Övrigt > Språkhistoria
Mædelir. Ett försök till tolkning av sjönamnet Mälaren
Skoglar:
Sjönamn är ofta både gamla och svårtolkade. Tolkningen av Mälaren är inte given, men hur gammalt är namnet? Vad som skiljer Mälaren från de flesta andra större sjöar är att det finns ett möjligt annat äldre namn. Lögen, eller Logrinn.
Svenskt Ortnamnslexikon (2003) skriver:
...(i) Mæle 1320-talet?, Mælir 1396. - Sjönamnet, fsv. Mælir, är troligen bildat till dialektordet mal 'grovt grus och stenar vid stränder' och betyder då 'Grussjön' e.d.
Jag tror att vårt nuvarande namn Mälaren är resultatet av en klassisk s.k. reduktion.
Det finns knappt 90 Mälby (Mälby, Mällby, Mellby, Mellbyn, etc.) i dagens Sverige. Flertalet av dessa är enligt källorna reducerade från ett äldre "Mædelby". Föga förvånande ligger Mälbyar ofta mellan en Norr- och en Söderby, eller Öst/Väst. Jag har faktiskt hittat ett (1) existerande Medelby. I Sydslesvig, påpassligt nog placerat i den tyskspråkiga "frysboxen". Grannbyarna heter Ous- och Wesby...
Vidare finns det några andra ortnamn; Mällsten, Mälhamra, Mälhaga vilka också är reducerade från ett längre och äldre "Mædel-". Ska också erkänna att jag hittat ett Mäl- som inte omfattas av denna typ av reduktion. Mälsta i Uppland.
Men kanske det mest intressanta av alla "Mäl-"namn är Mälsåker, slottet på Selaön i Mälaren. Se förteckningen nedan över de första nedteckningarna av namnet som är kända:
J maelisaker. 2/6 1383 (Södertälje)
J maelersaker. 20/6 1386 (Nyköping)
Melsaker. 12/5 1480 (Tynnelsö)
Melesaker. 22/8 1485 (Strängnäs)
Oppa maedelzaaker. 24/5 1488 (Öknebo Ting)
I maedilsaker. 20/2 1494 (Strängnäs)
J medelssaaker. 1497
Paa Madhelssaaker. 24/10 1503
Aa maedhelsaaker. 26/5 1505 (Strängnäs)
Maedelsaaker. 8/1 eller 11/7 1506
Vän av ordning kanske undrar varför namnet skulle vara reducerat på 1300-talet men inte hundra år senare. Det är en rimlig invändning. Det jag kan säga är att två saker:
1. Egendomen Mälsåker ska på 1400-talet ha blivit sätesgård för den finländska frälseätten Kurke (Trana). Det är inte orimligt att man föredrog den äldre och "ståtligare" namnformen för sitt nya hem.
2. Vi vet att ursprungliga och reducerade namn bägge kan leva och vara livskraftiga sida vid sida under lång tid. En googling på Södermanland ger drygt 7,3 miljoner träffar, Sörmland ger drygt 5,5 miljoner.
Jag har två andra skäl till varför jag intresserar mig för tolkningen "Mædelir". Men jag avvaktar med dem. Kanske har någon annan några idéer.
Vetgirig:
Skoglar!
--- Citera ---Sjönamn är ofta både gamla och svårtolkade. Tolkningen av Mälaren är inte given, men hur gammalt är namnet? Vad som skiljer Mälaren från de flesta andra större sjöar är att det finns ett möjligt annat äldre namn. Lögen, eller Logrinn.
--- Slut citat ---
Vad vi kallar Mälaren är faktiskt definitionsmässigt minst 2 st sjöar. Den sjö vi alltid glömmer är Lagundasjön, vilken tidigast avsnördes från den havsvik, som så småningom blir Mälaren, d v s havet. Misstänkt likt "Lagen/Lögen", eller hur?
I England har de "förengelska" namnen för utmärkande berg, sjöar, floder/vattendrag i stor utsträckning behållits, möjligen med "modernare ljudlydelse. Vad jag förstår gäller lika för Danmark resp Norge och inre Finland. Men i Sverige fanns direktiv för lantmätarna från 1700-talet att platsnamn skulle "försvenskas", d v s omvandlas till Mälardalsdialekt vid karteringar. Helt har det inte gått, men nära på. Idag är det andra myndigheter, som fortsätter värvet, bl a vägverket.
Skoglar:
--- Citat från: Vetgirig skrivet mars 10, 2013, 14:44 ---Skoglar!Vad vi kallar Mälaren är faktiskt definitionsmässigt minst 2 st sjöar. Den sjö vi alltid glömmer är Lagundasjön, vilken tidigast avsnördes från den havsvik, som så småningom blir Mälaren, d v s havet. Misstänkt likt "Lagen/Lögen", eller hur?
--- Slut citat ---
Jo, jag håller med.
Frågan man kan ställa sig, och som skulle kunna besvaras med en kvartärgeologisk undersökning, är om hela sjösystemet blev sötvatten vid samma tillfälle (runt 1200-talet?), eller om det möjligen var så att vattnen norr om Stäket (Skarven) blev sötvatten innan Mälarens huvuddel blev det.
Om så var fallet skulle det finnas än mer behov av att särskilja den norra, mindre sötvattendelen från den södra, större delen med bräckvatten.
Jag har en del frågetecken kring Stäketholmen/Kungsängen-området, men det borde nog hamna i en egen tråd.
Adils:
Uppvuxen vid Mälaren är åtminstone jag övertygad om att namnet har med mäla, som i t.ex. genmäle, att göra. Ljud bärs lätt över mycket långa sträckor och ger eko med långa intervaller. Namn som Ropsten, där man ropade till sig roddare och uppallade stenar som man slog på i samma syfte stärker mig i den uppfattningen. Mälaren, sjön som talar helt enkelt. :)
Boreas:
När mn vill hitta meningen bakom gamla ord er fonetiken - inte ortografierna - den viktigaste faktorn.
"Mäl" har i gamla skandinaviska dialekter betydelsen kant, brant eller brink - och finns i såväl älvar som åar.
'Mälen' har i regeln formats av strömmande vatten som grävt sej lopp efter landet den strömmar förbi - och gjort en brant i den lera eller grus den grävt seg ner i.
Processen har ofta börjat under havsvatten - och är typisk för meander-älvar. Om landet sen stiger och blir torrt kan branten bli den ända delen kvar av älven - vilken då får ett relativt stort djup. I Norge har man älv-mälar över allt:
--- Citera ---
Elvemel, elvemæle: skrent, dannet ved utrasning av jord og sand langs en elv.
--- Slut citat ---
http://snl.no/elvemel
Jmfr. finska: 'mella'
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
Gå till fullversion