Det är en intressant teori.
Men den leder till ett antal frågeställningar:
Beboddes platsen permanent, säsonsbundet eller över huvud taget?
Vilka samhällsfunktioner bedrevs på platsen? Finns det tecken på handel? Lagutövning? Maktutövande? Administration? Social stratifiering?
Hur var relationen till omlandet? Hade den en hantverksbefolkning eller en bondebefolkning, eller ingetdera?
osv osv.
1 Måste en stad vara permanent bebodd. Kan den inte fungera som stad säsongsvis? I vilket fall så kan vi utan ordentlig undersökning omöjligtvis besvara frågan.
2 Kan vi inte heller besvara, men det räcker med att visa att verksamhetenj av allt att döma inte är samma som i omgivningen, eller iallafall inte utförd på samma sätt.
3. Nej, det kan vi inte heller svara på, men handelsfunktionen känns väldigt medeltida tycker jag.
4.5.6.7 Lagutövning är än mer medeltida. Organisation däremot är nödvändig och påvisas av den ordnade byggnadsstrukturen och de omfattande byggnadsverken. Egentligen är alla dessa punkter förutom administration och därmed organisation hårklyveri.
8 Varför måste det vara eller ? Facit ger oss faktiskt att såväl hanverkare som bönder faktiskt var lite av varje. Hantverkaren hade grisar och höns och kanske ett par kor, bonden hade verkstad. Mitt i Gränna var prästen storbonde med kor och allt fram till 60- eller 70-talet. Människorna kan alltså inte strikt delas in i sådana kategorier varför allt bara blir en diskussion om gradskillnader och godtyckligt dragna gränser och därmed meningslös.
De verkliga och enkla kriterierna för stadsbebyggelse är trots allt bebyggelsens struktur. Varje försök att definiera staden utifrån aktivitets eller sociala mönster kommer utan tvekan lämna fullt accepterade städer utanför och därmed leda till oändliga trätor. Den förtätade bebyggelsen kommer i sig per automatik medföra att livet ser annorlunda ut än på landsbyggden. En förutsättning för en sådan bebyggelse är också organisation, vilket ju är en självklarhet i alla männikors samhällen.