Författare Ämne: Uppåkra 2013  (läst 45388 gånger)

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra 2013
« Svar #80 skrivet: oktober 20, 2013, 15:44 »
Nja Skoglar. Läs gärna rapporten och då kommer du att Vifothuset eller hallen har bränts och byggts upp igen flera gånger under Uppåkras existens under flera hundra år. Det har inte skett vid ett tillfälle.

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra 2013
« Svar #81 skrivet: februari 15, 2014, 22:50 »
Nästan 4 miljoner till Uppåkra. Hoppas att allt inte satsas på virtuella rekonstruktioner utan också på grävningar 2014.

http://www.skanskan.se/article/20140206/STAFFANSTORP/140209600/-/far-pengar-for-att-utveckla-uppakra

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Uppåkra 2013
« Svar #82 skrivet: februari 16, 2014, 02:59 »
Vad roligt!

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Uppåkra 2013
« Svar #83 skrivet: februari 16, 2014, 08:17 »
Jag tycker detsamma, vad roligt!

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Uppåkra 2013
« Svar #84 skrivet: mars 12, 2014, 19:53 »
Det stod en liten artikel om guldgubbar i senaste numret av "Populär arkeologi" (nr 1/2014). Här är de platser i dagens Sverige där man hittat flest guldgubbar.
  • Uppåkra 113 guldgubbar
  • Slöinge 57 guldgubbar
  • Helgö 25 guldgubbar
  • Eketorps borg 15 guldgubbar
Fast flest guldgubbar är givetvis hittade i Sorte Muld på danska Bornholm. Av 2867 kända guldgubbar i Skandinavien är 2428 hittade i Sorte Muld när man gick igenom hela materialet 2002.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra 2013
« Svar #85 skrivet: mars 12, 2014, 22:15 »
Anganatyr. Det är en intressant fråga om varför Bornholm och Sorte Muld har så många guldgubbar. Jag har inte hittat några bra publikationer om platsen.

Guldgubbarna i Uppåkra är funna i och intill till Kulthuset.

Här nere i södra Sverige är nuvarande Danmark under järnåldern en tydlig referenspunkt och Uppsala och Mälardalen mer perifert, åtminstone i de vetenskapligt grundade publikationer jag har läst så här långt.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Uppåkra 2013
« Svar #86 skrivet: mars 14, 2014, 00:37 »
Att Danmark har ett mer direkt jämförelsematerial för Skåne än Mälardalen är nog ganska naturligt... Alla platser är perifera beroende på vilket perspektiv man utgår från.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Uppåkra 2013
« Svar #87 skrivet: mars 14, 2014, 00:47 »
Den svenska reglereringen av metallsökare gör att vi får in oerhört mycket färre fynd än i Danmark. De flesta centralplatser och handelsplatser hittas i DK av amatörer medans de ligger kvar och mals sönder av plogar i Sverige. Guldgubbar finns på centralplatser och dessa kan man hitta. Chansen att de ligger vid en exploateringsyta är liten. När väl detektorer används så sköts de av arkeologer med liten vana, dessutom ofta ,med gammal utrustning. Jag har otaliga gånger läst/sett arkeologer hävda att ett område är "avsökt" av dem. I realiteten kan du på samma yta hitta nya fynd även den tionde avsökningen. Det finns ett stort antal Guldgubbeplatser i Sverige som aldrig kommer hittas på grund av vår lagstiftning. Kan inte förstå hur utbildade arkeologer kan stötta vår nuvarande lagstiftning.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Uppåkra 2013
« Svar #88 skrivet: mars 14, 2014, 00:54 »
Även om jag håller med dig i stort så vill jag påpeka att du målar väldigt brett när du beskriver arkeologer som utför metalldetektering. Många är faktiskt väldigt duktiga, och utrustningen är ofta helt ok.

Att en arkeolog innan en exploatering eller under en förundersökning inte kan gå över en yta 10 gånger säger sig självt. Att man inte fångar upp allt är arkeologerna medvetna om, men precis som med allt annat så måste man göra en avvägning mellan många olika faktorer - tidsplanering, budget, typ av projekt osv.

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Uppåkra 2013
« Svar #89 skrivet: mars 14, 2014, 11:14 »
Hej!
Kul med all info om Uppåkra. Har man funnit några runinskrifter el likn? Eller ngt som tyder på vad orten kallades på den tid det begav sig. Eller vad innevånarna kallade sig?


Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra 2013
« Svar #90 skrivet: mars 14, 2014, 17:23 »
Kylarvende:

Citera
Kul med all info om Uppåkra. Har man funnit några runinskrifter el likn? Eller ngt som tyder på vad orten kallades på den tid det begav sig. Eller vad innevånarna kallade sig?

Namnet 'Lilla Uppåkra" och 'det andra Uppåkra', Opager på danska, nämns i Knut den Heliges gåvobrev från 1085 e.Kr.  Språkmässigt kan platsnamnet mycket väl ha gällt minst sedan Vendeltiden enligt en artikel i Uppåkra-publikationerna.

