Författare Ämne: Vattenleder norrifrån till Uppsala  (läst 37169 gånger)

Utloggad hlundmark

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
Vattenleder norrifrån till Uppsala
« skrivet: januari 24, 2013, 03:26 »
Jag kommer ihåg att jag för många år sen (20?) läste om en arkeologisk undersökning längs Olandsån, som påstods vara en gammal vattenväg norrifrån till Uppsala. Denna å mynnar idag strax söder om Forsmark i norra Uppland och sträcker sig upp till sjösystemen öster om nuvarande Uppsala. Det verkar ju ganska sannolikt att om denna led var farbar, skulle vara den genaste vägen norrifrån. Det finns ett andra alternativ till denna led - via Hallstaviks-viken lite längre söderut, som i den karta som visar havsnivån år 500, verkar ha sträckt sig en bra  bit inåt landet. Samma karta visar att mynningen för Olandsån under denna tid mynnade i en djup vik uppströms Gimo. Längre söderut i anslutning till åns nuvarande lopp ligger (minst) en fornborg. Är detta ett tecken på att det var en betydande vattenled? Vad jag förstår skulle fornborgarna ha övergivits på 550-talet, alltså innan Uppsala blev ett centrum av betydelse.
I det skärgårdslandskap som låg utanför dåtidens mynning finns något som förbryllar - en hällristning på blott 10 meters höjd.  Borde inte denna ha legat under vatten vid den tiden, då landhöjningen i denna del av Uppland är c:a 7mm/år? (Märkligt nog verkar landhöjningen något längre norrut i Finland inte ha varit lika omfattande - där finns en 7.000 år gammal hällristning på blott 14 meters höjd.)  Några kilometer härifrån (platsen heter Ånö) ligger f.ö. ett gravfält på en höjd av 10 meter, med en skeppsformig stensättning av 20 meters längd, vilket jag har förståt är relativt stort. Denna är naturligtvis av senare datum än hällristningen.
Finns någon som närmare känner till denna eventuella led och eventuellt resultat av de arkeologisk undersökningar som det skrevs om då?

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #1 skrivet: januari 24, 2013, 07:29 »
Jag har aldrig hört om någon sådan led, i alla fall inte under järnåldern. Man kunde förstås använda Fyrisån, men det fanns inga öppna vikar ända till GU.

Längre söderut i anslutning till åns nuvarande lopp ligger (minst) en fornborg. Är detta ett tecken på att det var en betydande vattenled? Vad jag förstår skulle fornborgarna ha övergivits på 550-talet, alltså innan Uppsala blev ett centrum av betydelse.

Jag tror inte att man kan säga att en fornborg automatiskt gör en betydande vattenled. Andra faktorer spelar in. Vill även påpeka att Uppsala var ett centrum av betydelse på 550-talet. Kungsgårdsplatåerna börjar byggas under romersk järnålder (troligtvis 300-tal), den äldre raden resta stenar är troligtvis folkvandringstida, och en av kungshögarna har daterats till 575-600 e.kr., och idén att de skulle vara det allra första som byggs på platsen är inte längre så populär.

I det skärgårdslandskap som låg utanför dåtidens mynning finns något som förbryllar - en hällristning på blott 10 meters höjd.  Borde inte denna ha legat under vatten vid den tiden, då landhöjningen i denna del av Uppland är c:a 7mm/år?

Svårt att kommentera utan att själv kolla upp denna hällristning. Några källor eller fornlämningsnumret i FMIS?

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #2 skrivet: januari 24, 2013, 08:36 »

Finns någon som närmare känner till denna eventuella led och eventuellt resultat av de arkeologisk undersökningar som det skrevs om då?

Se Med Uppsala I centrum från http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:516821

På sidan 99 börjar kartor om strandhöjning från 1800 fKr till 600 eKr. Det har varit en vattenvägg norrifrån till Uppsala som på 600-talet var en å.

