Författare Ämne: Vattenleder norrifrån till Uppsala  (läst 37159 gånger)

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #60 skrivet: mars 13, 2013, 11:18 »
Yngwe! Ättelägg!
Citera
Det vore faktiskt intressant om du hade några andra belägg för dessa vägar på åsarna än att det står att läsa i diverse skrifter.  Själv så kan jag bara komma på att det nämns som en självklarhet utan närmare bevisning än att de senare har använts.  Fast då inte uppe på åsen som Ättelägg påpekat.  På vilket sätt kan du försvara dig mot tanken att det faktiskt är rörande åsarnas användande som forskningen "hittat på"?   För mig är dessa åsvägar lite av en faktoid, som sagt hundratals klövjade djur om året skulle gräva djupa spår i en rullstensås.
Jag återgav vad jag kom ihåg ang en avhandling som bl a rörde skeendet bakom Dalarnas utveckling till ställning som landskap. Men här nämndes Badelunda resp Enköping i samband med resp ås.
Detta med brist på hålvägar som spår är slående. Å andra sidan kanske den tunga samfärdseln koncentrerades till vårvintrarna liksom en gång inom Helsingländerna. Kanske spåren heller inte skall sökas uppe på åsarna utan längs foten. Vintervägar torde heller inte ge distinkta hålvägar och man använde gärna vattendragens isar och lämpliga myrkanter.

Plats för mer detaljerad forskning rörande dessa transporter.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #61 skrivet: mars 13, 2013, 12:07 »
Ja mer forskning behövs nog.  I bland får man uppfattningen att dessa åsar skulle utgöra någon lätt slingrande sträckning som är relativt jämn, hård och torr när man tagit sig uppför den, och därför skulle ge mycket bra möjligheter för omfattande transporter. Min bild av åsarna är inte sådana, och inte heller kan jag se att åskrönen generellt används som färdväg.    Om de vore så utmärkta vägar skulle det utan tvekan ha lämnat spår på dom. Vintertid skulel spåren bli mindre, men då har de ju också misst sin stora fördel. Då fungerar ju frusna myrar och sjöar mycket bättre då man kan köra med släde.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #62 skrivet: mars 13, 2013, 12:52 »
Yngwe!
Åsarna dämmer ju samtidigt vatten, vilket innebär att det oftare är mer vattesjukt längs med åsarna eller att vattendragen flyter längs med. Det stämmer kanske ändå?
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #63 skrivet: mars 13, 2013, 13:29 »
Ja visst, men kanske man bara ska se dem som mer olämpliga. Till syvende och sist så är det ju så att omfattande regelbundna transporter nog kräver anlagd väg. Annars kommer man alldeles att trama ner sig i gyttjan eller blottlägga stenskrammel som gör det närmast omöjligt att ta sig fram hel.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #64 skrivet: mars 13, 2013, 18:40 »
Det intressanta med åsarna är att de är torra över oländig mark, så visst har de använts för färd, folk är inte dumma. Dock som transportvägar tämligen taffliga. En länk kan vara just städerna vid änden, Uppsala, Enköping, Badelunda-Västerås, Köping men å andra sidan har vi Fyrisån, Sagån, Svartån, Hedströmmen. Intressant här är Arboga som en medeltida fortsättning på Frövi, inga åsar men likväl Arbogaån. Kanske Badelunda, Ströbohög har förväxlats med Västerås, resp Köpings ursprung. Vi har ett intressant fenomen i norra mälarstrand där vi har heden storhögskomplex i samband med åar och senare städer vid åarna och järn. För Köping, Västerås, Uppsala även åsar. Men städernas placering är svar på den tidiga medeltidens omständigheter där Köping ligger i en vik med relativt ointressanta vattendrag (läs, krondiken), Västerås vid ett OK, Enköping som Köping och Uppsala vid OK. De tidiga centrana låg vid köpingvikens ände, åsen en bit från åmynningen, likaså Badelunda i änden av en vik med åsen, Enköpings föregångare torde vara Sagådalen med sina mkt intressanta storhögar (tämligen förbisedda), Uppsala med sin kända utveckling från gamla till nya, här utmed ån och utan ås. Intressant att nämna här är just kolbäcksån som ni pratat om, här har vi ingen vendeltida/vikingatida centra, ingen tidigmedeltida stad. Undras varför? Vi har jordbruk, vi har uppströmt järn, vi har en ås och vi har befolkning likt övriga mälardalen men inte storhögar, båtgravar, städer. Kan det vara så att Uppsalaområdet tog östra dalarna, Västerås faluberget, Köping Rödajorden/skinsberg och Arboga/Frövi fellingsbro-Garp(!)hyttan?? Inget kvar för Kolbäck.
Erik

