Författare Ämne: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren  (läst 17434 gånger)

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #20 skrivet: mars 12, 2013, 13:46 »
Den tredje omständigheten som gör att jag stödjer idén om ett Mædelir, är att det finns åtminstone en medeltida uppgift vilken talar om sjön som "Svearnas Medelhav". Mædelir.

Vilken källa är detta och när är den nedskriven?

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #21 skrivet: mars 12, 2013, 15:09 »
Vilken källa är detta och när är den nedskriven?

Min källa är en andrahandsuppgift. Det är Nils Östman som skriver i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1917, sidan 142.
Han skriver en artikel om Stockholms grundande och där återger han stycken ur Visbykrönikan (som han kallar Visbykalendariet). Men den är i alla fall skriven av fransiskanermunkarna i Visby. Texten som jag avser är denna:

Castrum Stokholmense cum oppido fundans, et muris validissimis cingens, consuetum hostibus introitum interdixit; atque in hunc modum maris mediterraneo Sueorum, quod dicitur Mälaren, seram firmissimam antepotens circum positis civitatibus, ecclesiis atque parochiis pacem dedit et requiem ab interfestationibus paganorum.

Nu är inte latin min starkaste sida, men lite kan man ju lista ut. Fritt översatt: Borgen Stockholm, omgärdad av starka murar, hindrade fiender att tränga in i svearnas Medelhav som kallas Mälaren, med en stark regel, samt gav församlingen/folket skydd och frid från omgivande hedningar.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #22 skrivet: mars 12, 2013, 19:58 »
Min källa är en andrahandsuppgift. Det är Nils Östman som skriver i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1917, sidan 142.
Han skriver en artikel om Stockholms grundande och där återger han stycken ur Visbykrönikan (som han kallar Visbykalendariet). Men den är i alla fall skriven av fransiskanermunkarna i Visby. Texten som jag avser är denna:

Castrum Stokholmense cum oppido fundans, et muris validissimis cingens, consuetum hostibus introitum interdixit; atque in hunc modum maris mediterraneo Sueorum, quod dicitur Mälaren, seram firmissimam antepotens circum positis civitatibus, ecclesiis atque parochiis pacem dedit et requiem ab interfestationibus paganorum.

Nu är inte latin min starkaste sida, men lite kan man ju lista ut. Fritt översatt: Borgen Stockholm, omgärdad av starka murar, hindrade fiender att tränga in i svearnas Medelhav som kallas Mälaren, med en stark regel, samt gav församlingen/folket skydd och frid från omgivande hedningar.
Tusen tack för uppgifterna Skoglar. Ett snabbsök på nätet visar att Visbykrönikan började skrivas på mitten av 1300-talet och sista anteckningen är från 1549. Som vanligt finns också flera tillägg som tex ett nekrologium.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #23 skrivet: mars 12, 2013, 20:26 »
Tusen tack för uppgifterna Skoglar. Ett snabbsök på nätet visar att Visbykrönikan började skrivas på mitten av 1300-talet och sista anteckningen är från 1549. Som vanligt finns också flera tillägg som tex ett nekrologium.

Ingen orsak. Det finns en ganska ny bok i frågan
http://shop.textalk.se/se/article.php?id=18478&art=10933173

Som jag inte har köpt, men det kanske man borde. Tror att denna latinska text, översatt helt nyligen, kan innehålla mycket intressant info om det medetida Sverige.

Man bör vara försiktig med att tolka saker i detalj, men gråbröderna skriver "Sueorum" vilket jag tror betyder svear, inte svenskar. Om jag har rätt, skulle det kunna tyda på att det särskiljande begreppet svear var levande långt in på hög/senmedeltiden. Men som sagt, med största försiktighet.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #24 skrivet: mars 12, 2013, 20:37 »
Ingen orsak. Det finns en ganska ny bok i frågan
http://shop.textalk.se/se/article.php?id=18478&art=10933173

Som jag inte har köpt, men det kanske man borde. Tror att denna latinska text, översatt helt nyligen, kan innehålla mycket intressant info om det medetida Sverige.