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #3 skrivet: januari 24, 2013, 09:18 »
Jotuni!
En mycket intressant länk du fixade, spec s 45-47:

"Rikast är Vendel, som i äldre tid skulle
haft ett ur samfärdselsynpunkt centralt läge i
de järnmalmsrika trakterna av Uppland och
Mellansverige. Förbindelserna från malmfyndigheterna
vid nedre Dalälven och Gästrikland
liksom från Norra Uppland påstås ha
gått via åssystemen och vattenvägarna inom
landskapet och inte längs Östersjökusten. På
denna samfärdsled – Tämnarån, Vendelån
och Fyrisån – sågs Vendel som den stora
knutpunkten."

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #4 skrivet: januari 24, 2013, 11:12 »
Upplands vattenleder är som sagt jäkligt knepiga, landskapet är starkt förändrat, mängder med sjöar är försvunna, åar är rätade och våtmarker dikade... 
 
Olandsåns övre delar är i vilket fall omgivna av flera ortsnamn som indikerar att den används som farled.  Edeby och Edinge indikerar möjligen passager till t.ex. Lejstaån, som skulle ge förbindelse söderut men även mot Uppsala.   Men för att säga något säkert behöver man nog djupdyka ordentligt i såväl äldre kartmaterial som markprover.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad hlundmark

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #5 skrivet: januari 25, 2013, 01:55 »
Jag tror inte att man kan säga att en fornborg automatiskt gör en betydande vattenled. Andra faktorer spelar in.

Svårt att kommentera utan att själv kolla upp denna hällristning. Några källor eller fornlämningsnumret i FMIS?

Tack för svaret!
Fornborgen, som ligger vid Fornbro (!) har beteckningen Ekeby 140:1.
Hällristningen Hökhuvud 190:1.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #6 skrivet: januari 26, 2013, 12:12 »

Hällristningen Hökhuvud 190:1.

Intressant. Om 10 m stämmer, så hamnar vi nog någonstans i äldre järnålder, vilket nog inte är orealistiskt för en hällristning. Det är sent, men inte omöjligt.

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #7 skrivet: januari 27, 2013, 13:48 »
Hej!

Man kan tycka att ordet, eller åtminstone något kopplat begreppet till järn, borde finnas med i något av namnen på åarnas eller platserna längs åarna. Jämför t ex det gamla namnet på Godegård (Östergötland), Torshyttan. Här finns i alla fall en koppling till Tors hammare och möjligen städet och därmed en möjlig koppling till järn. Även Isfallet, möjligen en försvenskning av Eisenfall finns i närheten av Godegård.

http://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rn

”Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett relativt vanligt förekommande metalliskt grundämne med många användningsområden. ”
Järn är ett samgermanskt ord, besläktat med bland annat engelska iron, tyska Eisen och gotiska eisarn. Orden kan rekonstrueras som *īsarno på det germanska urspråket, vilket troligen är ett lånord från keltiska språk: järn är isarno på galliska och iranann eller íarn på forniriska. Ordet är rotbesläktat (roten *eis-) med grekiska hieros (gudomlig), latin ira (vrede) och avestiska aēšma (ilska). Detta anspelar på att gudarna gav människorna järn i form av meteorer. De äldsta föremålen i Egypten och Sumer av meteoriskt järn är från 4000 f.Kr, först 2500 år senare kunde man tillverka järn ur malm.
Järn(III)oxids röda (äldre nysvenska raud) färg har givit järn sitt estniska (raud) och finska namn (rauta).”

Hur ligger det till med stål?:

http://www.avblixten.info/e/e1fpszf99gpz1qgq.html

”Stål (latinskt namn: ''chalybs'' eller ''aciarium'') är en legering som till största delen består av järn.”

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #8 skrivet: januari 27, 2013, 15:31 »
Det skulle vara intressant att veta den tidigaste benämningen av de spadformiga ämnesjärnen, för hitta ngn koppling till ortnamn el dyl.

Jag har sökt igenom Marta Lindebergs avhandlig (Stockholms Universitet) från 2009 ”Järn i jorden
Spadformiga ämnesjärn i Mellannorrland” med sökordet ”spad” för hitta ngn koppling till ortnamn el dyl:

”Gamla fynd kan vara registrerade under en mängd beteckningar, till exempel ”plogjärn”, ”järnbillar”, ”järnspadar”, förmodade ”harfjärn”
”skorekor”, ”skäktor” och ”björnspjut”.