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #65 skrivet: mars 13, 2013, 20:46 »
Dalarnas politiska situation från tidig medeltid speglas enligt min mening bäst av knytningen till Västmanland i egenskap av en av tredingarna, som sedan utvecklas till landskap. Detta med treding bör ha utvecklats beroende av hur transportsystemen knutit ihop det blivande landskapet med Mälarregionen. Motsv förhållande bör varit för handen rörande gästrike bergslag och Enköping. Det kustnära Gästrikland tillhörde f ö ursprungligen Roden.

Att det finns storhögar, d v s antydan till politisk resp ekonomisk makt, både i trakten av Enköping och i Badelunda pekar ju på att Mälaren nås i området även före medeltiden och i varje fall när de första storhögarna etableras.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #66 skrivet: mars 13, 2013, 22:26 »
Jag vet inte om analysen om Köping stämmer riktigt Ättelägg. Visst, Köpingsån är rätt liten men där finns toponmer som antyder båtfärder. Men dessutom mynnar ju Hedströmmen hysat nära, och höj Mälarens vattennivå en del så blir det ännu närmare. Sen måste man man också nämna  Salaån inte heller har nån stad vid mynningen, trots att den av allt att dömma faktiskt erbjudit obrutet vatten mellan Dalälven och Mälaren då Saladammen avvattnats åt två håll.   Varför?  Frågan måste snarast vändas, varför skulle varje vattendrag av betydelse ha en egen stad? Eller varje ås?    Om städerna växt fram "organiskt" skulle man kunna förvänta sig att de viktigaste färdvägarna fick de viktigaste platserna, men så är ju inte fallet. Städerna är resultat av politik och för att grundas behöver de en lämplig och tillgänglig plats för en stad. 


En lös hypotes om varför man inte anlägger städer vid de två dominerande vattendragen, Hedströmmen och Kolbäcksån är att dessa skulle kunna vara de mytiska Karlsåarna.  Man kanske ser det som allt för riskfyllt att placera staden vid en bakdörr som inte kan bevakas då dess övre flöde är i praktiken obebott. En onskefull plundrare skulle likt Olav kunna ta sig över till dessa och med god fart nedtröms kunna paddla rätt in i stan innan någon visste ordet av....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #67 skrivet: mars 14, 2013, 09:36 »
Saladammen fanns knappast vid de tider vi avhandlar.

Här finns plats för ett stort praktiskt experiment. Vem kan utföra ett sådant?
Del1: Lasta en båt full med personal och last OCH proviant/verktyg/vapen. Tag båten från Dalälven till Mälaren utan att använda motorer och enbart med hjälp av vad bemanningen kan åstadkomma. Dragdjur får användas mot att hyra erläggs i förlorad last, d v s vinst. Strömma kanal får inte användas (i varje fall ingen slussning).
Hur lång tid tar det?
Vilken storlek får vinsten vid ankomst till Mälaren (återstående last)?
Kan båten fortfarande användas efteråt?
Hur lång tid tar reparationer?

Del 2: Lasta en klövjefora med samma mängd last, som båten i del 1. Eftersom oxarna går svans i svans, så räcker det med samma bemanning. Extra oxe kan medföras som gående proviant och kan bära vad som krävs i proviant innan den skall slaktas. Kräver noggrann rekognocering.
Hur lång tid tar det?
Vilken storlek får vinsten vid ankomst till Mälaren (återstående last)?
 
