Författare Ämne: Sveaskolan, finnes eller fanns den?  (läst 219363 gånger)

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #380 skrivet: mars 12, 2013, 13:38 »
I relation till detta är det intressant att det finns tydliga tecken på en gemensam sfär längs östersjökusten från Mälardalen söderut mot Blekinge. Denna syns både i det arkeologiska materialet (tex i handelskontakter) och den moderna dialektkartan. Vi talat ofta idag om Kolmården som en gräns mellan Götaland och Svealand (eller Sunnanskog och Nordanskog), men samtidigt så måste förstås själva kusten fungerat som en "motorväg" som sammankopplade dessa östra delar av landet. Det är alltså knappast förvånande om det fanns starka kulturella, politiska och familjära band längs hela denna region.
Jag håller med dig AndreasE angånde denna "motorväg". Det är ju dessa olika indikationer (skriftliga källor, det arkeologiska materialet etc) som fick tex Åke Hyenstrand att lägga fram hypotesen att svearna inte var ett folkslag/stam eller liknade, utan någon form av handelsorganisation under vikingatiden.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #381 skrivet: mars 12, 2013, 15:52 »
Jag håller med dig AndreasE angånde denna "motorväg". Det är ju dessa olika indikationer (skriftliga källor, det arkeologiska materialet etc) som fick tex Åke Hyenstrand att lägga fram hypotesen att svearna inte var ett folkslag/stam eller liknade, utan någon form av handelsorganisation under vikingatiden.

En av de största fördelarna med en fungerande stat är att man ges möjlighet att organisera verksamhet efter mer objektiva eller formella principer än blodsband eller klantillhörighet. Det går att upprätta avtal och överenskommelser under lag, och det finns statliga maktmedel för att straffa den som bryter lagen. En lybsk redare kan göra affärer i Bergen eller Reval.

Men i en de facto laglös värld som t ex Järnålderns Norden vore det oerhört imponerande om "handelsorganisationen svearna" lyckades fungera utan att den ytterst vilade på det förtroende som byggs på blodsband eller gemensam stamtillhörighet.

Gör en jämförelse med andra laglösa organisationer: Albanmaffian, Camorran, 'Ndranghetan, de kinesiska triaderna, Yakuzan, etc. 
 Står man utanför lagen (för att den inte finns, eller för att man väljer att stå utanför) så blir nog gemensam etnicitet en närmast nödvändig komponent för framgång.


Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #382 skrivet: mars 12, 2013, 19:10 »
Mats Rundvist bloggar bl a om att konsensus inte automatiskt är av ondo, bara den stöds av arkeologiska (och historiska) fakta.

Why Is It Better For An Interpretation To Be New Than To Be Correct?


Får små rysningar när jag läser mest-troligt-att-vara rätt och konsensus i samma sammanhang.  Mest troligt enligt vem?  Konsensus bland vilka?    Kan man själv välja detta och i så fall med vilken rätt?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #383 skrivet: mars 12, 2013, 20:15 »
En av de största fördelarna med en fungerande stat är att man ges möjlighet att organisera verksamhet efter mer objektiva eller formella principer än blodsband eller klantillhörighet. Det går att upprätta avtal och överenskommelser under lag, och det finns statliga maktmedel för att straffa den som bryter lagen. En lybsk redare kan göra affärer i Bergen eller Reval.

Men i en de facto laglös värld som t ex Järnålderns Norden vore det oerhört imponerande om "handelsorganisationen svearna" lyckades fungera utan att den ytterst vilade på det förtroende som byggs på blodsband eller gemensam stamtillhörighet.

Gör en jämförelse med andra laglösa organisationer: Albanmaffian, Camorran, 'Ndranghetan, de kinesiska triaderna, Yakuzan, etc. 
 Står man utanför lagen (för att den inte finns, eller för att man väljer att stå utanför) så blir nog gemensam etnicitet en närmast nödvändig komponent för framgång.
Men det finns väl mer än bara blodsband och stamtillhörighet, se tex på samerna som inte ha ett gemensamt rike, ingen gemensam ledning osv, men de identifieras ändå som samer. varför skulle inte de kunnat anordna en löst sammansatt handelsorganisation. Se vikingarnas färder i öst och väst. Hur var dessa organiserade? Hade alla blodsband med varandra? Fanns det en kungamakt så tidigt? Se på tex sidenvägen från Asien till Medelhavet. Varför skulle det inte kunna byggas upp en handelsorganisation längs Sveriges ostkust? Kung Valdemars segelled från medeltiden kan ju vara en kvarleva av detta. Går vi på de medeltida texterna så skall det ju ha funnits både sjökungar, näskungar mfl i Norden under vikingatiden. Varför skulle inte tex dessa kunna samarbeta om det gav klirr i kassan?