Man bör vara försiktig med att tolka saker i detalj, men gråbröderna skriver "Sueorum" vilket jag tror betyder svear, inte svenskar. Om jag har rätt, skulle det kunna tyda på att det särskiljande begreppet svear var levande långt in på hög/senmedeltiden. Men som sagt, med största försiktighet.
I tex Florensdokumentet från början av 1100-talet står följande:
Citera
Nomina insularum de regno Sueuorum.
Vilket brukar översättas med "Öarnas namn i svearnas rike", och därefter räknas följande upp: Östergötland, Västergötland, Södermanland, Närke, Tiundaland, Fjädrunaland, Attundaland, Gotland, Värend, Finland (eller finnveden), Estland, Hälsingland, Värmland, Tjust.
Allt hänger alltså på vilka svearna var. Redan på 800 talet räknas de från Blekinge och upp till Mälaren (inkl Öland och Gotland) som svear trots att de flesta idag anser att det inte fanns ett så stort svearike under en kung så tidigt.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #25 skrivet: mars 12, 2013, 21:16 »
Allt hänger alltså på vilka svearna var. Redan på 800 talet räknas de från Blekinge och upp till Mälaren (inkl Öland och Gotland) som svear trots att de flesta idag anser att det inte fanns ett så stort svearike under en kung så tidigt.

Gorm den gamle enade "hela Danmark" enligt en av Jyllingstenarna. Harald Hårfager enade hela Norge enligt sagan. Han hade tidigare ställt ett löfte att göra just det. 

Slutsatsen jag drar var att både Danmark och Norge var kända begrepp redan innan det politiska enandet.

Då blir det inte så dramatiskt att tänka sig något liknande för Svitjiod. "Alla" på järnåldern visste vilka svearna var, långt innan de blev enade under en kung. Parallellt kan man fundera över det faktum att "alla" idag vet vad Skandinavien är, även om vi inte är politiskt enade. Ännu... ;D

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #26 skrivet: mars 13, 2013, 11:42 »
Angantyr!
Citera
I tex Florensdokumentet från början av 1100-talet står följande:
Diskuterar man runt Florenslistan, så bör man även läsa Tore Nybergs (i varje fall för mig) klargörande förklaringar i "Adam av Bremen och Florenslistan".
Går man vidare till Adam av Bremens "Gesta...", så bör man samtidigt studera Börje Sandéns kritik över hittillsvarande översättningar och tolkningar. Länk 1, Länk 2, Sammanfattning. Tore har enligt Sandén medgett att denne till del har kommit med nya ingångsvärden. Adams geografi är korrekt, men det innebär inte att de "politiska" nyanserna i texten är att lita på annat än som partsinlaga. Läs i så fall också Henrik Jansson.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #27 skrivet: mars 13, 2013, 11:48 »
Skoglar!
Ang svear. Vi har länge låst oss till att koppla svear till Mälarregionen. Det är enligt min mening ett misstag. Det är en sak att de (reserna) kanske hamnar där under tiden de återstående av dem kämpar sin sista strid om makten, men under den tid de verkligen hade makten kanske vi bör studera Östersjöregionen som HELHET.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #28 skrivet: mars 13, 2013, 16:49 »
Angantyr!Diskuterar man runt Florenslistan, så bör man även läsa Tore Nybergs (i varje fall för mig) klargörande förklaringar i "Adam av Bremen och Florenslistan".
Går man vidare till Adam av Bremens "Gesta...", så bör man samtidigt studera Börje Sandéns kritik över hittillsvarande översättningar och tolkningar. Länk 1, Länk 2, Sammanfattning. Tore har enligt Sandén medgett att denne till del har kommit med nya ingångsvärden. Adams geografi är korrekt, men det innebär inte att de "politiska" nyanserna i texten är att lita på annat än som partsinlaga. Läs i så fall också Henrik Jansson.
Tack för länkarna, Vetgirig.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #29 skrivet: mars 13, 2013, 21:22 »
Skoglar!
Ang svear. Vi har länge låst oss till att koppla svear till Mälarregionen. Det är enligt min mening ett misstag. Det är en sak att de (reserna) kanske hamnar där under tiden de återstående av dem kämpar sin sista strid om makten, men under den tid de verkligen hade makten kanske vi bör studera Östersjöregionen som HELHET.

Vetgirig:

Jag tror att det är en fråga om var i tiden man befinner sig.

