Klimatförändringar orsakade många av istidens utdöenden?

[Piankhy]

Nya rön tyder på att klimatförändringarna kan ha orsakat många av utdöendena vid istidens slut.

Klimatförändringar orsakade många av istidens utdöenden

Pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet
Människors jakt på föda har hittills ansetts vara den största orsaken till många större däggdjurs utdöende vid istidens slut. Men snabba växlingar mellan varma och kalla perioder kan ha varit en ännu större orsak som fått hela ekosystem att kollapsa, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
-
Grottbjörnar, jättehjortar och ullhåriga mammutar jagades troligen av människor och dog ut under den senare delen av senaste istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan. Nu visar ny forskning att även lämlar, som inte påverkades av människors framfart, också försvann från stora områden i västra Europa.

Klimatförändringar orsakade många av istidens utdöenden

[tty]

Jag har läst artikeln och är ytterst oimponerad.

Det moderna materialet som skall visa den genetiska utarmningen bygger tydligen på 10 individer från en enda lokal i norra Ural. Naturligtvis helt otillräckligt för att sampla variationen för en typisk ”boom and bust” art med utbredning från Vita Havet till Berings Sund, plus Novaja Zemlja, Severnaja Zemlja, Nysibiriska Öarna och Kamchatka. Dessutom är åtminstone populationerna på Novaja Zemlja (ungulatus) och i östra Sibirien (chionopaes) morfologiskt distinkta och det finns tidigare studier som visar stora genetiska skillnader mellan olika populationer i norra Sibirien.

Underlaget är över huvud taget mycket skakigt. Vederbörande betraktar tydligen Kol 14-dateringar på >40,000 år som exakta och tillförlitliga, och deras två första ”flaskhalsar” är synnerligen tvivelaktiga enbart på kronologiska grunder.

De två återstående ”flaskhalsarna” dateras till 21564-24479 respektive 20269-21200 år sedan (exakt så det förslår) och är knappast skiljbara. Det stämmer rätt bra med den senaste istidens maximum som vi faktiskt vet var en flaskhals för många arter.

Den femte flaskhalsen då?  Finns inte i materialet från Västeuropa utan bygger på en annan studie från Ural, där den tolkades som beroende på Bölling-interstadialen, fast själv skulle jag snarare tro på det tidigholocena klimatoptimat då Dicrostonyx försvinner helt ur det fossila materialet i Ural för att återkomma för ca 4500 år sedan.

Ett annat märkligt faktum är att de tydligen lyckades utvinna sekvensierbart DNA ur 5 individer som inte kunde Kol 14-dateras p g a alltför låg halt av organiskt material. Fullständigt skriker kontamination enligt min uppfattning.

Det hela kan nog förklaras av insisterandet på att det var varma perioder som var ”farliga”, trots att den enda någorlunda urskiljbara flaskhalsen i materialet sammanfaller med den kallaste delen av istiden. Skall man få anslag idag måste man tyvärr sjunga med i klimatkören.

[Piankhy]

Dr Adrian Lister vid Natural History Museum som undersökt de sista mammutarna i Storbritannien verkar också vara inne på att det var klimatet som var avgörande för megafaunans utdöende (eller rättare sagt klimatets påverkan på vegetationen).

No traces of human occupation were found at the Shropshire site. But it is entirely possible that humans could have been in Britain at the same time as these last mammoths.
Dr Lister said that humans might have finished off some of the last remaining pockets of mammoths in Siberia. But he did not think people were the main cause of megafaunal extinctions at the end of the last Ice Age.
During the Ice Age, grasslands were commonplace in Europe because conditions were too cold for trees.
But as the climate warmed up, forests began to spread north, squeezing out the grassland habitats favoured by the majestic beasts.
"It's driven by climate change, but it's not the climate - in the main - that affects these animals. The climate affects the vegetation and the vegetation affects them," said Dr Lister.
"These were grass-eating animals."

Mammoths survived late in Britain

[tty]

På Wrangels land - där det inte fanns några människor - överlevde mammutarna till för ca 4000 år sedan då inuiterna hittade dit. Sedan var det slut. Det finns inga träd på Wrangels land vare sig nu eller då.

