Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /storage/content/83/155183/arkeologiforum.se/public_html/forum/Sources/Load.php(183) : runtime-created function on line 3 Sveaskolan, finnes eller fanns den?

Författare Ämne: Sveaskolan, finnes eller fanns den?  (läst 169118 gånger)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #100 skrivet: februari 06, 2013, 15:49 »

Ser du verkligen inte skillnaden??? I det ena fallen förhåller vi oss till det vi med empiri faktiskt kan förvänta oss fanns, i den andra förhåller vi oss till en påhittad kung!  Vilket tycker du känns mest vetenskapligt?

En ny uppvisning i metodik?
 
Du glömde definiera vad du menar med "kung" - och därefter lägga fram 'empiri' för att begreppet är "påhittad".

Vem är det i så fall som stått för "påhittet" och när - ungefär - menar du att så skett?

Att bedriva vetenskapskritik är iofs. helt utmärkt.  Men då får du givetvis använda klara, allmängiltiga definitioner - och inte själv framlägga omtvistad teori som självklar empiri.  :-X
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #101 skrivet: februari 06, 2013, 16:04 »
Alltså Boreas!
Du tycker med andra ord att kartan är representativ för den mänskliga aktiviteten i Sverige från forntid till idag?
Jag känner en föraning om att ex skånska arkeologer och historiker inte riktigt är med dig där 8)


Var snäll försök - åtminstone - att läsa vad jag skriver.

Jag har inte påstått något om kartans validitet. Jag frågade vad som är fel med den. Är den inte lika relevant som dom teorier du försöker spinna fram ur 1700-talets osäkra talmaterial? I motsatt fall, varför inte?

Bevisa gärna att du har bildning nog att hålla dej till ämnet - och utbildning nog att ta fram fakta som kan utfylla den bild kartan ger.  Eller menar du att kartan överhuvudtaget inte är användbar, som ett utgångspunkt för en diskussion?

Det tror jag även dom skarpaste skånska arkeologer skulle tycka blev lite väl starkt.  ;D
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #102 skrivet: februari 06, 2013, 16:15 »
Varför ni inte kommer överens är för att ni diskuterar olika saker men försöker tolka varandras svar utifrån era egna förutsättningar. Lite roligt om än synd på en så intressant diskussion.

Jag håller med. Yngwe och jag har uppenbarligen så fullständigt skilda synsätt på arkeologi att diskussionen blir meningslös.

I grund och botten visar ju diskussionen att den består av ett antal gemensamma tolkningsmodeller. Det är det som återkommande kallas etablerade uppfattningar. Det är alltså ett utslag av människor som jobbar och utbildas relativt "nära" varandra. Jag tycker däremot inte att den förutsätter att man delar syn på allt.


De gemensamma tolkningsmodellerna du syftar på (vad är en kung? hur kan vi spåra kungamakt i det arkeologiska materialet osv) delas av arkeologer över hela världen. Ibland finns det konkurrerande modeller med olika anhängare, och ibland har den arkeologiska forskarkåren överlag accepterat en viss modell. Ingen har påstått att detta betyder att alla arkeologer delar syn på allt.

Kan inte ni börja med att enas om vad en sveaskola innebär så är det lättare att diskutera om den finns eller inte. Är en Sveaskola bara tron på att det har funnits en kung i Uppsala, eller måste man också tro att riksbildningen utgått från Uppsala. Vad är det för skola om man tror att det har funnits en kung i Uppsala men också tror att riksenandet styrdes från VG?

Får som sagt känslan av att det räcker med att nämna ordet "kung" i samma mening som namnet "Uppsala" för att man ska klassas som representant för "sveaskolan" i dess allra mest lokalpatriotiska 20-talsversion.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #103 skrivet: februari 06, 2013, 16:47 »
Det är intressant att du jämför med 20-tals versionen. Jag vet inte vas som skiljer åt, de använde ju också tolkningsmodeller som var accepterade av många... dom såg ju samma tecken på kunglighet, så vad var det för fel med att försöka sätta namn på kungarna....?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #104 skrivet: februari 06, 2013, 16:50 »
Det är intressant att du jämför med 20-tals versionen. Jag vet inte vas som skiljer åt, de använde ju också tolkningsmodeller som var accepterade av många... dom såg ju samma tecken på kunglighet, så vad var det för fel med att försöka sätta namn på kungarna....?

