Renen är ett lite unikt djur faktiskt. Renar kan t.ex. ”kasta” sitt foster när de är jagade av rovdjur. Det är naturens sätt att öka överlevnaden för vajan eftersom hon, om hon överlever, kan föda nya kalvar.
I princip är 100% av vajorna gravida efter höstens brunst. Det går ca 10 vajor på en tjur – så man kan räkna ut ganska hyggligt hur många kalvar som föds. Men, en del kastas alltså innan de föds.
Under ett normalt år dör ca 80 % av renkalvarna – och 20 % överlever. De 80 procent som dör tas av rovdjur, drunknar vid övergång av jokkar och sjöar, bryter benen eller skadas på annat sätt i sin naturliga miljö.
Detta innebär att ”räntan” på 100 renar, varav 10 är tjurar, blir ett normalt år: 18 kalvar.
Är vintern ovanligt hård, t.ex. det snöar, töar – och blir kallt så bildas is närmast marken och renarna får det ytterst svårt att äta – då överlever kanske inte en enda kalv vintern + att många vuxna renar svälter ihjäl.
Ovanstående låter ju hopplöst – men det finns naturligtvis bra år också – och tider där rovdjuren är få – och då överlever mer än 20 procent av kalvarna. Det är ungefär som med en bondes skörd – vid bra väder och lagom med regn får han ut en bra skörd.
Om t.ex. björnar finns det många myter. En myt är att det finns ”slagbjörnar” som enbart äter kött – och det är då dessa som gör den största skadan hos renarna. Det är bara att tänka efter lite. Björnarna vaknar ur idet i början på juni – alltså samtidigt som renarna kalvar. Hur mycket vegetabilisk mat finns det i början av juni i fjällen? Ingenting. Samtliga björnar äter renkalvar (och vuxna renar om de kan). Det är naturens sätt att snabbt ge dem energi efter vintersömnen – redan i mitten av juli går alla björnar över till vegetabilisk föda.
Björnar har jag mött ofta. De är räddare för mig än vad jag är för dem. Jag har haft björn utanför mitt tält tre gånger vilket känns lite skrämmande – men ingenting hände mer än att den gick några varv runt tältet och sniffade och visslade lite irriterat.
Vad som kan vara farligt är att en björn och en människa möts plötsligt på kort avstånd eftersom anfall är bästa försvar – är björnen dessutom en hona med unge kan situationen bli mycket farlig. Kommer man emellan honan och ungen råkar man troligen mycket illa ut.
Thomas