Som någon klokt skrev i tråden om Sveaskolan så var havet lite av forntidens motorvägar och med det i åtanke så verkar det rimligt att svearnas geografiska maktbas vid någon tidpunkt var mer en fråga om stödjepunkter (eller hela regioner) längs kusten än ett sammanhängande landområde (som vi idag normalt tänker oss ett land).
Man kan tänka på republiken Venedigs utbredning under 15-1700 talen, eller varför inte det brittiska imperiet (i stark kontrast mot det sammanhängande ryska imperiet).

Sedan angående Blekinge så tycks det som om landskapet har levt ett eget liv vid sidan om det danska Skåne, i det att Blekinge har "tillskrivits" både svear och daner.
Jag har funderat på uppgiften om att Knut den Store efter slaget vid Helge å blev kung över "en del av svearna". Det skulle inte vara helt orimligt att denna "del" var de svear som levde i Blekinge?

Samtidigt, om man läser ur Visbykrönikan, så skriver faktiskt munkarna (antagligen 1400-tal) att Mälaren utgjorde svearnas Medelhav. Vi kan inte utan vidare utgå från att de är fel ute. Jag gissar att det var uttryck för en realitet vid tidpunkten då texten skrevs.

Jag gick genom dina länkar rörande Adam av Bremen och Florenslistan. Intressant läsning!
 


Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #30 skrivet: mars 13, 2013, 21:33 »
Vetgirig:

Jag tror att det är en fråga om var i tiden man befinner sig.

Som någon klokt skrev i tråden om Sveaskolan så var havet lite av forntidens motorvägar och med det i åtanke så verkar det rimligt att svearnas geografiska maktbas vid någon tidpunkt var mer en fråga om stödjepunkter (eller hela regioner) längs kusten än ett sammanhängande landområde (som vi idag normalt tänker oss ett land).
Man kan tänka på republiken Venedigs utbredning under 15-1700 talen, eller varför inte det brittiska imperiet (i stark kontrast mot det sammanhängande ryska imperiet).

Sedan angående Blekinge så tycks det som om landskapet har levt ett eget liv vid sidan om det danska Skåne, i det att Blekinge har "tillskrivits" både svear och daner.
Jag har funderat på uppgiften om att Knut den Store efter slaget vid Helge å blev kung över "en del av svearna". Det skulle inte vara helt orimligt att denna "del" var de svear som levde i Blekinge?

Samtidigt, om man läser ur Visbykrönikan, så skriver faktiskt munkarna (antagligen 1400-tal) att Mälaren utgjorde svearnas Medelhav. Vi kan inte utan vidare utgå från att de är fel ute. Jag gissar att det var uttryck för en realitet vid tidpunkten då texten skrevs.

Jag gick genom dina länkar rörande Adam av Bremen och Florenslistan. Intressant läsning!
Det finns väldigt mycket som talar för att Blekinge även efter slaget vid Helge å var en del av svearnas område. Tex finner man mest tyska mynt i Blekinge in på 1100-talet, medan i tex Skåne består mynten av 100% danska mynt från ca 1075. Det första säkra beviset att Blekinge är danskt finns i huvudstycket i Kung Valdemars jordebok. Huvudstycket är daterat till 1231. Fortfarande 1229 finns det danska brev som pekar mot att Blekinge inte tillhörde Danmark ännu. Här är en bok som tar upp just detta ämne: http://www.bokus.com/bok/9789186407834/nar-blev-blekinge-danskt/

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #31 skrivet: mars 14, 2013, 09:17 »
Skoglar!
Citera
Sedan angående Blekinge så tycks det som om landskapet har levt ett eget liv vid sidan om det danska Skåne, i det att Blekinge har "tillskrivits" både svear och daner.
Jag har funderat på uppgiften om att Knut den Store efter slaget vid Helge å blev kung över "en del av svearna". Det skulle inte vara helt orimligt att denna "del" var de svear som levde i Blekinge?
Det går inte att bevisa via bevarade texter, såvida ingen kan hitta bevarade privatbrev från äldsta tider, men.....