Ge oss nu sålunda en tolkningsmodell, istället för barnsligt beteende.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #105 skrivet: februari 06, 2013, 17:08 »

Får som sagt känslan av att det räcker med att nämna ordet "kung" i samma mening som namnet "Uppsala" för att man ska klassas som representant för "sveaskolan" i dess allra mest lokalpatriotiska 20-talsversion.

Problemet är kanske att endera inte uppfattat - eller anammat - att det genom senaste år har föregått en ganska betydlig utveckling av dom arkeologiska kunskaper vi har om MD.

Man kan nästan tro att endera ser på dessa nyheter som ett problem, eftersom den samlade bild av fynden värkar bekräfta något av den bild av MD som återges i medeltidslitteraturen. Man får alltså fråga om detta fortfarande skal behandlas som en politisk fråga, häller än en vetenskaplig?

Vill man förhålla sej rent vetenskapligt till det hela kan det värka smått tragiskt om man inte vill respektera detta arbetet för vad det är värd.

Själv har jag lyckligtvis inga som helst bindningar eller förutfattade åsikter i saken. Så har jag häller inte uppfattat författaren Maja Hagerman. Hennes tidigare böcker och artiklar har väl redan bevisat att hon inte varit speciellt romantisk i sin syn på 30-talets historieskrivning. Ej häller kan man beskylla henne för att ha vurmat för forntida 'stormaktsdrömmar' eller mytiska kungadömen. Få författare har genom senare decennier varit mer kritisk till dessa ämnen än just Hagerman. Att förknippa henne med en eller annan 'sveaskola' blir närmast absurd.

Därmed kan man faktisk lita på hennes kritiska genomgång av dom det material som här får tolkas. När hon sen summerat kontentan i det material som framkommit under E4-projekten har den grundläggande bild som framträder tydligen kommit som en relativt stor överraskning - också för henne. Titeln hon satte på sin senaste bok - "Försvunnen värld" - berättar med all tydlighet att hon inte varit "förberedd" på den bild som bit för bit  - och bild för bild - framträtt ur materialet.

Sen kan man givetvis ställa sej kritisk till dessa bilder - men då får man givetvis ha något klart och konkret att  komma med - och inte förhålla sej ignorant till dom fakta som framlagts. En av dom som evaluerat Hagermans arbete professionellt bedömer boken och hennes implikationer så här:

Citera

Det här är utan tvekan en bra bok, både sett till innehållet och berättartekniken. Men hur mycket är nytt? Måste vi skriva om förhistorien?

Förutom det mikroanalytiska greppet som sådant, fokuseringen på en specifik svit av bygder, vill jag särskilt framhålla en aspekt: de växande kunskaperna om äldre järnålder, i synnerhet bebyggelseutvecklingen mellan bronsålder och vendeltid.

Utgrävningarna har kartlagt såväl anläggandet av gårdar som framväxten av ett maktsamhälle med vissa skarpa brott i utvecklingen (till exempel på 500-talet eKr, med markanta resultat i Gamla Uppsala), något som enklast kan förklaras med att stormän med nya vapen, kulter och ambitioner trädde in på scenen.

För att förstå dessa scenarier behöver vi lyfta blicken långt utöver det blivande svenska rikets gränser och laborera med hypoteser om kontakter med romerska riket och folkvandringstidens krigargrupper, något Hagerman är väl medveten om. Här krävs förvisso betydligt mer forskning, men ramverket till det förhistoriska pusslet framstår klarare nu än tidigare.

http://www.svd.se/kultur/litteratur/tydliggorande-detaljer_6266290.svd

Skulle det inte vara en ide att komma upp ur diket och försöka blicka vidare bakåt i historien? Nu kan man ju äntligen diskutera dessa ämnen med nytt fog på fötterna - och kolla vidare på dom utvecklingsdrag och utvecklingslinjer som går från äldre järnålder till 500-talets folkvandringar och vikingatidens krigaradel.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #106 skrivet: februari 06, 2013, 17:23 »
Är Maja och fiskar i den Heruliska dammen?

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #107 skrivet: februari 06, 2013, 18:21 »
Det är intressant att du jämför med 20-tals versionen. Jag vet inte vas som skiljer åt, de använde ju också tolkningsmodeller som var accepterade av många... dom såg ju samma tecken på kunglighet, så vad var det för fel med att försöka sätta namn på kungarna....?

Yngwe, är det inte mer troligt att det fanns kungar i Uppland än att det inte fanns kungar? Om du jämför med vad vi vet om hela det germanska materialet genom alla tider, kan du någonstans påvisa något germanskt samhälle där det inte fanns någon kung, om än bara under vissa omständigheter, och då inte vem som helst, utan någon från en kunglig ätt.