”ämnesjärnen tidigt fick benämningen currency bars. Detta eftersom en passage i Julius Caesars De Bello Gallico (V, kap. 12 i Allen 1967:318f)”

”Strukturerade depositioner behöver dock inte vara rituella (Hill 1995:96) och termen används nu som en mer neutral motsvarighet till hoard för att beskriva nedläggningar av föremål eller andra material i specifika kontexter och enligt bestämda regler.”

”Till Mjälleborgen fraktades allt råjärn för att sedan transporteras vidare ut mot kusten, sannolikt av medlemmar ur fångstbefolkningen. Högom har stått som huvudmottagare av järnet, varifrån det distribuerades vidare ut i folklanden där det förvandlades till spadformiga ämnesjärn på de enskildagårdarna (Ramqvist 1996:34f).”

”Vad som kännetecknat en plats som betecknats som helagher har framförallt kommit att diskuteras utifrån Helgö i Ekerö socken. Som tidigare redovisats (se kap. 3) har spadformiga ämnesjärn påträffats också där (U106) (se fig. 15, 86 ).”

Vad kan då ”currency bars” heta på nordiska? I Lindebergs avhandling hittar man: ”Från Norge kommer de järnbarrer (typ R 438) som tidigare kallades vevjern (Martens 1977, 1981a+b; Resi 1995) (se fig. 24).” Hoard betyder depåfynd i arkeologisk mening, men mer allmänt förråd, se t ex tyda. Möjligen skulle man höra vilja veta ngt urgammalt nordiskt namn för förråd, speciellt för järn.
 

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #9 skrivet: januari 28, 2013, 16:02 »
Var det här Halfdan "den långe" Frodasson höll tiil när han jagat bort Aun den gamle?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Danmarks_socken

”Namnet skrevs 1291 Danmarcum och kommer från kyrkbyn. Namnet kan innehålla dan(k) 'sankmark' och mark, 'gränsskog'”

Möjligen hade Halfdan här kontroll över den lukurativa järnexporten.

Hade det funnits mer fornminnen o dyl så hade kanske följande socken kunnat var en järn-kandidat:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rl%C3%A5sa_socken

”Namnet skrevs 1291 Jarlasum och kommer från kyrkbyn. efterleden är ås syftande på Jäålåsaåsenen. Förleden har tolkats om att innehålla mansnamnet Jarle.[10]”


Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #11 skrivet: januari 28, 2013, 20:33 »
Intressant nog hittade jag ett garptjärn inte så långt från röda jorden (Riddarhyttan).
Erik

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #12 skrivet: januari 28, 2013, 20:56 »
Det är lustigt vad man kan träffa på, hittade att man konstaterat järnframställning i Fullerö, norr om Uppsala redan runt år noll, även tjärframställning. Detta är mkt intressant eftersom rödajorden verkar ha upphört som järnkälla runt denna tid vilket leder till malm.
Erik

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #13 skrivet: januari 28, 2013, 23:21 »
Jag har för mig att järnframställningen i Fullerö snarare är daterad till 1000-900 f.Kr, alltså bronsålder. Kan dock ha blandat ihop Fuller med någon annan lokal strax norr om Gamla Uppsala.

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #14 skrivet: januari 29, 2013, 10:47 »
Avhandlingen jag läste (rapport) var från 92 om jag inte missminner mig. Där pekade de på 2000 åriga bevis för järnframställning från järnmalm, berg. Sedan har det säkert funnits tidigare järnframställning av myrmalm odyl, fast ytterligare tusen år skulle inte göra mig ledsen. Man är lite låst till det man hittar på nätet, något svåröverskådligt och svårsökt många gånger. Mycket är väl inte pulicerat.
Erik

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #15 skrivet: januari 29, 2013, 12:41 »
Ättelägg, AndreasE m fl!