Jag menar att Blekinge inte är ett landskap i grunden. Landskapet tillkom som förvaltningsområde åt danske kungen så småningom. Ursprungligast menar jag att Ö Blekinge är en tredje treding av Möre. V Blekinge är istället format runt den viktigaste utförselleden från Värend, vilket var "Helga å", d v s nuvarande Mörrumsån.  Det var också sannolikt här, som slaget stod ca 1026, vilket f ö slutade oavgjort om man bedömer händelserna efteråt, d v s något som stödjer att de kuster, som kallas Blekinge stod under fortsatt kontroll av svearna efter slaget. Lister har en problematisk ställning i texter och sagamaterial, som måste granskas närmare. Knuts stora vinst 1026 var att han därmed hade motat svearnas stöd åt den skånska kungasläkten, som därmed för gott blev degraderad till en vanlig högadlig släkt. Dock att ibland jarlar utsågs ur släkten och Knuts släkt gifte in sig i skåne-släkten för att neutralisera ännu mer.

Nuvarande "Helge å" var möjligen en av 2 utförselleder för Finnveden och möjligen var stora delar av NÖ Skåne ursprungligen en del av Finnveden. F ö finns i kyrkorna inom Ö Skåne kulturella drag, som pekar på starkt inflytande av "svear" (även Bornholm har jag för mig).

Det är ett stort misstag av vår tid att anta att Skåne före 1100-talet var samma geografiska område, som vi avser i nutid. Den tidens Skåne var bara SV Skåne. Det är ingen slupmp att SV udden heter Skanör efter ett urgammalt begrepp Scandia. Men även detta områden har varit uppdelat i ett flertal småkungadömen innan det så småningom enades. Skåne har varit uppdelat i 5-6 autonoma kungadömen utöver  de områden som så småningom blir (SV) Skåne. Det är bara att följa var det finns koncentrationer av storhögar, så kan man förstå hur uppdelat dagens Skåne ursprungligen var. En annan ingång är att studera var de första "stadsbildningarna" uppstår, så ser man var en småkonung försökt skapa ekonomi för att behålla makten i ett nästa utvecklingssteg. Då ha utvecklingen dock tagit några steg närmare att någon överherre har kontroll. Att överherrar har kontroll innebär inte att en region är "erövrad", utan att regionledaren "utrikespolitiskt" har blivit beroende av överherren. Internt skötte man sina egna affärer.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #32 skrivet: mars 14, 2013, 09:40 »
Det är ett stort misstag av vår tid att anta att Skåne före 1100-talet var samma geografiska område, som vi avser i nutid. Den tidens Skåne var bara SV Skåne.

Jag tror att "vår tid" är tämligen medveten om detta.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #33 skrivet: mars 14, 2013, 09:46 »
Spiring!
Citera
Jag tror att "vår tid" är tämligen medveten om detta.
Jag framförde detta i en annan tråd. Då upptäckte jag att så inte alls är fallet. Inläggen menar att jag har helt fel, vad jag minns. Vänta, så skall du se!
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #34 skrivet: mars 14, 2013, 10:01 »
Skoglar!Det går inte att bevisa via bevarade texter, såvida ingen kan hitta bevarade privatbrev från äldsta tider, men.....

Jag menar att Blekinge inte är ett landskap i grunden. Landskapet tillkom som förvaltningsområde åt danske kungen så småningom. Ursprungligast menar jag att Ö Blekinge är en tredje treding av Möre. V Blekinge är istället format runt den viktigaste utförselleden från Värend, vilket var "Helga å", d v s nuvarande Mörrumsån.  Det var också sannolikt här, som slaget stod ca 1026, vilket f ö slutade oavgjort om man bedömer händelserna efteråt, d v s något som stödjer att de kuster, som kallas Blekinge stod under fortsatt kontroll av svearna efter slaget. Lister har en problematisk ställning i texter och sagamaterial, som måste granskas närmare. Knuts stora vinst 1026 var att han därmed hade motat svearnas stöd åt den skånska kungasläkten, som därmed för gott blev degraderad till en vanlig högadlig släkt. Dock att ibland jarlar utsågs ur släkten och Knuts släkt gifte in sig i skåne-släkten för att neutralisera ännu mer.

Nuvarande "Helge å" var möjligen en av 2 utförselleder för Finnveden och möjligen var stora delar av NÖ Skåne ursprungligen en del av Finnveden. F ö finns i kyrkorna inom Ö Skåne kulturella drag, som pekar på starkt inflytande av "svear" (även Bornholm har jag för mig).