Sen vet jag att du bara försöker provocera med att försöka förlöjliga det hela genom att påstå att man måste försöka namnge kungarna bara för att man tror att de har funnits.  ;)
Qui tacet, consentit

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #108 skrivet: februari 06, 2013, 20:38 »
Boreas jag tycker kartan visar två saker som berör vår diskussion. Dels visar den utbredningen av fornlämningar. Dels visar den hur olika bevarandegraden är beroende på landskapstyp. Särpräglat platta, öppna och impedimentslösa odlingsbygder har låga fornlämningstal. Landskap med landhöjning, senare kristnande och mer varierad mark som bryter upp odlingsytan har betydligt mer fornlämningar och inte alls lika allvarlig överodling. I Skåne och Västergötland saknar de flesta bosättningarna ytor som ej har odlats eftersom det finns för lite impediment. Skåne som är en av Skandinaviens viktigaste kulturbygder har blott ca 4000 fasta fornlämningar. Att Västergötland har mer är till stor del tack vare den utbredda randbygden ex i Gäsene och redvägs härader. Just dessa två härader påminner om Uppland med sina skogsomgärdade odlingsstråk. Där fanns utrymme att lämna ytor med gravfält. På fullåkersbygden återfinns flatmarksgravfälten vilket inte är en slump. Merparten av dessa har haft markeringar ovan mark en gång i tiden vilket bl.a. Tore Artelius visat. Visst har uppsalaslätten också drabbats av överodling men det får ju plats ett antal Uppsalaslätter på västgötaslätten så det är ganska ovidkommande. Redan von Friesen kunde konstatera att slättbygden i Västergötland hade en likartad utbredning sedan folkvandringstid. Senare forskning har ju förstärkt den bilden. Fågelsjöarna och mossarna har visserligen minskats men det är ju likadant i Mälardalen.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #109 skrivet: februari 06, 2013, 21:38 »
Utmärkt. Det där kan ju tjäna som en förbättrat utgångspunkt.

Jag är dock lite osäker på vilka konsekvenser dom mängder med flygsand och luftburna lösmassor har haft för den forntida bio-produktion - och dito jordbruk - på slätterna. Inte minst i Skåne. Har du någon koll på det?

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #110 skrivet: februari 06, 2013, 22:32 »
Kungsune

Håller med dig helt. Har kollat en del kring Gudhem på Falbyggden och man kan ana det enorma gravfält som funnits där från Jättene -Forentorp-Gudhem mot nordost. Man ser hur några stora högar blivit kvar. Det måste ha handlat om tusentals gravar en gång i tiden. Denna byggd är Sveriges kyrktätaste i tidig medeltid och dessutom den plats som gav störst skördar per ytenhet, beroende på markens egenskaper före det moderna jordbruket. Här måste trycket på jordbruksmarken varit stort.

Utloggad vitsvan

  • Medlem
  • Antal inlägg: 25
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #111 skrivet: februari 06, 2013, 22:50 »
Är Maja och fiskar i den Heruliska dammen?

Har för mig att hon nämner att hypotesen framförts av vissa, men att hon själv ställer sig neutral. Det är dock länge sen jag läste boken, och tyvärr är den utlånad så jag kan inte kolla om det jag tror mig komma ihåg stämmer. Det kan också vara något jag hört henne säga.
Ju förr desto bättre!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #112 skrivet: februari 06, 2013, 22:56 »
Yngwe, är det inte mer troligt att det fanns kungar i Uppland än att det inte fanns kungar? Om du jämför med vad vi vet om hela det germanska materialet genom alla tider, kan du någonstans påvisa något germanskt samhälle där det inte fanns någon kung, om än bara under vissa omständigheter, och då inte vem som helst, utan någon från en kunglig ätt.

Sen vet jag att du bara försöker provocera med att försöka förlöjliga det hela genom att påstå att man måste försöka namnge kungarna bara för att man tror att de har funnits.  ;)


Nejdå, jag försöker verkligen inte bara provocera, då hade jag diskuterat med någon annan än AndreasE, det finns ju andra som då är mycket mer känslomässigt  engagerade. Eloge åt AndreasE som tar en diskussion som inga andra aktiva arkeologer från det området velat.


Jag är kanske tråkig, det invänder jag inte emot, då jag tycker att arkeologi ska vara till 99% vetenskap. Jag är själv naturvetenskapligt skolad och det präglar mig säkert. I min proffesion jobbar jag med helt annat.