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #68 skrivet: mars 14, 2013, 11:05 »
Saladammen fanns knappast vid de tider vi avhandlar.

Här finns plats för ett stort praktiskt experiment. Vem kan utföra ett sådant?
Del1: Lasta en båt full med personal och last OCH proviant/verktyg/vapen. Tag båten från Dalälven till Mälaren utan att använda motorer och enbart med hjälp av vad bemanningen kan åstadkomma. Dragdjur får användas mot att hyra erläggs i förlorad last, d v s vinst. Strömma kanal får inte användas (i varje fall ingen slussning).
Hur lång tid tar det?
Vilken storlek får vinsten vid ankomst till Mälaren (återstående last)?
Kan båten fortfarande användas efteråt?
Hur lång tid tar reparationer?

Del 2: Lasta en klövjefora med samma mängd last, som båten i del 1. Eftersom oxarna går svans i svans, så räcker det med samma bemanning. Extra oxe kan medföras som gående proviant och kan bära vad som krävs i proviant innan den skall slaktas. Kräver noggrann rekognocering.
Hur lång tid tar det?
Vilken storlek får vinsten vid ankomst till Mälaren (återstående last)?


Sala damm var trots namnet ursprungligen en naturlig sjö!


Experimentet går inte att utföras exakt då det blir för svårt att beräkna de olika värdena. Du glömmer ju helt bort kostnaden för att införskaffa och hålla båt respektive oxe. Dessutom kostnaden för mat och underhåll till båt respektive oxe.  Men visst, jag är beredd att anta utmaningen. Kom med en oxe till Malung veckan efter midsommar så ser vi vem som först kommer till Västerås :-)  Kom bara ihåg att du bara får utnyttja stigar, du få inte gå på anlagd väg utom på broar. Eftersom vadställena nog i många fall är borta blir det nödvändigt, du får ett överenskommet tidstillägg för det, jag får motsvarande tidsavdrag för varje dämmning av min farled då jag kommer förlora mycket tid att ta mig runt dammar vars forsar hade gett mig god fart.   200 kg tar vi med oss!

Ska bli roligt! Jag sätter hundra spänn på att du fortfarande är i Dalarna när jag glider ut på Mälarens böljande vågor  :P
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #69 skrivet: mars 14, 2013, 17:46 »
Yngwe!
Om järnet tillverkas i t ex Malung, så förs det med båt till trakterna av Avesta i bägge fallen. Men sedan skall din båt ta sig uppför något vattendrag, så du måste staka eller dra i rep (kanske spänna för en oxe efter att du röjt stranden. Mina 5-6 oxar lastas i samma trakt du viker av i och går typ 2-3 mil dagligen, men sedan måste de få beta och idissla i kvällningarna. Det tar ca 30 min att lasta bördorna, resp lasta av. En man leder första oxen och de andra sitter i rep bakom varandra svans vid nos (nästan). Någon går före och rekar och övriga hjälper till att driva.
Vid den tiden så fanns säkert ett stakat "vägstråk" att föra fram klövjetåget längs. Stakningen borde faktiskt vara draget så att minimalt med vattendrag av dignitét behöver passeras.

Efteråt säljer man båten för vad den är värd efter slitaget längs leden (repor och skador i bord och bottenstock etc) till någon som behöver ny båt (de flesta har antagligen redan båt). Oxarna säljs till högstbjudande (mat behöver alla och priset kan sättas något lägre än lokalprodukter).