Det är ett stort misstag av vår tid att anta att Skåne före 1100-talet var samma geografiska område, som vi avser i nutid. Den tidens Skåne var bara SV Skåne. Det är ingen slupmp att SV udden heter Skanör efter ett urgammalt begrepp Scandia. Men även detta områden har varit uppdelat i ett flertal småkungadömen innan det så småningom enades. Skåne har varit uppdelat i 5-6 autonoma kungadömen utöver  de områden som så småningom blir (SV) Skåne. Det är bara att följa var det finns koncentrationer av storhögar, så kan man förstå hur uppdelat dagens Skåne ursprungligen var. En annan ingång är att studera var de första "stadsbildningarna" uppstår, så ser man var en småkonung försökt skapa ekonomi för att behålla makten i ett nästa utvecklingssteg. Då ha utvecklingen dock tagit några steg närmare att någon överherre har kontroll. Att överherrar har kontroll innebär inte att en region är "erövrad", utan att regionledaren "utrikespolitiskt" har blivit beroende av överherren. Internt skötte man sina egna affärer.
Blekinge nämns ju som ett eget område (landskap?) redan av Wulfstan (vilket är första gången Blekinge nämns i skrift) på slutet av 800-talet. Så Blekinge bör rimligtvis ha varit ett eget "landskap", även om Lister ursprungligen inte tillhörde Blekinge utan var ett eget litet "småland".

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #35 skrivet: mars 14, 2013, 11:54 »
Spiring!Jag framförde detta i en annan tråd. Då upptäckte jag att så inte alls är fallet. Inläggen menar att jag har helt fel, vad jag minns. Vänta, så skall du se!

Det beror väl i och för sig på hur du definierar "SV". Folk i Trelleborgstrakten är visserligen på det klara med att landsvägen Malmö-Ystad delar Sverige i två jämbördiga delar, men jag tänker mig en kulturgräns något längre upp. Något jag säkerligen inte är ensam om. Att Göinge är mer besläktat med Småland och Blekinge än med södra delen av Skåne är till exempel uppenbart än idag. Var sen gränsen, om det så var en verklig gräns eller om vi blott ser den i backspegeln, verkligen gick före 1100-talet är kanske lite svårare att säga nu.

Sen skulle jag inte dra likhetstecken mellan "vår tid" och "vissa medlemmar av detta forum".

Edit: Den som skrivit på svenska Wikipedia verkar vara inne på samma spår:

Citera
Skåne erövrades av den danske kungen Harald Blåtand, troligtvis under 970-talets senare hälft. Genom bl.a. spridningen av runstenar från just tiden i slutet av 900-talet kan man konstatera att det varit Öresundskusten och Skånes sydkust som bör ha lagts under Haralds välde. I Blekinge satt fram till andra hälften av 1000-talet sveonerna och troligtvis har dessa också innehaft den skånska ostkusten. Dels kan man se detta i gravmaterialet från denna tid. Medan de vikingatida gravarna i Blekinge och östra Skåne svarar till ett speciellt gravskick norröver är begravningsskicket helt annorlunda utmed landskapets syd- och västkust. Förhållandet mellan svear och daner i Skånes kustområden förklarar också varför det finns två praktfulla runstenar vid Simris på Österlen som är huggna av svenska runristare i början av 1000-talet. Först genom biskop Eginos kristnande av Blekinge på 1060-talet har troligtvis det svenska väldet gått förlorat i dessa områden.

Om detta kan man diskutera, men även detta synsätt hör uppenbarligen "vår tid" till.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #36 skrivet: mars 14, 2013, 12:41 »
Blekinge och Skåne är visserligen både vackra och intressanta landskap, men de ligger båda ganska långt från Mälaren.

Jag skulle vilja sammanfatta mina tankar runt tolkningen av sjönamnet Mälaren, placera det i ett geografiskt sammanhang och komma med en djärv teori!

1. I Svenskt Ortnamnslexikon tolkar man att Mälaren kommer av ett äldre Mælir, med (förenklat) betydelsen Grussjön, sjön med grusiga stränder. Mälr- lär betyda grovt grus. Vidare ska namnet ursprungligen inte ha avsett hela Mälaren, utan främst vattnen utanför Mälsåker. Jag har rört mig en hel del i terrängen där och kan konstatera att det i terrängen idag inte finns något stöd för Svenskt Ortnamnslexikons tolkning. Det är m a o inte särskilt grusigt däromkring.