För övrigt tyder undersökningar av maginnehållet hos "djupfrysta" mammutar i Sibirien på att de (liksom nutida elefanter) åt växtdelar från en stor mängd olika buskar och örter och ingalunda var några exklusiva gräsätare.

Det är riktigt att den "stäpptundra" som fanns under istiden numera är en sällsynt vegetationstyp (den finns dock här och var i nordöstra Sibirien och i delar av Tibet), men frågan är vad som är orsak och verkan. Dog de stora växtätarna ut för att stäpptundran försvann, eller försumpades stäpptundran när de stora växtätarna utrotats?

[Boreas]

Mot slutet av denna Eurasiska istid har variationerna mellan lägsta och högsta temperatur ökat. Det framgår av klimat-kurvan att amplitudvärden ökas - och temperatur-svängarna fått allt större utslag. Orsaken var tydligen att glaciärerna i N-Europa och N-Amerika blivit allt mer instabila - och större mängder smälltvatten sätter sörja och större lober i rörelse mot havet - och en mycket snabb och intensiv ner-smältning.

Eftersom kylan nu frigörs i havsvatten och luft kommer klimatet ikring dom norra haven kylas mer än vanligt och OIS-isotoperna berätta om en 'kald-period'. Sen tar det tid till nästa lob släpper. I mellantid kan havsströmmarna återställa temperaturerna ikring Nord-Atlantern. I längre, stabila perioder - som Eem - kan det även bli riktigt varmt ikring Östersjön, även om det fortfarande ligger tjockt med is över Fenno-Skandias inland, jämte dom högre elevationer av central-Europa, Kaukasus och Asien.  Genom Holstein, Riss och Saale låg t.ex. hela Sveits under isen. Den stora av-isningen tog ju först till efter Eem - då om stora brearna över alperna och Skandinavien började röra på sej.

Under Weichsel ser man att temperaturerna dyker lägre än dom någonsin gjort innan - samtidigt som man ser att dom i motsatta (stabila) faser kan erbjuda ett klimat som är mildare än det varit på 5 millioner år.

Lägg också märke till att variationerna i klimatet inte inträder med jämna mellanrum, men mer oregelmässigt och "abruptivt". Orsaken till att utlagen blivit större mot slutet av istiden är helt enkelt att den reducerade mängd is i varje glaciär blivit mindre och temperaturen i glaciärens köldkärnor närmat sej ett kritisk minimum. När detta minimum nås kan stora glaciärer falla i hop - sakta ved att börja "blö" - och utgyta isälvvar - som på dagens Grönland. Annars kan en glaciär kollapsa och falla ihop - och rinna bort, nerströms.

En glaciär som krymper i tjocklek (höjd) kan dela upp seg i två - på var sin sida om den Skandinaviska högryggen. När Sylarna börjar sticka fram över ismassan bryts ju den gamla, massiva balansen - och i stället för en stor och stabil glaciär över Midt-Norden får man nu tre olika - en på norsk sida, en på svensk och en lägre inlandsis över Finland.

Efter sådana ändringar kommer dom isolerade loberna börja röra på seg - eftersom dom dras med gravitationen. Om tärrängen under dom lutar kan dom även börja "krypa" nedför backarna. Kommer det först ett momentum i gång kan faktisk 90% av en glaciärer åka i väg - som en isälv - ner mot havet. Är glaciären stor kan den fylla stora dalgångar och rätt snabbt fylla kusten utanför med is.

I Norge har man räknat på skurningarnas hastigheter - och man har fastställt att endera islober har åkt mot väster med en hastighet på 18-20 km om året. Det är 20 mil på 10 år - och 40 mil på 20 år, vilket kan förklara hur isen från Hardangervidda kunde åka iväg på längderna - och lägga igen massiva ung-morener ovanpå dom gamla korallreven och havsbottnar som fortfarande finns under dagens danska och frisiska västkust.

När svängningarna i temperaturen ökar i hastighet och amplitud-värden får man allt mer radikala och tunga klimatändringar. När ändringshastighet OCH maximalvärden ökar betyder det NYA typer svårigheter för olika biotoper. Värst brukar det gå ut över större djur, där anpassning och omställning tar mer tid. Men även snösparvar och alprosor för problem när vintrarna blir för milda - eller utebliver.