Men själva utförandet bör utföras av entusiastiska forskare, så där backar jag. Jag är för gammal för sådant.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #70 skrivet: mars 14, 2013, 23:40 »
Yngwe!
Om järnet tillverkas i t ex Malung, så förs det med båt till trakterna av Avesta i bägge fallen. Men sedan skall din båt ta sig uppför något vattendrag, så du måste staka eller dra i rep (kanske spänna för en oxe efter att du röjt stranden. Mina 5-6 oxar lastas i samma trakt du viker av i och går typ 2-3 mil dagligen, men sedan måste de få beta och idissla i kvällningarna. Det tar ca 30 min att lasta bördorna, resp lasta av. En man leder första oxen och de andra sitter i rep bakom varandra svans vid nos (nästan). Någon går före och rekar och övriga hjälper till att driva.
Vid den tiden så fanns säkert ett stakat "vägstråk" att föra fram klövjetåget längs. Stakningen borde faktiskt vara draget så att minimalt med vattendrag av dignitét behöver passeras.

Efteråt säljer man båten för vad den är värd efter slitaget längs leden (repor och skador i bord och bottenstock etc) till någon som behöver ny båt (de flesta har antagligen redan båt). Oxarna säljs till högstbjudande (mat behöver alla och priset kan sättas något lägre än lokalprodukter).

Men själva utförandet bör utföras av entusiastiska forskare, så där backar jag. Jag är för gammal för sådant.
0
I nuläget tror jag vi skiljs åt redan i Nås, där tar jag av uppströms med min lilla båt. Där har jag jag sen tre kilometer rodd motsröms upp för Noret, ett lungt vatten för att komma upp i Bysjön och in i Noren.  Dit når jag första kvällen. Medtströms håller jag gott och väl 15 km i timmen såsträckan på ca 90 km hinns gott och väl med även om jag behöver tåga båten förbi ett par forsar.  Dag två så stackar och drar jag mig uppför Norbäcken, något som troligen var en sjö för tusen år sedan med tanke på att Midsjöbodarna ligger mellan myren och Bysjön.
När det inte går att staka så bär jag då godset och sen båten genom passet till Väsmantjärnen.  Passande namn va eftersom jag är på väg till Väsmanland?   Sträckan att bära är 2,5 km så det tar nog hela dan även om höjdskillnaden bara 'r ca 5 meter.  Dag tre börjar jag med att få båten ner till Ilnen, det gör jag genom att dra och staka båten i den lilla bäcken, den går mest genom myrmark så den är djup  nog. Nåt enstaka skval får jag släpa igenom och kanske får jag bära lasten nåt hundratal meter. I vilket fall, vid lunchtid når jag Ilnen och är då i Kolbäcksåns system. Du har då fortfarande en mil kvar till Nås om du lyckats hålla hastigheten 3 mil om dagen. Jag är då förbi min resas högsta punkt. Kvar återstår nerströms färd på en liten å, men som tur är utgörs den övre delen av den mest av sjöar där jag gott och väl kan hålla 5 - 7 km/h. När sjöarna blir färre är ån redan så stor att jag kan få upp hastigheten till över 10 km/h igen.  Du hamnar hopplöst efter!

Hastigheterna är inte påhittade, dom baserar sig på egna erfarenheter av färder på stora och små vatten.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #71 skrivet: mars 15, 2013, 12:17 »
Yngwe!
Citera
I nuläget tror jag vi skiljs åt redan i Nås
Vi når alltså Nås samtidigt. Möjligen fortsätter jag lite till. Redan i Malung stuvas lasten i de bördor, som senare skall klövjas. Sedan lastas alltså oxarna och vi börjar gå. Någon detaljerad väg kan jag inte redovisa, men någonstans bör regelbundet bebyggelser passeras nära. Det är vad jag kan se ca 10 mil från Avestatrakten till Badelunda, så jag bör vara framme efter 4-5 dygn.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #72 skrivet: mars 15, 2013, 13:48 »
Yngwe!Vi når alltså Nås samtidigt. Möjligen fortsätter jag lite till. Redan i Malung stuvas lasten i de bördor, som senare skall klövjas. Sedan lastas alltså oxarna och vi börjar gå. Någon detaljerad väg kan jag inte redovisa, men någonstans bör regelbundet bebyggelser passeras nära. Det är vad jag kan se ca 10 mil från Avestatrakten till Badelunda, så jag bör vara framme efter 4-5 dygn.


nej nej nej, du är i Nås dag tre, där passerar jag redan dag 1. Dag två och en bit på dag tre har du högre hastighet, men du har inte ens kommit ikapp sträckmässigt innan jag får upp farten igen och kan hålla dubbelt så hög hastighet.  Mitt järn är redan på väg att svalna i en smedja på Gotland när du når Västerås och jag är på god väg hem till Malung igen. Jag har köpt en träl för pengarna och hon får ro  ;D
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #73 skrivet: mars 15, 2013, 15:36 »
Yngwe!