Men faktum är, det kan ni på inget sätt ta bort, att vi inte har några bevis på någon Uppsalakung som härskat över tid. Och faktum är, att vi under svensk historia istället har gott om tecken på en mycket rik och mycket mäktig aristokrati, som i praktiken har varit de som styr Sverige under lång tid. Vi har har faktiskt också källor som påpekar att germanernas kungar är rådande då det är krig, men annars inte är särdeles framträdande.  Vi har dessutom beskrivningar av Uppsala som ett religiöst centrum.  Det är alltså utom tvekan så att det finns underlag för alternativa tolkningar till Upplands rikedom.   


Om någon kan framföra något som helst bevis för en förklaring till Uppsalas rikedom så är det läge nu. Annars så är det ur strikt vetenskaplig mening bäst att beteckna det som rikedom och ingenting annat. Den som önskar kan givetvis använda valfri modell för tolka detta till kunglighet, religion eller annat, men får då vacker erkänna att man lämnat vetenskapen bakom sig. Om man gör det för att det blir för torftigt eller ointressant som AndreasE skriver eller av annan anledning är fullkomligt egalt!


Jaq tror personligen att det funnits en kung i Uppsala, om inte alltid så i alla fall ofta.  Men det är något jag tror, inte något jag vet. Jag har inga som helst problem med att glada amatörer framhäver dessa kungar, helt enkelt för att jag inte har några som helst förväntningar på dom.  Men på folk som utbildat sig i ämnet, och som förmodas ha lärt sig sina vetenskapliga grunder, så har jag faktiskt förväntningar. Och när de då gräver veckor och månader, metodiskt och noggrant, och sedan lik förbaskat tolkar det vetenskapligt mycket korrekta materialet utifrån ytterst osäkra hypoteser, ja då blir jag besviken!


Jag har ju fått förklaringen, det vore för torftigt annars.  Eftersom jag är torftig så känns det tråkigt!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #113 skrivet: februari 06, 2013, 23:01 »
Angående flygsandsproblematiken så har det förekommit redan från romersk järnålder i Danmark. Skåne och Halland har ett antal områden med flygsand. Har läst om flygsandsdolda gravar i Sannagård utanför Falkenberg bl.a. På norra Jylland har det varit såpass omfattande att det måste ha varit ett problem.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #114 skrivet: februari 06, 2013, 23:04 »
Ge oss nu sålunda en tolkningsmodell, istället för barnsligt beteende.


En gång i tiden hade detta inlägg blivit bortplockat blixtfort.  Det tillför inget i diskussionen, det vänder sig mot person, och det visar på intolerans mot avvikande mening.  Men det är annorlunda nu....


Vi var inte mer överens förr på detta forum, men vi höll oss till sak!  Det är synd att du inte kan hålla dig till det!

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #115 skrivet: februari 07, 2013, 00:03 »
Angående flygsandsproblematiken så har det förekommit redan från romersk järnålder i Danmark. Skåne och Halland har ett antal områden med flygsand. Har läst om flygsandsdolda gravar i Sannagård utanför Falkenberg bl.a. På norra Jylland har det varit såpass omfattande att det måste ha varit ett problem.

Just det.

Var inte Skåne en ö framåt järnåldern?
Och hur såg bilden ut om vi spolar tillbaka till Holocene och Atlantisk tid - då jordbruket etablerades? 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #116 skrivet: februari 07, 2013, 03:10 »
Men faktum är, det kan ni på inget sätt ta bort, att vi inte har några bevis på någon Uppsalakung som härskat över tid. Och faktum är, att vi under svensk historia istället har gott om tecken på en mycket rik och mycket mäktig aristokrati, som i praktiken har varit de som styr Sverige under lång tid. Vi har har faktiskt också källor som påpekar att germanernas kungar är rådande då det är krig, men annars inte är särdeles framträdande.  Vi har dessutom beskrivningar av Uppsala som ett religiöst centrum.  Det är alltså utom tvekan så att det finns underlag för alternativa tolkningar till Upplands rikedom. 

Det här stämmer ju faktiskt inte. Alla skriftliga källor vi har om järnålderns Skandinavien, även de som kan misstänkas faktiskt vara skrivna under järnåldern och inte under medeltid (som tex Ynglingatal), är fulla av kungar. Man kan absolut ha olika teoretiska modeller om vilken sorts "kingship" dessa kungar verkade under, men att de finns där är mycket svårt att förklara bort. När det gäller kontinentala grupper av germaner så har vi många exempel på starka kungainstitutioner (Ostrogotherna, merovingerna osv).

