Hur såg demografin ut i Sverige under järnåldern?

[Skoglar]

Fullt ut inser jag att det måste vara svårt att försöka bestämma hur stor befolkningen var under järnåldern och hur många som bodde inom respektive område.

Om man gör en beräkning utifrån förekomsten av gravar, borde man få inbyggda fel i form av olika hög grad av bortodlade eller helt bortmultnade platser.

Men kanske kan man göra uppskattningar utifrån jordbruksyta? Givet klimatzon borde hundra hektar jordbruks- eller betesmark räcka till för att försörja X,X personer. Även här måste det finnas inbyggda fel, t ex eftersom skogsbefolkning/jägare rimligen hade en annan kost än jordbruksfolket på slätten. Men ändå.

Min enkla fråga är om någon känner till forskning kring befolkningsutvecklingen och om det finns några antaganden om hur stor befolkningen var och hur den fördelade sig under järnåldern in i medeltiden? Kan vi se spår av folkvandringar inom Sverige under järnåldern, stora nog att påverka demografin lokalt?

En fråga till, förresten, som har bäring på demografin.
Vad kan vi säga om slätternas tillkomst och utbredning? Nådde de stora slätterna (Skåne-, Västgöta-, Östgöta- och Uppsalaslätterna) sin nuvarande utbredning under järnåldern? Senare? Tidigare?

Jag är tacksam för alla tankar kring detta ämne!

[Piankhy]

När det gäller Uppsalaslätten så vill jag minnas att Maja Hagerman går in på det i sin bok Försvunnen värld. Uppland tycks ju vara det landskap som senast steg ur havet.

http://www.majahagerman.se/frsvunnenvrld.php

Lite mer om grävningarna längs E4:an (som ju Hagermans bok handlar om).

Vägen till Upplands forntid

Animation från SGU som visar landhöjningen i området.

Strandnivån - från dåtid till framtid

[Skoglar]

Tack.
Jag håller på med den nu, har väl kommit halvvägs. MH har skrivit en fascinerande bok.
Finns ett antal platser som jag absolut måste besöka, så snart snön har smält undan  markerna.

Tydligen var det bara fyrahundra år sedan som vi nådde en miljon. Antar att den siffran var dagens Sverige plus Finland minus danska och norska landskap. Jag får söka vidare om det finns någon kvalificerad gissning för järnåldern

[Jotuni]

Men kanske kan man göra uppskattningar utifrån jordbruksyta? Givet klimatzon borde hundra hektar jordbruks- eller betesmark räcka till för att försörja X,X personer.

Jordbruksytan som är tillräcklig att livnära en familj kallade man hide i England (http://en.wikipedia.org/wiki/Hide_(unit)). Motsvarande antal jordbruksland var adra/adramaa i Livland och aura/arra/aatra i Finland som man översatte till svenskan som krok (källa Kauko Pirinen).

Dock skriver Alf Ericsson i Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige att Från Frankerrikets kärnområden spreds jordindelningen i mansi vidare. I norra Europa uppträder mansusenheterna Hufe (Tyskland), hide (England) och bol (Danmark). Forskningen har uppmärksammat att de motsvarar större arealer än vad som är brukligt för vanliga familjejordbruk. Trots detta översatte Beda ”den vördnadsvärde” (†735) en hide med ”terra unius familiae”. Förklaringen måste, som jag ser det, sökas i att agrarsamhället ännu dominerades av storgårdar med ett inte obetydligt inslag av slavar.

Man har beräknat att i Estonia var på 1200 talet ungefär 21 000 krokar (adra). Adras storlek varierade mellan 8 och 10 hektar. Om man beräknar antal bol i Sverige kan man kanske uppskatta antal människor som levde på vist område fast bol tydligen betyder större antal människor än estnisk kärnfamilj.

[Skoglar]

Jordbruksytan som är tillräcklig att livnära en familj kallade man hide i England (http://en.wikipedia.org/wiki/Hide_(unit)). Motsvarande antal jordbruksland var adra/adramaa i Livland och aura/arra/aatra i Finland som man översatte till svenskan som krok (källa Kauko Pirinen).

Dock skriver Alf Ericsson i Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige att Från Frankerrikets kärnområden spreds jordindelningen i mansi vidare. I norra Europa uppträder mansusenheterna Hufe (Tyskland), hide (England) och bol (Danmark). Forskningen har uppmärksammat att de motsvarar större arealer än vad som är brukligt för vanliga familjejordbruk. Trots detta översatte Beda ”den vördnadsvärde” (†735) en hide med ”terra unius familiae”. Förklaringen måste, som jag ser det, sökas i att agrarsamhället ännu dominerades av storgårdar med ett inte obetydligt inslag av slavar.