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #384 skrivet: mars 12, 2013, 20:48 »
Anganatyr: Här är du inne på något intressant.

Citera
Men det finns väl mer än bara blodsband och stamtillhörighet, se tex på samerna som inte ha ett gemensamt rike, ingen gemensam ledning osv, men de identifieras ändå som samer. varför skulle inte de kunnat anordna en löst sammansatt handelsorganisation. Se vikingarnas färder i öst och väst. Hur var dessa organiserade? Hade alla blodsband med varandra? Fanns det en kungamakt så tidigt

Sveaskolan har rakare rör i denna fråga med långa och singulära släktled 500-600 år bakåt från slutet av Vikingatiden. Jag har läst Sven Lagmans utmärkta bok om Vikingatiden där SL nämner en hypotes om ett vattenrike kring Mälaren och ner längs nuvarande Sveriges östkust under vikingatiden.

Jag gissar att det funnits fler mäktiga lokala släkter under järnålder och vikingatid där antalet mäktiga släkter varit för många för annat än väldigt lokala kungariken. Tror som sagt på en mer komplex och långsam utveckling av kungamakt fram tills sen vikingatid.

Thomas I

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #385 skrivet: mars 12, 2013, 20:52 »
Men det finns väl mer än bara blodsband och stamtillhörighet, se tex på samerna som inte ha ett gemensamt rike, ingen gemensam ledning osv, men de identifieras ändå som samer. varför skulle inte de kunnat anordna en löst sammansatt handelsorganisation. Se vikingarnas färder i öst och väst. Hur var dessa organiserade? Hade alla blodsband med varandra? Fanns det en kungamakt så tidigt? Se på tex sidenvägen från Asien till Medelhavet. Varför skulle det inte kunna byggas upp en handelsorganisation längs Sveriges ostkust? Kung Valdemars segelled från medeltiden kan ju vara en kvarleva av detta. Går vi på de medeltida texterna så skall det ju ha funnits både sjökungar, näskungar mfl i Norden under vikingatiden. Varför skulle inte tex dessa kunna samarbeta om det gav klirr i kassan?

Jag inser att det blir otympligt om man bara gör affärer med syskon och kusiner, men den egna stammen/klanen är ju lite som en större familj.

Du sätter fingret på en viktig punkt. En statsbildning är absolut inget krav för att få till stånd gemenskap, samhörighet och samarbete. En klan, eller en grupp av närbesläktade klaner, kan styras av flera olika hövdingar men ändå samarbeta för handelsresor, försvar eller härjningar.

Vid danernas belägring av Paris på 880-talet lär borgmästaren vid någon tidpunkt ha velat förhandla med vikingarnas ledare. Svaret han fick att de inte hade någon ledare, utan att de alla var likar. Kan inte hitta källan nu.


Utloggad mrund

  • Stammis
  • Antal inlägg: 102
    • Aardvarchaeology
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #386 skrivet: mars 12, 2013, 21:35 »
Frågan blir då om du menar att ingen kontrovers finns alls inom forskningen och att där alltså råder konsensus gällande statsbildningen?
Det är inte så många forskare som intresserar sig för det där just nu. Skrifthistorikerna tycker att källmaterialet är för klent. Arkeologerna tycker att Ambrosiani, Hyenstrand, Wijkander o.s.v. gjorde ungeför vad som kunde göras från vårt håll. Alla verkar ense om att Olof Skötkonung är den första gemensamma kungen över en federation av kärnlandskapen.

Och man undrar också om man kan säga att amatörer generellt är mer lokalpatriotiska än de akademiska forskarna är påverkade av skolbildning?
Det finns iaf ingen västgötaskola på Göteborgs universitet, där man skulle vänta sig att hitta den om proffsforskarna var lokalpatrioter.

