Estländska Husabyar?

[Yngwe]

PÅ såväl Nuckö som Ormsö så finns byar med namnet Hosby.  Då U verkar bli O med estniskans inflytande, Nuckö uttalas Noka på inhemska, så verkar det väl vara Husabyar det handlar om?

[Yngwe]

Där finns också ett Birkas, ett Harg och ett Odensholm.  Uppgifter på WP gör gällande att området kolloniserades av svenskar på 1200-talet, men ortsnamnskicket talar ju helt klart för något annat. Här finns ju helt klart en förkristen etablerad svensk befolkning. Det finns uppgifter om arkeologi med skandinaviska inslag ända den äldre järnåldern. Har nån mer info om detta?
 
Det är ju bara ett stenkast från Salme....

[Marty]

Det måste ju handla om en etablering som är äldre. Spännande att spekulera i att Harg och Husaby kanske kommit dit vid en tidpunkt. Skulle kanske putta Husabyarna en bit "bakåt". Då passar Husabyarna väl in i ett östsvenskt sammanhang där de finns runt östersjön men saknas i Västsverige.

[Yngwe]

Som vi sagt tidigare så sakna de ju inte i Västesverige, men återfinns i helt andra frekvenser, tycker det är viktigt att ha det i minnet. Att säga att de saknas är ju faktiskt att fara med osanning.
 
Däremot så ligger dessa ev. Husabyar ju mycket tätt och på så vis liknar de ju mycket ber de östsvenska.
 
Fantasieggande är också ortsnamnen Gutanäs, Svitbyn och Rus.  Rus är då namnet på det gamla färjeläget till svensköarna...

[Marty]

Man skall ju inte fara med osanningar.. Den västligaste (och enda) Husabyn i Västsverige är väl Kinnekulle? Detta betyder antagligen att Husabyarna inte kan vara av större betydelse i VG och Västsverige över tid. Arkeologiskt så är Kinnekulle ett relativt perifert läge utifrån fyndkoncentrationer och ortsnamn i VG. Frågan är om det finns något motsvarande Husabyarna i VG och andra landskap? Mälardalen har ju både gott om Husabyar och prydliga Tuna-gårdar.

[Yngwe]

Nä det är verkligen inte det enda. Man kan inte alls påstå att tätheterna ens är i närheten av den östsvenska, men att säga att Kinnekulles är den enda i Västsverige är verkligen att ta i.  Hur har vi det med perspektiven egentligen.  Forsby, Bolmsö och Orust kan jag komma på sådät rakt av. Men det är ju ändå långt från Estland....

[dersa]

I Valbo Härad i Dalsland finns det också en Huseby.

[Marty]

okej. VG 1, Dalsland 1, Bohuslän 1, Småland 1?

Marty

[Bengan]

Huseby i Forsby sn utanför Skövde.

[Marty]

Rätt Bengan. Så vi har 2 Husabyar i VG och ca 70 i mälardalen. De befolkningstätaste områdena i VG saknar Husabyar. Vad detta betyder är svårt att sia om. Utan att gå in i den diskussionen så har två olika regioner med ungeför samma befolkning med helt olika struktur med avseende på kungliga? maktbaser i landskapet. Den ena är indelad i Hundare och har regelbundet utspridda Husabyar/Tuna-orter. Den andra har Härader och de viktigaste gårdarna har namn som Gudhem, Varnhem, Alvhem, Naglum, Naum..

[Yngwe]

VG's Husabyar är kanske svåra att använda som referens för Estlands, västsveriges likaså. Blir liksom meningslöst då vi inte riktigt vet vad de representerar. Eller ens vet hur många de är....

Estland har två, så ur den synvinkeln passar det kanske bättee med att jämföra med VG....

[Carl Thomas]

Kan vi ta reda på åldern på Husabynamnen? Är de i  Västsverige äldre eller yngre än namnen i Mälardalen?

När tidiga historieler skrev om Sverige nämns ju VG och ÖG tidigt - men vi har inga områdesnamn i Mälardalen, däremot finns platsnamn och ungefärliga avstånd i dagsresor.

Det verkar som om områdes namnen i Mälardalen är av sent datum? Uppland nämns 1296, Svealand 1442. Inte ens Adam nämner Mälardalsområdet med något namn 1095. Jag läste någonstans att folkländernas namn kanske t.o.m.är medeltida namn?

Hur vet vi då åldern på Mälardalens Husabyar? När nämns dessa namn för första gången i källmaterialet?
När nämns Husaby i VG första gången? Var det när Olof Skötkonung döptes ca 1008?