Ja, Lummelunda på Gotland kan nog pigga upp, smedja mm:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk

Kollar man upp gårdsnamnen, enl sajten nedan, kan man lista ut vad Smiss och Skomakre är, men det är svårare med Snaldarve:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunda_socken

"Björkume, Burge, Etebols, Kambs, Kinner, Lummelunda annexet, Lundbjers, Niome, Nygranne, Nyhamn, Skarpek, Skomakre, Smiss, Snaldarve, Tjauls, Överstekvarn."





Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #74 skrivet: mars 15, 2013, 18:45 »
Skiter björnen i skogen? Varför stå när man kan sitta osv. Människan har likt alla djur en energisparar princip som styr oss med känd konsekvens för midjemåttet. Rödajorden ligger där den ligger med en tidig, säsongs betonad produktion av järn. Av rent geografiska skäl anses brukarna komma från Heströms/Köpings dalen vilket även jag håller för sannolikt. Men frakten var inte helt enkel, visst finns det en ås men inget verkar ha gått över den utan mer utmed foten av åsen, dock har vi hedströmmen men vägarna bör ha gått över skogen, möjligen har vi ett litet vattendrag som kan ha förenklat. Fast å andra sidan,  när har bönder tid för järnbruk,  likt säljägare/bönder/vikingar, efter sådd, skörd och vintern. Kan se hur bönderna drog norr ut för att köra igång verksamheten efter sådd, lämnar drängar kvar över sommaren för att rosta rödjord, smälta järn, efter skörd kommer de upp och arbetar fokuserat på att framställa färdigt järn för att efter isens läggning med glatt mod och klingande bjällror fara utmed dalar och åar till barksta där hövdingen med nåd tog emot....
Erik

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #75 skrivet: mars 15, 2013, 22:28 »
Skiter björnen i skogen? Varför stå när man kan sitta osv. Människan har likt alla djur en energisparar princip som styr oss med känd konsekvens för midjemåttet. Rödajorden ligger där den ligger med en tidig, säsongs betonad produktion av järn. Av rent geografiska skäl anses brukarna komma från Heströms/Köpings dalen vilket även jag håller för sannolikt. Men frakten var inte helt enkel, visst finns det en ås men inget verkar ha gått över den utan mer utmed foten av åsen, dock har vi hedströmmen men vägarna bör ha gått över skogen, möjligen har vi ett litet vattendrag som kan ha förenklat. Fast å andra sidan,  när har bönder tid för järnbruk,  likt säljägare/bönder/vikingar, efter sådd, skörd och vintern. Kan se hur bönderna drog norr ut för att köra igång verksamheten efter sådd, lämnar drängar kvar över sommaren för att rosta rödjord, smälta järn, efter skörd kommer de upp och arbetar fokuserat på att framställa färdigt järn för att efter isens läggning med glatt mod och klingande bjällror fara utmed dalar och åar till barksta där hövdingen med nåd tog emot....


Vintern är säkerligen en tid för transporter, det tror jag är utom tvivel.  Men samtidigt ska man inte glömma att det verkligen inte är bar-å-åk. Det är ingen dans på rosor att campa i skogen i en halvmeter snö som döljer stigen, 15 minus och ingen ficklampa.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #76 skrivet: mars 15, 2013, 23:22 »
Yngwe!
Du utgår från att man tog oxar redan från Malung. Helt fel. Man tog samma båttyp, som du tar fram till Nås och är alltså där samtidigt. Sedan fortsätter man lite ytterligare och lastar om till oxar. Etc!
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #77 skrivet: mars 15, 2013, 23:26 »
Yngwe!
Du utgår från att man tog oxar redan från Malung. Helt fel. Man tog samma båttyp, som du tar fram till Nås och är alltså där samtidigt. Sedan fortsätter man lite ytterligare och lastar om till oxar. Etc!