Utloggad mrund

  • Stammis
  • Antal inlägg: 102
    • Aardvarchaeology
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #387 skrivet: mars 12, 2013, 21:41 »
Får små rysningar när jag läser mest-troligt-att-vara rätt och konsensus i samma sammanhang.  Mest troligt enligt vem?  Konsensus bland vilka?  Kan man själv välja detta och i så fall med vilken rätt?
Forskning i alla ämnen från virus till gånggrifter identifierar det rätta svaret på en fråga genom konsensus bland kunniga specialister. Det bygger på upplysningstraditionens idé att välutbildade och erfarna människor som gemensamt applicerar sitt förnuft på argumenten i en fråga är det bästa sättet att hitta det rätta svaret. Metoden är inte ofelbar, men den är självkorrigerande över tid, och den är den bästa vi har.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #388 skrivet: mars 12, 2013, 22:31 »
Det är inte så många forskare som intresserar sig för det där just nu. Skrifthistorikerna tycker att källmaterialet är för klent. Arkeologerna tycker att Ambrosiani, Hyenstrand, Wijkander o.s.v. gjorde ungeför vad som kunde göras från vårt håll. Alla verkar ense om att Olof Skötkonung är den första gemensamma kungen över en federation av kärnlandskapen.
Det finns iaf ingen västgötaskola på Göteborgs universitet, där man skulle vänta sig att hitta den om proffsforskarna var lokalpatrioter.


Tack för svaret.  Intressant!


Och nej Västgötaskolan härskar väl knappast på GU, men väl kanske andra skolbildningar? Och frågan kvarstår, är proffsens till stor del likformiga utbildning och deras täta kontakter i en relativt begränsad grupp utövare en lika god grogrund för likriktning av tankar som lokalpatriotism?  Finns det risk för follow-the-leader-arkeologi likväl som hurra-för-skara-arkeologi?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad mrund

  • Stammis
  • Antal inlägg: 102
    • Aardvarchaeology
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #389 skrivet: mars 12, 2013, 22:57 »
är proffsens till stor del likformiga utbildning och deras täta kontakter i en relativt begränsad grupp utövare en lika god grogrund för likriktning av tankar som lokalpatriotism? Finns det risk för follow-the-leader-arkeologi likväl som hurra-för-skara-arkeologi?
De följa-John-tendenser jag ser i den akademiska världen handlar mer om vilka prestigefyllda utländska teoretiker man skall citera och vilka modeord man skall använda. De konkreta resultaten angående hur det var att leva för länge sedan kommer i de fallen gärna i bakgrunden. "Strunt i hur riksbildningen gick till, har du läst den nya boken om ritualteori?" Men de flesta arkeologer argumenterar sakligt utifrån källmaterialet tycker jag.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #390 skrivet: mars 12, 2013, 22:58 »
Forskning i alla ämnen från virus till gånggrifter identifierar det rätta svaret på en fråga genom konsensus bland kunniga specialister. Det bygger på upplysningstraditionens idé att välutbildade och erfarna människor som gemensamt applicerar sitt förnuft på argumenten i en fråga är det bästa sättet att hitta det rätta svaret. Metoden är inte ofelbar, men den är självkorrigerande över tid, och den är den bästa vi har.


Som naturvetenskapligt utbildad så skulle jag vilja lägga in en stilla protest.  Visst spelar konsensus en roll, men det är i andra änden av forskningen.  Inom naturvetenskapen är bevisbar fakta och upprepningsbara experiment grundpelarna och en hypotes förblir relativt värdelös som slutprodukt. Den är användbar bara då den utgör grund för forskningens inriktning eller när den styrks av empiri.  Det liknar inte alls arkeologin där slutprodukten, eller i alla fall konsumentprodukten, till mycket större del består av en gissning om vad materialet berättar.  Det är givetvis en brist ur vetenskaplig synpunkt, men troligen en brist man är så illa tvungen att acceptera. Risken med graden av konsensus som mått på hur rätt man har är uppenbar med minsta insikt i hur människor fungerar i grupp.  Så frågorna är fortfarande, hur kvalitetssäkrar arkeologin känslan "mest-troligt-rätt" och hur kvantifierar man konsensus?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #391 skrivet: mars 12, 2013, 23:21 »
Fråga vem som helst i hela världen som har kollektivtrafik som yrke om när det reser mest människor i kollektivtrafien så får du till svar att det är under morgontrafiken, vanligtvis kallad högtrafik 1. Där råder 100 procent koncensus.