Thomas

[Boreas]

Det måste ju handla om en etablering som är äldre. Spännande att spekulera i att Harg och Husaby kanske kommit dit vid en tidpunkt. Skulle kanske putta Husabyarna en bit "bakåt".

I Norge kan man följa Husabyarnas framväxt under Halfdan Svartes och Harald Hårfagres tid. Sen Asgaut Steinnes berömda arbete på 50-talet har man sett en relation mellan framväxten av husabyarna och utvecklingen av ett "ledungs-vesen" efter kusten av Norge. Som man vet kompletterades detta under Harald Hårfagres hyllning 872, samma år som hans fader dör i tjänst.

Husabyarna i Norge får alltså ha en minimumsålder - som hör till Halvdan Svarte och Björn Jernsides dagar. Halvdan var troligen son av Lejre-kungen Ragnar Lodbrok och en norsk prinsessa, medan Sigurd-Ormöga och Björn Järnsida var från äktenskapet med Aslök.

I princip borde om första husabyar i södra Julland (Husum) - jämte Svea- och Götaland stått färdiga efter mobiliseringen på Bråvalla, just efter Karl den Store går in i Thüringen, Holstein och Saxland. När dom första vikingatågen avgår till Skottland och England är det troligen som en följd av en lyckad mobilsering i husabyar.

Uppdelningen i husabyarnas militära anknytning återgår i vikingtidens systen av dom militära titlarna thegn och huskarar (housecerls). Uttrycket husar kommer ju därifrån:

http://www.smalandshusarer.se/

[Boreas]

I Valbo Härad i Dalsland finns det också en Huseby.

Huseby i Forsby sn utanför Skövde.

gällande fördelning:  http://www.archaeology.su.se/polopoly_fs/1.86923.1336032426!/menu/standard/file/Nyman_Robin_Husbyar_och_hamnar_pa_Sodertorn.pdf

gällande uppland: http://sv.wikipedia.org/wiki/Husby

gällande södermanland:  http://www.sturefelt.net/Historia/Husabyar/ghellb.html

gällande östergötland: " De s k husabyarna har under medeltiden haft en administrativ centralortsfunktion. I
Östergötland förekommer ortnamnet Husby på åtta ställen]De s k husabyarna har under medeltiden haft en administrativ centralortsfunktion. I
Östergötland förekommer ortnamnet Husby på åtta ställen"
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/KE94%C3%96STRAHUSBYH%C3%84RADSHAMMAR.pdf

Angående husabyar och broby, här nämns även Västmanland gällande Husaby: http://fornvannen.se/pdf/2010talet/2011_290.pdf

Så alltså Uppland 25 + södermanland 13 + västmanland 1 + närke 4 = 43
VG 4 + ÖG 8 = 12

Sa 55, skall vara 70, saknas 15. Tror att stockholm räknas för sig vilka har ett flertal vilket ökar mälardalens.

I Småland finns det någon enstaka.

Bemerk att husabyar och hundare ofta hänger i hop, precis som 'hundare' och fylking" - jmfr dagens norska ord för län.

En annan sak är att endera (militära) husabyar kan få namn som Hus-um, Hus-våg och Hus-vik.

Här finns en äldre karta från Stylegar/Westerdahl 2005. Någon bättre?
http://photos1.blogger.com/blogger/5050/380/1600/husebyer.jpg

[AndreasE]

När nämns Husaby i VG första gången? Var det när Olof Skötkonung döptes ca 1008?

Olof Skötkonungs dop nämns inte under hans livstid. Uppgiften om Husaby vid Kinnekulle kommer från Sigfridslegenden från ca 1200.

Adam av Bremen nämner att Olofs drottning och barn skulle ha döpts av biskop Thurgot (och därmed tidigast 1014). Han nämner dock inte att Olof själv skulle ha döpts vid denna tid. Detta tillsammans med det faktum att Olofs myntning i Sigtuna har kristen ikonografi redan på 990-talet skulle kunna tyda på att han redan var döpt vid denna tid.

Både Saxo Grammaticus och Snorre Sturlasson berättar att Olof lät döpa sig, men de nämner olika missionärer - Saxo pekar ut missionären Bernhardt, och Snorre pekar ut missionären Sigurd. Ingen nämner ett årtal (även om Saxos uppgifter pekar på ett orealistiskt sent datum) eller en plats.