Det har hittats minst en guldbrakteat med runor som inte har gått att tolka men det finns inga runstenar som nämner Uppåkra.

1085 e.Kr. är inte så illa för en skriftlig källa!

Thomas I

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Uppåkra 2013
« Svar #91 skrivet: mars 18, 2014, 09:51 »
Frågvis Amatör!
Tack, men det verkar lite prestigelöst att kalla en plats Åker, med alla guldgubbar. Det kanske hade en annan betydelse förr i tiden?

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra 2013
« Svar #92 skrivet: mars 18, 2014, 19:19 »
Kylarvende:

Citera
Frågvis Amatör!
Tack, men det verkar lite prestigelöst att kalla en plats Åker, med alla guldgubbar. Det kanske hade en annan betydelse förr i tiden?

Jag är ingen språkforskare men förledet delas med en annan känd plats. På Bornholm finns Sorte Muld som har flest guldgubbar i hela Skandinavien. Birka och Helgö är ganska modesta namn idag. Ingen whao-faktor idag kring namnen.

Ännu idag är Uppåkra ganska unikt som platsnamn.

En parallell är förnamn där Märta och Astrid är populära idag men knappt märkbara för 20 år sedan. Modet växlar.

Malmö fick sitt namn efter en tidigare by Övre Malmö på 1200-talet. Däremot har inte namnet Lund någon känd relation till Uppåkra utan det är märkligt att en ny kunglig och religiös stad vid 980-980 e.Kr. tar över ett hedniskt namn?

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Uppåkra 2013
« Svar #93 skrivet: mars 18, 2014, 23:09 »
Vad jag förstår så anses "åker" som ortnamnsled ha koppling till kulten. Ledet är vanligt tillsammans med gudanamn, tex Torsåker och Ulleråker.

Helgö har definitivt "wow-faktor". "Den helgade ön" är ju ganska talande.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Uppåkra 2013
« Svar #94 skrivet: mars 19, 2014, 01:10 »
Nja.

Hur skal vi då tolka ortnamn som Ovanåker och Undersåker - till exempel?

I det här fallet står 'åkra' även i flertalsform. Skulle du här hitta ett teoforiskt inslag borde det ligga i förledet (Upp-), i relation till svearnas helgade Upp-salir/Uppsala(r).
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Uppåkra 2013
« Svar #95 skrivet: mars 19, 2014, 02:00 »
Hur ortnamn som Ovanåker och Undersåker ska tolkas får du fråga en ortnamnforskare om. Förleden låter dock som lägesbestämmelser för mig. Men jag är som sagt ingen expert.

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Uppåkra 2013
« Svar #96 skrivet: mars 19, 2014, 13:41 »
Hej!

Ja, det här var inte lätt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_ortnamnsefterled

”Efterledet -åker finns i de mellersta och norra delarna av Sverige, medan ändelsen -åkra finns i de södra delarna av landet. I de flesta fall betyder -åker liksom nu 'odlad mark'. I vissa fall kan -åker beteckna 'kultplats', det vill säga i de fall förledet är ett gudanamn, som i Friggeråker, Odensåker och Torsåker. Dessa kultbetecknande mellansvenska -åker/-åkra har troligen bildats under folkvandringstid, medan många andra -åker/-åkra har bildats under medeltiden.[60]”

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra 2013
« Svar #97 skrivet: mars 19, 2014, 16:13 »
Från Fornvännen (2002)

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/3036/2002_289.pdf?sequence=1

Citera
Pluralformen åkra behandlas
av Jöran Sahlgren i Hälsingborgs historia
(1925). Han skriver: »Att närmare bestämma
åkra-namnens ålder är ej möjligt Namntypen
är i Tyskland styrkt redan från 600-talet
Troligtvis ha by- och gårdnamn på åkra haft
mycket lång bildningstid». Det tidigast belagda
av alla skånska namn på -åkra är just Uppåkra,
som är känt från 1085. Tidigare än så kan man
inte begära att få skriftliga bevis för tillvaron av
skånska ortnamn, som kan vara något årtusende
äldre.

Thomas I

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Uppåkra 2013
« Svar #98 skrivet: mars 21, 2014, 13:24 »
Frågvis Amatör!
Tack för info. Intressannt med tidiga belägg från Tyskland.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra 2013
« Svar #99 skrivet: maj 19, 2014, 21:32 »
Immo Trinks som inte är helt okänd här är med i säsongens sista avsnitt av Vetenskapens Värld och berättar om möjligheter med markundersökningar i arkeologi. Det är samma team som gjort markundersökningarna i Uppåkra och Birka.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/har-tranade-antikens-gladiatorer

Nu har jag inte sett något motsvarande för Uppåkra så här långt men det kanske kommer i framtiden.

Thomas I