med bil från Stockholm på morgonen och har ännu så länge lediga platser för de som är intresserade av att följa med.

Anmälan sker genom att skicka personligt meddelande till mig, med ditt namn, e-postadress och mobilnummer.

Jag bekräftar med uppgift om mötesplats och tid.

[Sven lagman]

Ett gott råd, akta er för Krokek när ni beger er ut på brosynen. Ibland kan traditioner leva kvar i avlägsna s.k. reliktområden. Läs här vad resenären prästen Andreas Bolinus skrev i sin dagbok på 1600-talet:

"Sedan en mijl uppå thenna sijdan som länder åth Nykiöpingh så tager then store skogen kålmohren widh, huilken är 4 mijler bred att resa öffwer; och på honom är intet annat än klipper, bärgh och dalar, item grane, talle och nogh små börcke skogh; först när man kommer itt stycke in uppå honom, så fåår man att see åthskeliga wärp ther som fålck är mördat, sampt stigel hwar som ogärningszmännerna äro stiglade, såmbliga på 3 stigel, såmbliga på 4 och såmbliga på flehra. Och såmbliga äro medh hela kråppen lagde på juul. Mitt uppå skogen är en kroo, som heter Krookeek, ther är it t stort werdzhuusz, och ther måste en resande persohn som ther reser förbij mycket wäl taga sigh till wara och besynnerligen om man bliffwer ther om natte tijdh, ty the äro intet alla til att troo ther utan mördare och röffware äro thee."

[CarlH]

Tack Sven,
Jag tolkar inlägget som ett råd att komplettera klädseln med skyddsväst som tål både kulor och stick.
Skulle kännas tryggare om du också kan bidra med beväpnad eskort.

Trakterna kring Krokek tycker jag har lugnat sig sedan rusdrycksförsäljningen på värdshuset upphörde.
Vägen över Kolmårdsbackarna från Strömsfors till Åby var nog mer skrämmande förr.
Åkte man från Strömsfors så kom man ju väldigt tidigt till Filas lönnkrog, som på 1800-talet var Kolmårdens mest beryktade lönnkrog. Det var alltså långt efter Bolinus resa.
Vid Häradsveden skall vägen förr ha trängt ihop sig mellan stora klippblock till bara 4 alnars bredd. Där gömde sig stigmän och den fruktade passagen kallades Hellvitets portar. (Ser att den eftersöks i en annan tråd, men min  övertygelse är att till Hellvitet finns många portar, medan paradiset har färre.)

Vid avtagsvägen till Eriksbeg låg förr Galgbacken och gölen på andra sidan vägen heter Stegelkärret. Det måste ha varit den platsen Bolinus beskriver i texten, som du citerade.
Självklart stannar vi till här och undersöker om vi kan hitta några bevis för utsagan. Enligt min källa skall Galgbacken ha varit gemensam för Bråbo och Jönåkers härader. Märkligt tycker jag. Bråbo ligger ju i Götaland och Jönåkers härad i Svealand med Lösings Härad emellan och Jönåkers Härad hade tingsplats vid Stigtomta åtminstone under medeltiden om man skall tro Styffes karta över Södermanland under 1300- och 1400-talen.

Min källa till ovanstående uppgifter är Sven Lidmans bok "I Tintomaras spår" sid 63 ff.
Vilken källa har du Sven?

[Sven lagman]

Växjö stifts herdaminne femte delen.
Delar av den finns också utlagda på Internet:
http://www.retrace.se/dagboken.htm