Länkar: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2993.msg44720/topicseen.html#msg44720   
 

[Boreas]

Weichsel-periodens senaste och mest abrupta klimat-svängningar tog onekligen livet av ullhåriga näshorn och elefanter, jämte en rad andra däggdjur. Nyckeln ligger då i den ökade ändringshastigheten och dom högre amplitudvärden som slagit ut dom - i såväl kalla som varmare perioder, eftersom.

Under den dom djupaste köldknäpparna har ett större antal mänskliga populationer decimerats. Under LGM och Yngre Dryas fanns knappt liv i norra Eurasien. Omedelbart efter sista Dryas är emellertid dom första fiskarna närvarande i Skåne och Danmark - klara för upptäcksfärder ikrign hela Östersjön och Scandianvien. Någon stans måste den arktiska människan ha överlevt Yngre Dryas - i ett refugium - inom Eurasia. Frågan är bara vart...     

[Piankhy]

Vissa vill se en kombination av klimatförändringar och mänsklig aktivitet som en förklaring på megafaunornas utdöende.

The late Quaternary period saw the rapid extinction of the majority of the world's terrestrial megafauna. The cause of these dramatic losses, especially the relative importance of climatic change and the impacts of newly arrived people, remains highly controversial, with geographically restricted analyses generating conflicting conclusions. By analyzing the distribution and timing of all megafaunal extinctions in relation to climatic variables and human arrival on five landmasses, we demonstrate that the observed pattern of extinctions is best explained by models that combine both human arrival and climatic variables. Our conclusions are robust to uncertainties in climate data and in the dates of megafaunal extinctions and human arrival on different landmasses, and strongly suggest that these extinctions were driven by both anthropogenic and climatic factors.

Quantitative global analysis of the role of climate and people in explaining late Quaternary megafaunal extinctions

[Vetgirig]

För att förstå de olika faunernas försvinnanden, så borde kanske uppkomsten av istider diskuteras. Utan detta kommer man enligt min mening ingenstans i förståelsen varför en viss fauna försvinner.

Enligt min mening, så finns det förutsättningar för uppkomst av en istid, när vissa villkor är uppfyllda, samt att en global katastrof "triggar" starten dessutom.
Exempel på globala katastrofer är antagligen begränsad till extra ordinära vulkanutbrott eller till att en större himlakropp träffar klotet.
Bland villkoren för att istid skall starta finns bl a att jordens bana runt solen varierar beroende hur den påverkas av övriga planeter. T ex att vinterläget för jorden (N halvklotet) närmar sig sommarläget. Likaså att jordens axel lutar lite olika med tiden, sett mot jordens bana runt solen.
Sedan beror förståss allt långsiktigt på klotets fördelning av land resp hav över ytan, men detta är långsiktigt.

Om alltså villkoren är "optimala" och en "trigger" utlöses, så att somrarna blir kalla blir det lätt istid. Vintrarna kan för den skull vara milda utan att processen hindras. Ett exempel på möjlig "trigger" ÄR DET JÄTTELIKA VULKANUTBROTT SOM SKEDDE

[Vetgirig]

Forts!
Ca 74000 f kr var antagligen en köldperiod i N halvklotet redan på gång. Nu tillkom en köldeffekt av utbrottet och vår kända istid utvecklades.
 