Man har beräknat att i Estonia var på 1200 talet ungefär 21 000 krokar (adra). Om man beräknar antal bol i Sverige kan man kanske uppskatta antal människor som levde på vist område fast bol tydligen betyder större antal människor än estnisk kärnfamilj.

Tack för intressant info!
Jag följde din länk och såg att ett engelskt "hundred" teoretiskt skulle motsvara 100 hides, och det låter ju rimligt.

Men 21 000 adra/krokar i Estland, dividerat med hundra, skulle ge 210 hundraden, om det begreppet fanns där.
Det är ungefär tio gånger så många som i 1200-talets Uppland med 22 hundaren. (Tiunda-, Attunda- och Fjadryndaland).

Måste nog fundera vidare. Men det var en mycket bra ledtråd du gav mig.

[Carl Thomas]

Skoglar, gör en kalkylmodell i t.ex. Excel och lägg in en linjär kurva med 2 personer för 12.000 år sedan och 1 miljon människor på ca: 1600 talet

Därefter kan du lägga in kända variabler av olika slag, t.ex digerdöden, krig, andra farsoter osv. vad du får fram är en uppfattning om storleksordningar.

Vissa saker får du inte med i denna modell om du bygger den på tillväxt per generation (som om jag minns rätt ligger på 0,002), t.ex. barnadödligheten ser du inte eftersom modellen enbart bygger på tillväxt per generation.

jag gjorde en sådan modell och kom fram till att det som idag är Sverige skall det ha levat, och dött, ca 180 miljoner människor - barnadödligheten oräknad. Hur stor barnadödligheten var under olika perioder under 12.000 år vågar jag inte ens gissa.

Thomas

[Skoglar]

Skoglar, gör en kalkylmodell i t.ex. Excel och lägg in en linjär kurva med 2 personer för 12.000 år sedan och 1 miljon människor på ca: 1600 talet

Därefter kan du lägga in kända variabler av olika slag, t.ex digerdöden, krig, andra farsoter osv. vad du får fram är en uppfattning om storleksordningar.

Vissa saker får du inte med i denna modell om du bygger den på tillväxt per generation (som om jag minns rätt ligger på 0,002), t.ex. barnadödligheten ser du inte eftersom modellen enbart bygger på tillväxt per generation.

jag gjorde en sådan modell och kom fram till att det som idag är Sverige skall det ha levat, och dött, ca 180 miljoner människor - barnadödligheten oräknad. Hur stor barnadödligheten var under olika perioder under 12.000 år vågar jag inte ens gissa.

Thomas

Tack! Låter som en intelligent väg att få fram ramen för befolkningsutvecklingen. Dessutom är jag en Excelmänniska, så det borde jag kanske ha tänkt på själv...

Men de allra första människorna var möjligen en hel grupp, så att ingångsvärdet kanske ska vara 50-200 par?
Hur som, kommer vara på resande fot i några dagar (=Excellöst land), men tar tag i det så snart jag är åter.

[Jotuni]

Tack för intressant info!
Jag följde din länk och såg att ett engelskt "hundred" teoretiskt skulle motsvara 100 hides, och det låter ju rimligt.

Men 21 000 adra/krokar i Estland, dividerat med hundra, skulle ge 210 hundraden, om det begreppet fanns där.
Det är ungefär tio gånger så många som i 1200-talets Uppland med 22 hundaren. (Tiunda-, Attunda- och Fjadryndaland).

Måste nog fundera vidare. Men det var en mycket bra ledtråd du gav mig.

Tack och kiitos!

Finsk kihlakunta motsvarar hundrade (http://en.wikipedia.org/wiki/Hundred_(administrative_division)) och i Estonia namnet är kihelkond.

På 1300-talets slut hade Estonia 59 kihelkondar och så blir det ungefär 350 aurar/krokar för varje kihelkond.

I Åbo och Björneborgslän (innehåller Egentliga Finland och Satakunda) fanns på 1400-talet 1009 krokar/aurar och 9 kihlakuntar och så blir det 112 aurar för varje kihlakunta. I Tavastehuslän var 957 aurar/krokar och 6 kihlakuntar som motsvarar 160 aurar för varje kihlakunta.

[Skoglar]

Tack och kiitos!

Finsk kihlakunta motsvarar hundrade (http://en.wikipedia.org/wiki/Hundred_(administrative_division)) och i Estonia namnet är kihelkond.

På 1300-talets slut hade Estonia 59 kihelkondar och så blir det ungefär 350 aurar/krokar för varje kihelkond.

