Kan huvudsyftet med runstensresandet på 1000-talet, i samband med kristnandet, ha varit att få andra, förbipasserande kristna att be för den döde? Därav placeringen vid vägar, de berömmande adjektiven, korsen och "Gud hjälpe"*-satserna?
Vad finns det för bra litteratur om syftet på runstenarna? Jag har själv inte stött på så mycket om syftet, annat än att de är minnesstenar, men så är jag bara lekman.
*Observera att en sats av typen "Gud hjälpe hans själ!" (presens konjunktiv i huvudsats) inte är en bön till Gud, utan information till läsaren om vad man önskar att Gud ska göra. En motsvarande bön till Gud skulle visserligen i stället för imperativ ("Gud, hjälp hans ande") kunna ha verbet i presens konjunktiv, men då skulle formen bli "Gud, hjälpe du hans ande!" Därför stör jag mig på alla referenser till dessa satser som "böner" i litteraturen. Men möjligen kan man se dem som indirekta böner till läsaren att han/hon ska be till Gud för den dödes ande. Och kanske är det syftet med runstenarna?