2. Av de svenska ort- och naturnamn som inleds med ”Mäl-” (Mell-, Mäll- etc.) visar det sig att påfallande många är reduceringar (sammandragningar) av ett äldre Mädel- (Medel-, Mædel-, Madhil- etc.). Jag skulle vilja gå så långt att jag tror att en genomgång av alla svenska Mäl-namn kommer att visa att flertalet namn  ursprungligen är ett äldre ”Medel”.

3. Givet punkt 2. ovan så är det inte orimligt att förutsättningslöst pröva huruvida även Mälaren kan vara ett reducerat namn (Mædelir istället för Mælir).

4. En granskning av skrivna belägg för ortnamnet Mälsåker stödjer tanken på att Mälaren skulle kunna vara ett reducerat namn. Från slutet av 1400-talet återfinns inte mindre än sex olika skrivna källor där Mälsåker skrivs Mädelsåker (Med viss inbördes variation av stavningarna). Namnet Mädelsåker indikerar att antingen är
a) slottet namngivet efter en sjö som heter något i stil med Mädelir, eller
b) så har slottets namn ingenting med den omgivande sjön att göra.
Alternativ b är visserligen inte omöjligt, men är det sannolikt?

5. Franciskanermunkarna i Visby skriver (någon gång på 1400-talet?) att Mälaren är "Svearnas Medelhav" (maris mediterraneo Sueorum).

6. Det geografiska sammanhanget. Vid något tillfälle (senast i början på 1100-talet) så lyckas den politiska makt som har sin hemvist norr om Mälaren få kontroll eller överhöghet (faktisk eller inbillad) även över territorierna söder och väster om Mälaren. Det leder till att man namnger områdena Södermanland och Västermanland. Man kan diskutera hur stark denna överhöghet var under tidig medeltid men ”norrmälingarnas” benämning har överlevt in i vår tid och lär leva ännu ett bra tag.

7. Min djärva teori. När norrmälingarna har lyckats få kontroll över hela Mälardalen, väljer man att kröna sitt imperium genom att i romersk anda döpa om sina "nya" provinser och samtidigt döpa sitt alldeles eget innanhav till Mædelir (svearnas Medelhav).

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #37 skrivet: mars 14, 2013, 15:12 »
Punkt 1 - 5 är väl argumenterad och mycket tjusigt framlagt med empiri. Jag tycker det är en väldigt intressant tolkning och den mest trovärdiga jag sett.


Punkt 6 och 7 känns malplacerade, de är spekulativa och riskerar att ställa 1-5 i skymmundan trots att de förtjänar att lyftas fram.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #38 skrivet: mars 14, 2013, 17:11 »
Angantyr!
Citera
Blekinge nämns ju som ett eget område (landskap?) redan av Wulfstan (vilket är första gången Blekinge nämns i skrift) på slutet av 800-talet. Så Blekinge bör rimligtvis ha varit ett eget "landskap", även om Lister ursprungligen inte tillhörde Blekinge utan var ett eget litet "småland".
Det nämns ett kustområde kallat Blekinge. Det nämns inget om att dessa kuster tillhör ett landskap. På 800-talet så var området snarast indelat i 2 småkungadömmen (3 med Lister), med ena knutet till Möre och andra knutet till Värend. Möre och Värend erkände sveakungen som överherre i utrikespolitik, men nåde denne om han försökte lägga sig i inrikespolitiken för resp "land".
Däremot övertolkar vår tid väl vetande att regionen senare under danskt styre utvecklas till en egen förvaltningsregion under mitten av medeltiden.
Motsvarande fel som man i tanken brukar göra för Skåne. Bra att man verkar ändra i Wikipedia.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
« Svar #39 skrivet: mars 14, 2013, 18:33 »
Punkt 1 - 5 är väl argumenterad och mycket tjusigt framlagt med empiri. Jag tycker det är en väldigt intressant tolkning och den mest trovärdiga jag sett.


Punkt 6 och 7 känns malplacerade, de är spekulativa och riskerar att ställa 1-5 i skymmundan trots att de förtjänar att lyftas fram.

Utan punkt 7 faller ju punkterna 2-3-4...
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”