Årtalet 1008 kommer från en helt separat källa, nämligen en skrift av Bruno av Querfurt, som i början av 1000-talet nämner att en "kristen furste" skall ha kallat till sig en mission "till suigierna" för detta syfte. Furstens namn nämns dock ej.

Så berättelsen om Olofs dop i Husaby kan endast föras tillbaka till ca 1200, och berättar ingenting om namnet Husabys ålder.

[Yngwe]

Som sagt många gånger så är Husabybegreppet omtvistat och där finns en uppsjö olika tolkningar. De norska Husabyarnas kopplingar till Halvdan och Harald är väl kanske den hypotes som känns mest genomarbetad och faktiskt bygger på en del substans. Oomstridd är den däremot inte.  Man verkar ändå vara rätt överens om att Huseby är ett begrepp som omfattas av olika administrativa system. De norska förljer inte alls det danska mönstret enligt vissa, och enligt vissa ska de svenska Husabyarna ses representera minst två olika system, kanske fler. I och med det blir åldern på Husabyarna närmast rent spekulativ.
 
I det estländska sammanhanget blir de ändå intressanta då det trots allt finns en klar skandinavisk kontext, och då vi ändå tror att Husabyarna representerar någon slags administration.

[AndreasE]

Kan vi ta reda på åldern på Husabynamnen? Är de i  Västsverige äldre eller yngre än namnen i Mälardalen?

Jag skulle tro att det västsvenska materialet är för litet för att göra en god bedömning av företeelsens ålder jämfört med de östsvenska namnen. Vad jag vet finns det ingenting som skulle peka på en annan datering i väst än i öst.

[Yngwe]

Olof Skötkonungs dop nämns inte under hans livstid. Uppgiften om Husaby vid Kinnekulle kommer från Sigfridslegenden från ca 1200.

Adam av Bremen nämner att Olofs drottning och barn skulle ha döpts av biskop Thurgot (och därmed tidigast 1014). Han nämner dock inte att Olof själv skulle ha döpts vid denna tid. Detta tillsammans med det faktum att Olofs myntning i Sigtuna har kristen ikonografi redan på 990-talet skulle kunna tyda på att han redan var döpt vid denna tid.

Både Saxo Grammaticus och Snorre Sturlasson berättar att Olof lät döpa sig, men de nämner olika missionärer - Saxo pekar ut missionären Bernhardt, och Snorre pekar ut missionären Sigurd. Ingen nämner ett årtal (även om Saxos uppgifter pekar på ett orealistiskt sent datum) eller en plats.

Årtalet 1008 kommer från en helt separat källa, nämligen en skrift av Bruno av Querfurt, som i början av 1000-talet nämner att en "kristen furste" skall ha kallat till sig en mission "till suigierna" för detta syfte. Furstens namn nämns dock ej.

Så berättelsen om Olofs dop i Husaby kan endast föras tillbaka till ca 1200, och berättar ingenting om namnet Husabys ålder.

Bra och viktigt påpekande.  Jag vet faktist inte om det finns någon källa om något Husby äldre än 1200-tal?

[AndreasE]

I Svenskt Diplomatarium hittar jag SDHK 275, i vilket ärkebiskop Olof i Uppsala skänker gården Husby till Uppsalas kaniker. Brevet är daterat 1198.

Men visst, som för de allra flesta ortnamn i Skandinavien så är källorna få innan 1200-talet. De tidigaste källorna är alltså en dålig indikation på namnens ålder. De forskare som berört namntypen verkar dock generellt sett vara överens att namnet hade förlorat sin funktion på 1200-talet, så det torde i de allra flesta fallen vara äldre än så.

[Carl Thomas]

En annan fundering är "hus" i Husaby. Hus används under tidig medeltid för borg/ befästning, under 1300 tal i mening byggt av sten.

Kan Husaby helt enkelt betyda "befäst by". Med detta menar jag då t.ex. En kringbyggd gård, t.ex. Fyra längor hus som är förbundna med pallisad eller motsvarande - samt en port som kan försvaras.

Om vi kan knyta Husaby till befästa gårdar enligt ovan kanske vi ser de första (?) gårdarna dit befolkningen betalade in sin skatt i pengar eller annat än matvaror. - och därför byggdes dessa byar/gårdar på sådant sätt att de kunde försvaras.

Om resonemanget håller bör vi kunna hitta kungliga befattningsmän i Husabyarna. Har vi några sådana kopplingat någonstans?

Vi måste även tänka oss att Husabyar enbart existerade under en kort tid enligt ovan - och att namnet levde kvar utan funktion.

Thomas