 Vår senaste istid hade vad jag förstår 3 delar. En första intensiv, som började gå tillbaka, för att sedan få ett bakslag, vilket också gick bakåt fram till ca 11000 f kr, då något hände som under ca 1500 år på nytt fick isarna att expandera. Det troliga är (bl a omdiskuterade mätningar i Nordamerika) att en himlakropp träffar NÖ Nordamerikas istäcke ca 11000 f kr och sprider en massa svagt giftiga partiklar. Det är möjligt att nedslaget sker samtidigt med pågående längre vulkanutbrott inom N halvklotet, t ex på Island (där vi vet att askan ofta är starkt giftig av metallpartiklar). Inom N halvklotet spreds alltså giftiga partiklar, som långsamt tog död på (eller försvagade) allt levande (växter, bakterier, små och inte minst stora djur). När känsligare delar av faunan dog bort eller radikalt minskade svallt eller flyttade de organismer, som levde på dem. En del forskning i Nordamerika, man är långtifrån ense, anser att samtidigt uppstår ett kontinuerligt stormande, som sprider dessa fina partiklar parallellt med iskanterna och så att upp till metern tjocka lager lägger sig över ytan (lokalt kan metervisa lager uppmätas). Detta damm har varit så fint att det tidvis kan ha varit kvävande, d v s värre än dammstormar i anslutning till Afrikas öknar. Nämnda partiklar har uppmätts även i Belgien och S Tyskland och mätningar lär pågå längre österut i Europa också. Denna ändring i faunan innebar t ex att människa i Nordamerika fick sämre överlevnadsförutsättningar, vilket kan ses bl a i hur de Solutreanliknande fynden blir yngre och yngre ju längre västerut de hittas och att de ligger relativt ”närmare” markytan i väster. Nämnda process (omdiskuterat förståss) anses ligga bakom den Nordamerikanska megafaunans tillbakagång i större utsträckning än människans påverkan. Men om människa därtill dödade olika arters ungdjur, så påverkade detta säkert balansen negativt.
Avseende Eurasien bör man kanske tänka sig en liknande process i utdöendet av megafaunan. D v s undersöka om det finns tecken på partikelspridning i samband med att faunan ändras efter istiden etc. Hur uppkom de s k ”lössjordarna”, vilka ligger i ett band från Atlantkusterna österut mot Mongoliet. I mitten av 1700-talet, så drabbades Västeuropa av en mystisk ”sjukdom”, som gav överdödlighet. Idag vet vi att det var giftiga partiklar från vulkanutbrott på Island, som förgiftade människa och djur. Alltså kan större utbrott än de på 1700-talet ställt till med värre skada och längre åt öster under slutet av istiden.

[tty]

I längre, stabila perioder - som Eem - kan det även bli riktigt varmt ikring Östersjön, även om det fortfarande ligger tjockt med is över Fenno-Skandias inland, jämte dom högre elevationer av central-Europa, Kaukasus och Asien.  Genom Holstein, Riss och Saale låg t.ex. hela Sveits under isen. Den stora av-isningen tog ju först till efter Eem - då om stora brearna över alperna och Skandinavien började röra på sej.

Du har väl klart för dig att klimatet i norra Lappland var flera grader varmare än i nutiden under Eem? Vilket framgår av djuren och växterna i avlagringarna i Leveäniemi.
Och Schweiz var ingalunda kontinuerligt täckt av is från MIS 11 till MIS 6. Det finns åtskilliga fossilfynd från den perioden där.
Och efter Eem växte isen - inte krympte. Kolla profilen i Fjösanger t ex:

http://www.folk.uib.no/ngljm/PDF_files/Mangerud%20et%20al%201981,%20Fjoesanger.PDF

[Vetgirig]

Kuriosa om klimatförändringar!
För några månader sedan kom en rapport (har nog inte kvar länken), som bl a meddelade att istäcket i Antarktis aldrig har uppmätts vara större till ytan eller tjockare så länge mätningar pågått, än just nu!

[Boreas]

Du har väl klart för dig att klimatet i norra Lappland var flera grader varmare än i nutiden under Eem? Vilket framgår av djuren och växterna i avlagringarna i Leveäniemi.
Och Schweiz var ingalunda kontinuerligt täckt av is från MIS 11 till MIS 6. Det finns åtskilliga fossilfynd från den perioden där.
Och efter Eem växte isen - inte krympte. Kolla profilen i Fjösanger t ex:

http://www.folk.uib.no/ngljm/PDF_files/Mangerud%20et%20al%201981,%20Fjoesanger.PDF

Avlagringarna berättar om ett lokalt klimat - på områden där det inte legat is. Proven från Läveäniemi berättar ingenting om det övriga inlandet. Att man i Västerbygd på Grönland kan dyrka vete och havre innebär inte att hela Grönland är isfri.