Ja, osmundsjärn kan ge ledtrådar liksom andra järnframställningsmetoder:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tackj%C3%A4rnsgalt

"Tackjärnsgalt, galt, tackjärnsstycke, som erhålls vid gjutning ur masugnen av för färskning avsett tackjärn.
Galtar gjuts i smala rännor uppformade i sand, så kallade mått, och har vid olika masugnar olika form och storlek. Övre ytans dimensioner bruka göras 300-400 mm i längd och 200-250 mm i bredd; tjockleken 50-100 mm. För vallonsmide gjuts tackjärnet i form av långa, halvrunda eller trekantiga galtar, så kallade gösar. En gös gjordes 6 eller 7 alnar lång, det vill säga 3,6 à 4,2 m. För martin- och lancashiremetoderna återgjuts järnet i kokiller av gjutjärn, vari det stelnar till platta tackor."

Det verkar alltså finnas en koppling till galt. Kan grissläktet ge ledtrådar?:

http://www.spannex.se/uploads/file/produkter/jernox-15-blanks.pdf

smågrisar, gyltor, suggor, galtar

http://www.orbyhus.nu/historia.htm

”I en skrift från 1486, i samband med en uppräkning av byar i Vendels härad, stavas namnet Lybberboda .
Möjligen kan förleden som senare skrevs Libbar innehålla ord som är besläktat med medicinalväxten libbsticka.”

Ja, det kan vara en växt, men libbsticka verkar lite långsökt.

”Vendelsjön och en station anlades där socknarna Vendel-Tegelsmora och Dannemora sammanstrålar.
Denna station kom vid banans invigning att heta Vendels station . Där var även inrymt Vendelsby Poststation . Från årsskiftet 1899-1900 kom station¬en att heta Knypplan ,”

Kan libbar och knypplor vara gamla namn på de spadformiga ämnesjärnen?

http://www.skogsmuseum.w.se/map_28_blasmaskinhus.htm

”I knipphammarsmedjan tillverkades knipp- och bandjärn. Knippjärnet var ett smalt fyrkantjärn med upp till åtta alnars längd. Det såldes i knippor med nio stänger i knippan”

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #16 skrivet: januari 29, 2013, 13:21 »
Intressant kuriosa från västra mälardalen, vår fjärd av mälaren kallas just galten och både Arboga och Köping var stora inom järn tidigt som utskeppningshamnar. Fö kallas vi köpingsbor av hävd just för grisar  ;)
Erik

Utloggad Kylarvende

  • Stammis
  • Antal inlägg: 367
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #17 skrivet: januari 30, 2013, 09:51 »
Hehe!

Ja, varför just grissläktet är inblandad i järnhanteringen kan man undra. En och annan smed måste väl ha surnat till över gliringar kan man tro.

Hur ligger det då till med ortnamnet Vendel, vad kan ordet betyda? Det finns i både Sverige och Danmark. Kan det vara ngn med järn tro?

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #18 skrivet: januari 30, 2013, 19:15 »
Vindlande kanske, läste någon stans att det kan betyda tvåeggat svärd och skall även då ha varit förklaring till Vandaler, Vender osv. Tror nog inte på det själv, låter långsökt.
Erik

Utloggad hlundmark

  • Novis
  • Antal inlägg: 6
SV: Vattenleder norrifrån till Uppsala
« Svar #19 skrivet: februari 14, 2013, 01:09 »
Hej!

Man kan tycka att ordet, eller åtminstone något kopplat begreppet till järn, borde finnas med i något av namnen på åarnas eller platserna längs åarna.


Nu har det blivit fokus på ortsnamn med någon form av järn i namnet. Att man kan ha gett orter namn om där har funnits någon form av passage till andra åar eller transportsystem kan ju verka logiskt. Likaså om man utvann eller förädlade järn där. Men varför namnge en ort till något som har med järn att göra om den enda kopplingen till järnet är att den transporteras på ån som orten ligger vid? Logiskt sett bör väl där även ha transporterats annat gods, om än inte lika "viktiga". Och - om nu "järn" i ortsnamnet är en förutsättning för att där ska ha transporterats järn - borde det alltså finnas sådana ortsnamn längs de andra åarna som omtalas. Vilka exempel finns på detta, må vara även på keltiska, avestiska eller sumeriska?
Och har ingen någon mer information om hällristningen med skeppsmotiv på blott 10 meters höjd. Vid vilken tid, som senast, kan den vara ifrån? Landhöjningen har i denna del av Uppland trots allt varit c:a 7 mm/år. Den borde isåfall vara från tidig Vendeltid, eller?