I Åbo och Björneborgslän (innehåller Egentliga Finland och Satakunda) fanns på 1400-talet 1009 krokar/aurar och 9 kihlakuntar och så blir det 112 aurar för varje kihlakunta. I Tavastehuslän var 957 aurar/krokar och 6 kihlakuntar som motsvarar 160 aurar för varje kihlakunta.

Är bortrest nu, men ska börja räkna i Excel när jag kommer hem.
Jag antar att man inte ändrade indelningen efter Digerdöden, trots att många männiksor försvann?

Sedan en liten fråga runt detta , vad betyder egentligen namnet "Satakunta". Eller då just ordet "kunta"? Jag får det till ungefär "(landet med) hundra socknar/hundare"?? Ett namn som i såfall liknar Upplands Tiunda-, Attunda- och Fjadryndaland?

[Piankhy]

På Wikipedia kan man se en tabell över befolkningsutvecklingen från 1570 till 1900. Intressant att se att befolkningsökningen tar ett stort språng mellan 1815 och 1865 (freden, vaccinet och potäterna).

Sveriges demografi

Frågan är hur jämn eller språngvis ökningen var under förhistorien.

Här är i alla fall en annan sida från Wiki som visar tabeller också på befolkningen under förhistorien.

Sveriges historiska befolkning

Enligt denna sida skulle vi varit ungefär 10 000 personer år 4000 f kr, 200 000 år 1 och 400 000 år 1000. Ca 1300 skulle vi ha varit så många som 1,1 miljoner. Denna befolkninge kraschade sedan i samband med digerdöden och dess följdverkningar och år 1413 skulle vi bara ha varit 347 000. Enligt artikeln skulle befolkningen återhämtat sitt forna numerär först vid mitten av 1600-talet.

[Jotuni]

Är bortrest nu, men ska börja räkna i Excel när jag kommer hem.
Jag antar att man inte ändrade indelningen efter Digerdöden, trots att många männiksor försvann?

Sedan en liten fråga runt detta , vad betyder egentligen namnet "Satakunta". Eller då just ordet "kunta"? Jag får det till ungefär "(landet med) hundra socknar/hundare"?? Ett namn som i såfall liknar Upplands Tiunda-, Attunda- och Fjadryndaland?

Satakunta betyder hundra-kunta där kunta kan betyda socken eller kommun men också grupp och krets av människor. Kunta är ofta efterleden av sammansatta orden t.e pöytäkunta = grupp av människor vid bordet.

Kunta liknar ju ordet hunda. På 1300-talet skrev man namnet Satakunda som satagundhae, Satagundiam och Sathagund. Finsk /k/ skrev man /g/ på den tiden. Tidigare indoeuropeiska /k/ blev /h/ i germaniska språken.

[Skoglar]

Piankhy: Tack!Kanske det går att rekonstruera en ungefärlig befolkningsutveckling.
Om man sedan täknar hundare, i de distrikt där de förekommer så kan man kankse få nya insikter

Jotuni: samiskan håller kvar vid G där finskan har K: Giron/Kiruna, Gijtto/Kiitos. Sedan är det samiska ordet för "hundra" "cuohti", tror jag. Och det tros vara ett urgammalt låneord. "Cuohti" ligger förstås nära "sata" men skulle kunna vara släkt med "kunta" också?
"Satakunta", betydelsen blir nästan "hundra-hundra"?

Jag tror att det var någon svensk forskare som försöte att bestämma hundare-begreppets ålder genom att räkna ut vid vilken tidpunkt de kunde innehålla ungefär 100 bosättningar, men jag kommer inte ihåg vem det var.

Väldigt svårt att bli exakt, men kanske skulle man på det viset kunna finna närmevärden både för de finska och svenska begreppen. Och de estniska.
Det är en av orsakerna till att jag är nyfiken på järnålderns demografi.

[Jotuni]

Jotuni: samiskan håller kvar vid G där finskan har K: Giron/Kiruna, Gijtto/Kiitos. Sedan är det samiska ordet för "hundra" "cuohti", tror jag. Och det tros vara ett urgammalt låneord. "Cuohti" ligger förstås nära "sata" men skulle kunna vara släkt med "kunta" också?
"Satakunta", betydelsen blir nästan "hundra-hundra"?

Jag tror att det var någon svensk forskare som försöte att bestämma hundare-begreppets ålder genom att räkna ut vid vilken tidpunkt de kunde innehålla ungefär 100 bosättningar, men jag kommer inte ihåg vem det var.