Samma sak i Sveits - att här undertiden funnits större öppna områden är det ingen som betvivlar. Allra störst var barmarkerna troligen under dom varma perioderna, då inlandsisarna varit stabila och därför inte kalvat eller flödat ut.   

När isen från högre elevationer ånyo smälter - och delar/lober igen rör sej mot haven kommer givetvis inlandsisens utbredning växa - medan dens höjd (tjocklek) minskar. Att inlandsisen i dessa faser "kalvar" och överflöder områden som tidigare varit öppna är inte speciellt mystiskt. Fjösanger är ju en typisk smältzon - där Vestlandets högfjällsplatå faller mot Nord-Atlantern. När en islob smällt färdig kan här alltså komma en ny -  från 'modersglaciären' uppe i fjällen.

Samma process avtecknas ju i klart interstadialerna från Hattfjälldal I och II. När isen 'växer' (efter Eem) är det alltså en sanning med modifikationer, eftersom 'växt' i brädd och/eller längd åstadkommas av en minskning i höjden. Orsaken till denna utflytning är alltså en långvarig eller intensiverat smältning (typ Eem).

Glaciärer kan - som man nu vet - vara mycket dynamiska och rörliga, speciellt under växlande temperaturer. Orsaken till dom stora temperaturutväxlingar som syns på OIS-mätningarna under Weichsel är alltså ett resultat av Eem-tidens fundamentala uppvärmning av dom landbaserade glacärerna som fortfarande täckte Skandinavien och höglandet i norra Eurasien.  Dom kalla utslagen - mätt i havsvattens- och luft-temperatur - förorsakades alltså av en (tidvis starkt) ökad is-smältning, vilket uppstår varje gång en större mängd is kalvar/kollapsar och glider ut i Golfströmmens varma vågor...

[Boreas]

P.S.
 
Läveäniemi (ca. 350 m.o.h.) ligger - som endera andra fyndorter från Weichsel - relativt lågt och i en skyddad svacka i landskapet. Det betyder att den kan producera ett fruktbart klimat, även om har finns massiva glaciärer ovan i fjällen.

Förövrigt vore det intressant att få veta vilka planter som fanns i Svappavara under Eem.

Bergen/Fjösanger ligger ju i en urtypisk smältzon - där den Skandinaviska högfjälls-ryggen faller kraftigt och djupt i Nord-Atlantern. När en islob smällt undan och åkt i havet kan här snabbt komma en ny -  från 'modersglaciären' uppe i fjällen. När Fyllingsdalen gång på gång fylls med is - efter Eem - lämnades typiskt glacio-lacustrina sediment - i ett antal omgångar.

[Rauk]

Vad jag har förstått är anledningen till att istäcket vid Arktis är tjockare idag än vad den var för 100 år sedan är inte speciellt märklig.
Anledningen beror på att temperatur har höjts...

Dvs temperatur har bidragit till snöfall som bidragit till en större isvolym på nordpolen.

Detta är dock ingenting jag är speciellt duktig på, och jag tänker inte gå så långt som att säga att jag är säker på att detta stämmer...

[Vetgirig]

Rauk!

Dvs temperatur har bidragit till snöfall som bidragit till en större isvolym på nordpolen.

Du menar väl "Sydpolen"? Samtidigt antyder du en detalj, som jag också anser, nämnligen att miljövetenskapen snarare har radikalt försämrats (i varje fall i Europa, särskilt i Norden och i synnerhet inom Sverige).

De olika parameterforskningar som behövs för att diskutera miljö och klimat, har helt enkelt låsts till att enbart diskutera förutfattade meningar om vad som händer och har hänt. "Utlovas" inte ett resultat av ett projekt där miljö tar skada, så erhåller projektet inga (eller i varje fall små) anslag. Samtidigt har media tagit sig för att omdefiniera innebörden av vissa parametrar, t ex så använder media benämningar, som tillhör definitionen för "väder", men talar i termer av "Miljö" resp "Klimat". Allt som inte passar in i detta har sovrats bort, vilket leder allmänheten, nationella beslutsfattare och forskarna själva in på spår som får mig verkar ovetenskapliga. Enligt min mening så erfordras data spännande över minst 100 år, för att diskutera klimat (och miljöpåverkan). Någon sådan allsidig data har vi knappast globalt, förrän om några decenier. Det finns visserligen möjlighet att gå bakåt  till olika befolkningars (globalt) krönikor och europeiska fartygs loggböcker, men dessa är knappast heltäckande och kontinuerliga. Denna data kan enbart bli användbar vid kontrollerande uppföljning bakåt.