Vill du veta hur verkligheten ser ut, be om uppgifter om resandet. Addera högratfik 1 resande, addera sedan lågtrafikens resande mitt på dagen, och sedan högtrafikens resande under eftermiddagen. Du kommer att se att det minsta resandet sker under högtrafik 1 på morgonen, det näst minsta resandet sker under högtrafik på eftermiddagen - och det största resandet sker under lågtrafiken mitt på dagen mellan högtrafiksperioderna. Oftast är lågtrafiksresandet ca 250 procent högre än högtrafiks 1 resande. Alla yrkesmän tror alltså att det lägsta resandet är det högsta resandet - och att det högsta resandet - är det lägsta resandet...

Koncensus råder alltså om någonting som är käpprätt fel - men som är allmänt accepterat som sanning.

Problemet som uppstår är att man fattar beslut efter koncensus angående resandet - man har alltså en bild över resandet som är totalt fel - och därför blir besluten inom kollektivtrafiken som rör resandet och dess konsekvenser också fel. Samtidigt är resandet det som genererar både intäkter och kostnader samt skapar taxans uppbyggnad. Alltså själva grunden för kollektivtrafikens existensberättigande ommman ser till företagsekonomins grunder.

Så vad är då koncensus värt? Majoritetennhar alltså inte alltid rätt - men är alltid majoritet.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #392 skrivet: mars 13, 2013, 07:46 »
Fråga vem som helst i hela världen som har kollektivtrafik som yrke om när det reser mest människor i kollektivtrafien så får du till svar att det är under morgontrafiken, vanligtvis kallad högtrafik 1. Där råder 100 procent koncensus.

Vill du veta hur verkligheten ser ut, be om uppgifter om resandet. Addera högratfik 1 resande, addera sedan lågtrafikens resande mitt på dagen, och sedan högtrafikens resande under eftermiddagen. Du kommer att se att det minsta resandet sker under högtrafik 1 på morgonen, det näst minsta resandet sker under högtrafik på eftermiddagen - och det största resandet sker under lågtrafiken mitt på dagen mellan högtrafiksperioderna. Oftast är lågtrafiksresandet ca 250 procent högre än högtrafiks 1 resande. Alla yrkesmän tror alltså att det lägsta resandet är det högsta resandet - och att det högsta resandet - är det lägsta resandet...

Koncensus råder alltså om någonting som är käpprätt fel - men som är allmänt accepterat som sanning.

Problemet som uppstår är att man fattar beslut efter koncensus angående resandet - man har alltså en bild över resandet som är totalt fel - och därför blir besluten inom kollektivtrafiken som rör resandet och dess konsekvenser också fel. Samtidigt är resandet det som genererar både intäkter och kostnader samt skapar taxans uppbyggnad. Alltså själva grunden för kollektivtrafikens existensberättigande ommman ser till företagsekonomins grunder.

Så vad är då koncensus värt? Majoritetennhar alltså inte alltid rätt - men är alltid majoritet.

Thomas
Konsensus var ju tidigare att jorden var platt.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #393 skrivet: mars 13, 2013, 07:50 »
Det är inte så många forskare som intresserar sig för det där just nu. Skrifthistorikerna tycker att källmaterialet är för klent. Arkeologerna tycker att Ambrosiani, Hyenstrand, Wijkander o.s.v. gjorde ungeför vad som kunde göras från vårt håll. Alla verkar ense om att Olof Skötkonung är den första gemensamma kungen över en federation av kärnlandskapen.
Det finns iaf ingen västgötaskola på Göteborgs universitet, där man skulle vänta sig att hitta den om proffsforskarna var lokalpatrioter.
Kan du specificera vilka kärnlandskap dessa är, för jag har inte bilden av att det i dagens forskningsläge finns konsensus om detta.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #394 skrivet: mars 13, 2013, 08:18 »

Får små rysningar när jag läser mest-troligt-att-vara rätt och konsensus i samma sammanhang.  Mest troligt enligt vem?  Konsensus bland vilka?    Kan man själv välja detta och i så fall med vilken rätt?

Tja, om fakta pekar åt samma håll så händer det ju att flera forskare kommer fram till ungefär samma slutsatser. Och som Martin skriver, vetenskapen är ju så att säga självkorrigerande så när nya fakta kommer i dagen så ändras gradvis forskarnas slutsatser så att en ny konsensus uppstår. Konsensus är alltså inte hugget i sten utan är den bästa (förhoppningsvis) bilden vi har av ett ämne vid en viss tidpunkt innan nya fakta dyker upp.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #395 skrivet: mars 13, 2013, 08:33 »
Och nej Västgötaskolan härskar väl knappast på GU, men väl kanske andra skolbildningar?