Finska kunta har inte betydelsen hundra. Man har påstått att finsk kunta kunde vara lån från hunda eller gotisk kunda (guma-kunds 'manfolk') eller anglo-saxonisk god-cund 'godomlig' men de är alla osannolika därför att kunta har språkliga motsvarigheter i många andra språken som är släktningar till finskan.

I finskan i dag man kan säga mies-kunta som har den samma betydelsen som gotisk quma-kunds och jumal-kunta som betyder god-cund men kuntas konjugationer finns också i östliga uraliska språken som gör det mycket osannolikt att ordet hade lånats från dessa språk. Kunde det vara tvärtom?

Ordet sata är en gammal lån från ariernas språk. Arier tydligen gav benämning för nufinskans orja 'slav'.

Man hade /g/ också i estniskan till exempel i ortnamn Lappe-gunda. I Sverige finns många finska mäki ortnamn som nu skrivs t.e mägg, meg, meke där /k/ har ersättats med /g/.

Lycka till excell projekt.

[Skoglar]

Finska kunta har inte betydelsen hundra. Man har påstått att finsk kunta kunde vara lån från hunda eller gotisk kunda (guma-kunds 'manfolk') eller anglo-saxonisk god-cund 'godomlig' men de är alla osannolika därför att kunta har språkliga motsvarigheter i många andra språken som är släktningar till finskan.

I finskan i dag man kan säga mies-kunta som har den samma betydelsen som gotisk quma-kunds och jumal-kunta som betyder god-cund men kuntas konjugationer finns också i östliga uraliska språken som gör det mycket osannolikt att ordet hade lånats från dessa språk. Kunde det vara tvärtom?

Ordet sata är en gammal lån från ariernas språk. Arier tydligen gav benämning för nufinskans orja 'slav'.

Man hade /g/ också i estniskan till exempel i ortnamn Lappe-gunda. I Sverige finns många finska mäki ortnamn som nu skrivs t.e mägg, meg, meke där /k/ har ersättats med /g/.

Lycka till excell projekt.

Tack! 

[Carl Thomas]

Hittade denna sida, längst ned finns en befolkningsberäkning:

www.verasir.dk/show.php?file=chap15.html

Läsvärd sida med föredmöliga hänvisningar till källor, eller utdrag från källor i argumentationen!

Thomas

[Skoglar]

Hittade denna sida, längst ned finns en befolkningsberäkning:

www.verasir.dk/show.php?file=chap15.html

Läsvärd sida med föredmöliga hänvisningar till källor, eller utdrag från källor i argumentationen!

Thomas

Tack för denna sida. Intressant info, som man måste ta till sig med viss försiktighet (som så många andra källor)

[Skoglar]

På inrådan av Carl Thomas har jag använt Excel för att få en bild av befolkningsutvecklingen under förhistorisk tid.

Mina antaganden:
200 personer kom hit 12 000 f Kr.
En befolkning om 1 000 000 år 1600 (vilket bör ha omfattat nuvarande plus Finland minus de danska och norska landskapen. Med det kanske - väldigt grovt - tar ut vartannat).
En tredjedel av befolkningen försvann under Digerdöden.
Linjär utveckling i övrigt.

Resultatet blev 272 000 år 1000 f Kr, 525 000 år 0 och 1 011 000 år 1000 e Kr.

Uppskattningen är förstås full av felkällor. T ex har vi säkerligen andra perioder än 1300-talet e Kr när sjukdomar slår hårt på befolkningen. Fimbulvintern under tidig järnålder borde medfört lägre befolkningstillväxt. Kanske försvann stora grupper från Norden under folkvandringstiden. Olika tidsperioder är i olika grad sunda/osunda (kost, hygien, etc). Och så vidare.

Men ändå. Vad tror ni om siffrorna ovan som närmevärden?

 

[Sven-Åke]

Jag har för mej att det var en kraftig decimering av befolkningen för ungefär 4000 år sedan av ett  HIV-liknande virus.
Dom som överlevde hade en större genetisk resistens mot detta virus. 

Fimbulvintern kan var år 535  då det var ett förödande vulkanutbrott (någonstans i Indonesien??)  och som skildras i vissa kristna källor.

[Skoglar]

Sven-Åke: tack för den informationen.
Jag ska se till att pilla in en variabel för bägge tidpunkterna och ser vad som kommer ut

[Carl Thomas]

Förmodligen har det regelbundet förekommit t.ex. Kolera och andra farsoter. Titta på vad som har hänt under de senaste 100 åren och lägg in samma dödlighetsprocent per sekel bakåt.

Samma när det fäller tidiga krig där antal döda går att ta fram. Lägg in antal döda i procent per sekel. Jag förmodar att minst ett större krig har förekommit per sekel.

Thomas