Men på folk som utbildat sig i ämnet, och som förmodas ha lärt sig sina vetenskapliga grunder, så har jag faktiskt förväntningar. Och när de då gräver veckor och månader, metodiskt och noggrant, och sedan lik förbaskat tolkar det vetenskapligt mycket korrekta materialet utifrån ytterst osäkra hypoteser, ja då blir jag besviken!

Det är otroligt tråkigt när man lägger in moraliskt dömande på tolkningar. De allra flesta arkeologer är fullt kapabla på att skilja mellan empiri och teori. Samtidigt så kan jag lova att 99 av 100 arkeologer anser att teoribyggande är en mycket viktig del av det arkeologiska arbetet. Inte för att det blir tråkigt annars, utan för att det är själva kärnan i vad vi håller på med. Om vi är så rädda för att faktiskt använda arkeologiska data till mer än att göra tabeller och spridningskartor att vi slutar försöka tolka vårat material finns det inte så stor anledning att utföra arkeologisk forskning längre.

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #117 skrivet: februari 07, 2013, 07:09 »
På den tiden som Skåne var en ö, dvs hela Göltaland, är väl ett skede under paleolitikum. När jordbruket introduceras i Skandinavien  ligger merparten av Uppland och Sörmland under havsytan. Men om vi återvänder till tiden runt romersk järnålder och Skånes flygsand så förklarar det bara en liten del av det låga fornlämningstalet. Merparten är helt enkelt bortexploaterad. Samma mönster ser vi ju i odlingsbygder runt om i Europa oavsett flygsand. I Uppland har vi en mycket stark ökning av fornlämningslokaler från äldre järnålder till folkvandringstid. Till stor del kan det ses som ett resultat av landhöjningens positiva inverkan på jordbruket. Många av lokalerna ligger ju i tidigare vattensjuk terräng.

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #118 skrivet: februari 07, 2013, 07:49 »

En gång i tiden hade detta inlägg blivit bortplockat blixtfort.  Det tillför inget i diskussionen, det vänder sig mot person, och det visar på intolerans mot avvikande mening.  Men det är annorlunda nu....


Vi var inte mer överens förr på detta forum, men vi höll oss till sak!  Det är synd att du inte kan hålla dig till det!

Aha, du är den som drabbas av otrevligheter anser du? Så här skrev du till Andreas:

  Det är intressant att du jämför med 20-tals versionen. Jag vet inte vas som skiljer åt, de använde ju också tolkningsmodeller som var accepterade av många... dom såg ju samma tecken på kunglighet, så vad var det för fel med att försöka sätta namn på kungarna....?

Anser du att du debatterar på ett respektfullt och vuxet sätt här? Hånfullt peka på Andreas och likställa honom och hans kunskaper med forskare från 20:talet?

Sen är det alltså jag som är otrevlig?  :lol:

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #119 skrivet: februari 07, 2013, 08:37 »
Aha, du är den som drabbas av otrevligheter anser du? Så här skrev du till Andreas:

Det är intressant att du jämför med 20-tals versionen. Jag vet inte vas som skiljer åt, de använde ju också tolkningsmodeller som var accepterade av många... dom såg ju samma tecken på kunglighet, så vad var det för fel med att försöka sätta namn på kungarna....?

Anser du att du debatterar på ett respektfullt och vuxet sätt här? Hånfullt peka på Andreas och likställa honom och hans kunskaper med forskare från 20:talet?

Sen är det alltså jag som är otrevlig?  :lol:

Det är väl inget i det inlägget som är hånfullt. Om du läser så ser du att jag ställer en fråga om vad som är skillnaden. Det besvarar du med att kalla det barnsligheter.  Det är otrevligt!
 
 Dessutom skriver ju AndreasE själv nu igen att han bl.a. stödjer sig på Ynglingatal, vilket man gjorde på 20-talet också. Att sen dagens arkeologer har en helt annan kunskap och en helt annan teknik till sitt förfogande är det ingen som har ifrågasatt. Ingen har heller ifrågasatt någon arkeologs kompetens inom arkeologi. Det vi diskuterar är användandet av tolkningsmodeller och hur det likriktar tolkningarna, och om det är nödvändigt!  Du kanske tycker det är oviktigt och otrevligt på ett personligt plan, med frågan tycker jag är fullt jämförbart med den om en grav med vapen automatiskt ska tolkas som en mansgrav, eller om en grav med ett kors i automatisk ska tolkas som en kristen människas grav.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"