Mja, visserligen ägnar sig en del göteborgsarkeologer åt lustiga utflykter ut i teorins utmarker (ofta inspirerade av britter, amerikaner och förstås franska filosofer, en och annan tysk filosof ger också inspiration) men annars spretar väl arkeologin på GU åt en hel del håll med en massa olika ämnen och frågeställningar. Här finns allt från västsvensk sten- och bronsålder till forskning om sydamerikansk arkeologi, samt ett projekt om övergivna kubanska raketsilos(!).

Forskning vid institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #396 skrivet: mars 13, 2013, 08:36 »
Tja, om fakta pekar åt samma håll så händer det ju att flera forskare kommer fram till ungefär samma slutsatser. Och som Martin skriver, vetenskapen är ju så att säga självkorrigerande så när nya fakta kommer i dagen så ändras gradvis forskarnas slutsatser så att en ny konsensus uppstår. Konsensus är alltså inte hugget i sten utan är den bästa (förhoppningsvis) bilden vi har av ett ämne vid en viss tidpunkt innan nya fakta dyker upp.


I grund och botten så håller jag med dig om detta. Problemet är bara att vetenskapen inte är självkorrigerande, det kräver ju att någon eller några trotsar konsensus. Vem ska göra det?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #397 skrivet: mars 13, 2013, 08:44 »

I grund och botten så håller jag med dig om detta. Problemet är bara att vetenskapen inte är självkorrigerande, det kräver ju att någon eller några trotsar konsensus. Vem ska göra det?

Ofta omprövas ju gamla sanningar när nytt material dyker upp. Då tvingas ju forskarna att ta ställning till det och ibland ompröva gamla slutsatser.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #398 skrivet: mars 13, 2013, 09:55 »
Nu råkar det ju vara så att flera av de konventionsbrytande statsbildningsteoretikerna faktiskt verkat på just Göteborgs Universitet. Ex Carl Löfving och Henrik Jansson. Dessutom har flera av de gamla västgötaskolisterna studerat där. Det är också så att professuren i arkeologi som regel innehafts av personer med intresse främst inriktat mot neolitikum och bronsålder och då ffa hällristningar. Utrymme för att utveckla egna skolor inom området statsbildning har egentligen inte funnits. Ändå har några som sagt lyckats göra just detta. Vad gäller konsensus och självkorrigering så är det ju dels strävan efter konsensus som är allas vår drivkraft. Självkorrigering är ett lustigt uttryck, för det förutsätter att det finns en prövningsbar sanning. I de fall som man kan säga att detta finns kan det stämma men i väldigt många frågor har vi inga och då fungerar inte heller självkorrigering. Självkorrigering inom diskussionen om Sveriges stasframväxt, hur ser den ut? Det bygger ju på vilka konventioner forskarkåren har. Dessa tenderar ju att skilja sig mellan Universitet och tid. En sådan fåga som om en källhänvisning till Snorre räcker för att bygga upp ett påstående eller om man i historisk anda ska kräva flera oberoende källors stöd? Om man ska analysera Snorres och övriga källors ev bakomliggande mål eller inte?
Vilket val man gör påverkar ju vilken sanning man tror på och vi vet ju att det saknas konsensus i just dessa frågor. I strikt lundensisk historieformulering kan man verkligen inte påstå att svearna är från Uppland men i Uppsaliensisk anda går det tydligen vägen. Detta är ju frågeställningar som står utanför vad som är riktig vetenskap eftersom det i ofrånkomligen saknas goda prövningsbara fakta. I mina ögon är den gamla etabllerade teorimodellen med svearna i Mälardalen åtskilda från ett annat folk, götarna i Väster och Östergötland, pseudovetenskap så länge det inte går att bevisa. Historieskrivningen kring svear och götar påminner om homeopati.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #399 skrivet: mars 13, 2013, 10:20 »
I mina ögon är den gamla etabllerade teorimodellen med svearna i Mälardalen åtskilda från ett annat folk, götarna i Väster och Östergötland, pseudovetenskap så länge det inte går att bevisa. Historieskrivningen kring svear och götar påminner om homeopati.

Har inte de flesta arkeologer och även historiker lämnat den här modellen bakom sig numera? Är frågeställningarna överhuvudtaget aktuella i dagens forskning?
Ju äldre desto bättre.