Slummens estetik, ett framtida kulturarv?

[Piankhy]

I slutet på förra året sändes TV:s luciafirande från Uppsala domkyrka. Det var en vacker och stillsam ceremoni med vackra traditionella sånger så som det brukar vara, ända till dess att en rappare helt omotiverat dök upp och levererade en av sina rappsånger. Lite senare i programmet dök han åter upp och levererade åter en rap. Detta fick en att tänka på hur hip-hopen och dess olika uttryck smyger sig in i våra mest traditionella kulturyttringar. Det får mig också att undra hur det kommer sig att en kulturyttring som ursprungligen förknippades med slum och lägsta underklass kom att sprida sig även in i de kulturella finrummen. En liknande utveckling har vi ju också sett i gatukonsten (graffitin), som från början sågs som meningslöst klotter och förstörelse men som i viss mån tagit sig in i konstsalongerna. Vad är det som gör att slummens estetik kan sprida sig även till andra delar av samhället. Vad är det som gör att slummens värderingar (eller brist på värderingar) anses som något modernt och fräscht medan det som tidigare ansetts fint, vackert och rent nu anses tråkigt och gammalmodigt bland många ungdomar? Kommer framtidens kulturarv att präglas av slum, missmod och sociala problem, eller kommer de sköna konsterna åter att kunna göra sig hörda genom slumkulturens betonghårda brus?

[supergeten]

I slutet på förra året sändes TV:s luciafirande från Uppsala domkyrka. Det var en vacker och stillsam ceremoni med vackra traditionella sånger så som det brukar vara, ända till dess att en rappare helt omotiverat dök upp och levererade en av sina rappsånger. Lite senare i programmet dök han åter upp och levererade åter en rap. Detta fick en att tänka på hur hip-hopen och dess olika uttryck smyger sig in i våra mest traditionella kulturyttringar. Det får mig också att undra hur det kommer sig att en kulturyttring som ursprungligen förknippades med slum och lägsta underklass kom att sprida sig även in i de kulturella finrummen. En liknande utveckling har vi ju också sett i gatukonsten (graffitin), som från början sågs som meningslöst klotter och förstörelse men som i viss mån tagit sig in i konstsalongerna. Vad är det som gör att slummens estetik kan sprida sig även till andra delar av samhället. Vad är det som gör att slummens värderingar (eller brist på värderingar) anses som något modernt och fräscht medan det som tidigare ansetts fint, vackert och rent nu anses tråkigt och gammalmodigt bland många ungdomar? Kommer framtidens kulturarv att präglas av slum, missmod och sociala problem, eller kommer de sköna konsterna åter att kunna göra sig hörda genom slumkulturens betonghårda brus?

Ett kort svar: oikofobi är numera vår statsreligion.

[Carl Thomas]

Hold your horses please…

1.   I alla fall jag ser en historisk kedja i mänskligt beteende här… Hällristningar, runstenar, konst i alla dess former inklusive graffiti, nu även datakonst = vi människor vill manifestera oss och tala om att vi har funnits. Det borde alltså vara en rent genetisk drivkraft…

2.   Jag minns hur mina föräldrar, och farföräldrar, ondgjorde sig över den musik jag lyssnade till  på 50 och 60 talen - och som de ansåg vara rent kriminell och enbart till för att fördärva ungdomen…
3.   Jag kan bara konstatera mina vänner att ni är där nu – åldersmässigt 

Thomas

[supergeten]

3.   Jag kan bara konstatera mina vänner att ni är där nu – åldersmässigt 

Thomas

Hemska tanke... men antagligen helt korrekt   

[Spiring]

Jag håller helt med Carl Thomas; äldre generationer lär väl alltid ha svårt att se värdet av sånt det uppväxande släktet tycker är spännade och upphetsande. Man kan i alla fall försöka komma ihåg hur det var när man själv var ung innan man sågar sånt man inte riktigt förstår attraktionskraften av.

"Slum, missmod och sociala problem"... tja, så gott som all västerländsk populärmusik det varit något bevänt med under en stor del av 1900-talet, och framåt, har väl sitt ursprung där. Jazz, blues, rapp och så vidare... till och med den svenska folkmusiken. Jag är väl inte ensam om att tycka att det många upprördes över och benämnde "negerbröl" på sin tid definitivt hör till de "sköna konsterna". Och att korsbefruktningar även mellan "högt"och "lågt" gett ett rikare resultat åt båda hållen.