Vad gäller väder, så är det bara att konstatera att meterologerna i stort inte vet hur väder fungerar. De kan ge prognoser över några dygns väder för ett regionalt område, men mest för att det idag finns data sedan n50-/60-talen sparade för att jämföra med. Men hur väder uppkommer och typ av väder klarar man inte, särskilt när det gäller extremväder. Samtidigt är ju inte lokalt resp regionalt väder, som flukturerar över ett normalspann inom ramen för ett klimat mellan olika extremvärden, av avgörande betydelse för det globala klimatet.

Forts!

[Vetgirig]

Rauk!

Forts!

Du nämner temperatur, d v s energi, som viktigt beträffande istiden. Dä'r håller jag med. För några år sedan kom mängder med teorier om hur Golfströmmen betedde sig för att istiden i norden skulle uppstå. Det var bittra vetenskapliga strider och vinnarna var de som med väder begrepp fick media att nappa på teorierna i egenskap av miljöfakta. Ganska många TV-program producerades. Enligt min mening är det få som har räknat på 2 faktorer, vilka är avgörande för hur isar uppkommer och hur de senare kommer att smälta av. För att inlandsisar skall uppstå, så krävs ett incitament, där ett antal somrar är nästan vintriga. Extremt kalla vintrar är betydelselösa, så länge sommartemperaturen under några månader ligger över 0 kontinuerligt. Sedan måste nederbörd i form av snö produceras och detta kräver en energirik motor. Is- och snöbildning innebär att energi avges, vilket är viktigt att minnas. Men energi krävs också för att vattenånga skall av vindar kunna tas upp i extrema mängder och sedan föras in över land och falla som snö. Nära norden finns knappast någon annan energikälla än än Golfströmmen. Nordamerika är en annan sak. Anledningen till att områdena öster om norden samt inre Sibirien har haft så begränsade isläggningar under istiden borde vara att det saknas lämplig energikälla, vilken kan driva en vädermotor. Jag nämnde några detaljer ovan, men det finns förståss så mycket mer.

Vad gäller inlandsis, så måste man också fundera på vad som krävs för att de skall smälta av. Även detta är i grunden en fråga om energitillförsel. Is och snö avgav värme när den bildades och ytterliggare lite energi avges under processen med glaciärbildning. För att isarna skall smälta av så krävs att motsvarande energi återförs. Allt detta går att räkna på enligt normal fysisk matematik. Det är kuriosa, men jag vill minnas att om man räknar på nordens istäcke och solens energitillförsel, så skulle inte enbart den direkta tillförseln av solenergi räcka för att smälta av det Nordiska och Nordamerikanska istäckena fram till idag. Nu har vi facit, men inte ett säkert hur, även om några seriöst goda teorier troligen är nära korrekt. Om ingen annan förklaring, så måste temperaturerna under större delen av istiden ha varit avsevärt högre än idag stora delar av årstiderna, dock att energireflektionerna också var större och höll isarna vid liv (vitt reflekterar energi och bidrar till nedkylning).

[Boreas]

 För att inlandsisar skall uppstå, så krävs ett incitament, där ett antal somrar är nästan vintriga. Extremt kalla vintrar är betydelselösa, så länge sommartemperaturen under några månader ligger över 0 kontinuerligt. Sedan måste nederbörd i form av snö produceras...

Snö som ligger ett år eller sju kallas "gammal snö". Hur får du sen denna snö att bli is?!

Hur kan man få två gigantiska iskalotter på båda polarna - samtidigt - utan att kyla ner HELA atmosfären till fryspunkten?
 

 

[Vetgirig]

Boreas!

Snö som ligger ett år eller sju kallas "gammal snö". Hur får du sen denna snö att bli is?!

