Jag förstår faktiskt inte vad problemet är. Är det så svårt att förstå skillnaden mellan en specifik fornlämningskategori (husplatå/husterass) och mer generell omformning av topografin i samband med bebyggelse? Bara för att ordet "platå" är relativt ospecifikt så betyder det inte att allt som kan kallas för "platå" är samma sak.
Det som beskrivs i Uppåkralitteraturen låter inte som en husplatå. Utifrån beskrivningen så handlar det om ett stegvis uppbyggande av några tätare bebyggelseområden, vilket förstärkts genom att man mellan byggnadsfaser anlagt ett utfyllnadslager i vilket man anlagt nästa generation byggnader. Det övre området har med tiden skapat en "platå" i landskapet, "vilket kan tolkas som ett medvetet manipulerande av topografin".
Alltså:
- "Platåerna" i Uppåkra är inte byggda för specifika byggnader, utan har bildats successivt och täcker bebyggelseområden.
- Den medvetna aspekten (intentionen att skapa platåer) förefaller otydlig jämfört med husplatåer.
Husplatåer har ingenting med förändringar i landskapet att göra. Sådana har som du säger skett på de flesta centralplatser, liksom mindre boplatser. Husplatåer är en mycket mer specifik typ av huslämning.
Husplatåer är inte bättre än någon annan sorts boplatslämning. En hallbyggnad på en husplatå är inte bättre än en hallbyggnad som inte ligger på en husplatå, framför allt inte om hallbyggnaden utan husplatå ligger i ett område där det inte verkar ha funnits någon stark husplatåtradition.