Sen tycker jag kanske inte att den där Lucia-rappen var nån lysande idé. Det kändes sökt och som en medveten provokation riktad mot "trångsynta SD-väljare". Jag har som antytts ovan även en del hip-hop i min skivhylla, och kände mig inte direkt provocerad, men det där såg nog bättre ut på pappret. I praktiken blev det rätt jönsigt.

[Piankhy]

Frågan är väl bara om missmodets musik hör hemma i ett luciafirande, vilket ju (i bästa fall) skall vara en högtid som skingrar mörkret omkring oss och påminner oss om ljus, skönhet och vackra ting. Luciakören borde väl kunna få vara en fristad undan slummens estetik, undan alla påminnelser om elände, social misär, kriminalitet, droger och problem.

Dessutom tror jag inte det bara är ett åldersproblem. Det finns även ungdomar som inte tycker om förortsmusik, grafitti eller vissa andra av de yttringar som så högljutt tränger sig på i vårt samhälle.

[supergeten]

Frågan är väl bara om missmodets musik hör hemma i ett luciafirande, vilket ju (i bästa fall) skall vara en högtid som skingrar mörkret omkring oss och påminner oss om ljus, skönhet och vackra ting. Luciakören borde väl kunna få vara en fristad undan slummens estetik, undan alla påminnelser om elände, social misär, kriminalitet, droger och problem.

Dessutom tror jag inte det bara är ett åldersproblem. Det finns även ungdomar som inte tycker om förortsmusik, grafitti eller vissa andra av de yttringar som så högljutt tränger sig på i vårt samhälle.

Sant. Det är just detta som är ett praktexempel på oikofobi:
  Oikofobi motsv. det engelska oikophobia (Grekiska: οικία, i betydelsen hus, hem eller bostad). I likhet med xenofobi (vilket är uttryckets motsats), syftar inte detta på en fobi i medicinsk mening utan i det här fallet på vad Scruton såg som en konsekvent nedvärdering av den egna nationen och dess kultur  genom en individs identifikation mot vad Scruton menade var dennes "egentliga" nation och/eller kultur. 

Jag kan iofs respektera de som vill ifrågasätta gamla seder osv, men någon sorts respekt för vår kultur och historia måste ändå komma i första rummet. Utan det så är vi inget.

[Tidshjulet]

Jag kan iofs respektera de som vill ifrågasätta gamla seder osv, men någon sorts respekt för vår kultur och historia måste ändå komma i första rummet. Utan det så är vi inget.

Menar du verkligen att vi vore ingenting utan vikingarna? Menar du verkligen att vi vore ingenting utan "gamla seder"? Vad är det för "gamla seder" som vi har och som du kan skryta om? Nå? Var så snäll och berätta! Att hoppa grodor?

Ärligt talat, skärp dig. Seder skapar inte människan, intellektuella landvinningar gör det. Och några sådana har vi inte många att skryta med.

Bra om vi kunde vara lite realistiska och inte snacka med nattmössan på huvudet. "Gamla seder" - Pyttsan! Förstår inte ens att jag svarade på detta urdumma inlägg. Det är som att kontemplera med en viking eller brännvinskarl från 1700-talet. Herrn har nog blivit alldeles förälskad i flugsvamp, herr jag-vore-ingenting-utan-bärsärkargång!

Och så ett sedvanligt farväl, något jag nog tror att du skulle ha klarat dig utan!

 

[Tidshjulet]

Och ta en titt på Moder Svea i konstens sanna ögon - hon finns på orangerimuseet i form av en smällfet kärring som är för fet för att sitta upp på sin tronstol. Det är en glimmande satir, och satirer är alltid glimmande sanna.

Och jag drar mig vidare till minnes Esaias Tegnérs uttryck - en duglig svensk poet förresten, och jag kan räkna dugliga svenska poeter på en hand - "Det enda fosterlänska är barbarismen".

Men för att citera en filosof - en yrkeskategori vi skulle behöva nya stjärnskott i och som du dessutom skulle behöva utforska lite mer av - som du förmodligen kanske och motvilligt har hört talas om:

De som långsamt kommer till insikt, tror att långsamheten hör till
insikten. - F Nietzsche

Men vad bryr du dig om sanningen? - Vi har ju sederna!