Precis som för vilken glaciär, som helst. Smälter inte snön, så kommer det mer nästa vinter etc i ex 7 år. Det blir till slut rätt så stora vikter per kvm och då kommer bildandet av glaciäris igång från botten av massorna. Naturligtvis är detta förenklat förklarat. Kolla Wiki, helst den engelska. Du jämför troligen med hur vatten fryser till is.

Hur kan man få två gigantiska iskalotter på båda polarna - samtidigt - utan att kyla ner HELA atmosfären till fryspunkten?

Du har förutfattade meningar om hur istäcket såg ut under istiden precis som vetenskapen hade fram till mitten av 1900-talet. Visserligen låg det bevisat isar över Fenno-Scandia och över norra Nordamerika, men det är tveksamt om ens norra Nordkalotten någonsin var helt istäckt. Däremot verkar isarna täcka hela norra Nordamerika utom en korridor utmed Klippiga Bergen. Kusterna i anslutning till alla nordliga istäcken (OBS med lägre vattenstånd p g a bundet vatten) såg troligen ut som dagens Grönland (dess mellersta delar). Däremot har vi bara rena gissningar om huruvida Norra Ishavet och Norra Atlanten var igenfrusna och i så fall med hur tjockt istäcke. Det troligaste är att dessa vattenområden hade ett mindre istäcke sommartid (och tunnare än vintertid) liksom idag. Men om utbredning inte en suck.

Hur omfattande Antarktis isar varit under istiden går heller inte att spåra. Däremot har det funnits fler, eller snarare större glaciärer än idag inom S Sydamerika. Kuriosa är dock att under istiden var större delen av Amazonas öken och det finns sattelitmätningar om hur känslig ökenmarkens lämningar under Amazonas gör miljön där. Å andra sidan verkar i stort sett alla andra av dagens ökenområden samtidigt ha varit blomstrande biologiska miljöer (Sahara, Arabien, M Östern, Iran, Centralasien, Tamir, Atacama, New Mexico, Arizona och troligen Gobi. Osäker hur det var med öknarna inom S Afrika?).

De Fenno-Scandiska isarnas mittränna, motsvarande dagens liknande ränna under Grönland, låg antagligast där vi idag ser Bottenviken-Bottenhavet och med mynning vid Åland (Ålandsdjupet). Det var ju många isar som "flöt" samman i ett jättelikt istäcke, men samtidigt måste man räkna med att det liksom på Grönland och Antarktis idag fanns s k Nunataker, d v s områden som pressades upp ur isarna. Det är dock inte lätt att räkna ut var Nunataker kan ha funnits.

[Boreas]

Boreas!Precis som för vilken glaciär, som helst. Smälter inte snön, så kommer det mer nästa vinter etc i ex 7 år. Det blir till slut rätt så stora vikter per kvm och då kommer bildandet av glaciäris igång från botten av massorna. Naturligtvis är detta förenklat förklarat. Kolla Wiki, helst den engelska.

Gammal snö + wikipedia = is?

Du har förutfattade meningar om hur istäcket såg ut under istiden precis som vetenskapen hade fram till mitten av 1900-talet. Visserligen...

Törs repetera frågan:

Hur kan man få enorma iskalotter på båda polarna, under samma period - utan att kyla ner HELA atmosfären till fryspunkten?

[NiklasTyreso]

Man måste fråga sig hur situationen hade sett ut om den mänskliga arten inte hade existerat. Hade mammutar, ullhåriga noshörningar etc dött ut då?
Eller hade de bara minskat drastiskt sina utbredningsområden?

Dr Adrian Lister vid Natural History Museum som undersökt de sista mammutarna i Storbritannien verkar också vara inne på att det var klimatet som var avgörande för megafaunans utdöende (eller rättare sagt klimatets påverkan på vegetationen).

Mammoths survived late in Britain

På Wrangels land - där det inte fanns några människor - överlevde mammutarna till för ca 4000 år sedan då inuiterna hittade dit. Sedan var det slut. Det finns inga träd på Wrangels land vare sig nu eller då.

Eftersom de sista mammutarna utrotades av människor för ca 3500 år sedan finns anledning att tro att de och andra megafauna arter hade kunna överleva i små poppulationer, om inte Homo sapiens hade existerat.