Jaså du fuskar nu?  ;D

I så fall skulle jag föreslå en mycket större båt. Ska du bara åka på¨Dalälven så ta i rejält.  Men varför far du då till Västerås. Åk själv till Gotland vet ja.  Ta en titt noga på kartan vid mynningen och läs alla toponymer!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #78 skrivet: mars 15, 2013, 23:33 »
Citera
Skiter björnen i skogen? Varför stå när man kan sitta osv. Människan har likt alla djur en energisparar princip som styr oss med känd konsekvens för midjemåttet. Rödajorden ligger där den ligger med en tidig, säsongs betonad produktion av järn. Av rent geografiska skäl anses brukarna komma från Heströms/Köpings dalen vilket även jag håller för sannolikt. Men frakten var inte helt enkel, visst finns det en ås men inget verkar ha gått över den utan mer utmed foten av åsen, dock har vi hedströmmen men vägarna bör ha gått över skogen, möjligen har vi ett litet vattendrag som kan ha förenklat. Fast å andra sidan,  när har bönder tid för järnbruk,  likt säljägare/bönder/vikingar, efter sådd, skörd och vintern. Kan se hur bönderna drog norr ut för att köra igång verksamheten efter sådd, lämnar drängar kvar över sommaren för att rosta rödjord, smälta järn, efter skörd kommer de upp och arbetar fokuserat på att framställa färdigt järn för att efter isens läggning med glatt mod och klingande bjällror fara utmed dalar och åar till barksta där hövdingen med nåd tog emot....
Varför skulle bönder från Mälarområdet ge sig in i skogarna och tillverka järn. Först kan vi räkna med att det upprättade avtal med specialisterna på området. Nämnligen den vid tiden stora grupp av SAMER, som vistades inom skogsområdena norr om Mälaren. Dessutom var de flesta samer inte nomader vid tiden. De tvingades till detta så småningom, men det är en annan historia. Det blivande Dalarna beboddes av Samiska bönder och andra åter idkade svedjejordbruk. Men de tillverkade även JÄRN. Sedan samarbetar de med bondebefolkningen när Mälarområdet och levererar bl a järn dit.
Så fungerade det inom Helsingländerna.
Transporter under vårvinter sker inte i meterdjup snö och dagtid är det då i regel inte sträng kyla (dock nattetid). Sommartid utförde de transporter enligt min modell längs åsarna. Under tid med lössnö, så hade de nog med att överleva vintern.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #79 skrivet: mars 15, 2013, 23:44 »
Yngwe!
Citera
I så fall skulle jag föreslå en mycket större båt. Ska du bara åka på¨Dalälven så ta i rejält.  Men varför far du då till Västerås. Åk själv till Gotland vet ja.  Ta en titt noga på kartan vid mynningen och läs alla toponymer!
Det är så det förklarades i de avhandlingar jag minns.

Vad de toponymer du pekar på innebär måste du förklara. Likaså (framförallt) varför Dalälven är den enda älv av denna dignitét, där det inte funnits skäl att förlägga en stad. Handeln tog helt enkelt inte denna väg av något skäl. Eller är det så att vi har ett dolt icke upptäckt "Birka" i anslutning till älvens mynning? Gävle hamnade vid Gavleån, men rätt sent, och minns de myggrika träsken runt nedre Dalälven. De var ännu vidsträcktare under medeltid och före. Kolla de sentida utdikningarna. Man ser på jordens färg. T o m Storsjöområdets järn fördes söderut längs Enköpingsåsen. Detta är belagt, även om jag inte har kvar titel etc.
Amatör! Skåning i Norrland!