Övrigt > Historia

Varför Nidaros?

(1/18) > >>

Sven lagman:
Jag behöver hjälp  - är det någon som kan bistå? Vad jag söker efter är en karta där Norges alla kända medeltida kyrkor är markerade (alltså inte de kyrkor som tillkommit senare). Jag är nämligen intresserad av kyrkotätheten i det norska riket eftersom jag brottas med problemet varför Nidaros, Trondheim, blev ärkesäte 1152/1153. Detta placerades ju enligt min uppfattning i randområdet till Norden, inte i ett centralt område i Norge. Kanske har jag fel, kanske fanns det mängder med kyrkor norr om Nidaros vid den tiden men jag tvivlar.

Givetvis blev Nidaros ärkesäte därför att Olav den helige, död 1030, låg begravd där, är antagligen den vanliga stereotypa förklaringen. Men enligt samma resonemang skulle då Danmarks ärkestiftcentrum legat i Odense där rikshelgonet den helige Knut, helgonförklarad 1101, låg begravd och inte i Lund. Varför blev t.ex. inte Vikenområdet, dvs bygderna runt Oslofjorden, med Hallvardskyrkan i Oslo ärkecentrum? Detta område låg, fortfarande enligt min mening innan jag sett en kyrkokarta, betydligt mera centralt, vilket borde vara en förutsättning för ett ärkestift. Området väster om Oslofjorden är ju dessutom fullständigt packat med tidigmedeltida stenkyrkor. Samma betydande område där vi tidigare hade handelsplatsen Kaupang och de stora skeppsgravhögarna.

Jan Owe:
Icke en karta, men ett par litteraturtips. Merete Røskaft skrev sin "hovedfagsavhandling" 1993 med titeln "Blot er oss òg forbode. Kultkontinuitet og tidlig kirkebygging, spesielt i Trøndelag." Dessvärre är den väl otryckt. Men Merete återkom till temat i sin doktorsavhandling 2003 med titeln "Maktens landskap : sentralgårder i Trøndelag ved overgangen fra vikingtid til kristen middelalder, ca 800-1200".
Om avhandlingen har jag bl.a. hittat följande:
--- Citera ---Sentralgårdene i Trøndelag har vært Røskafts studieobjekt. Identifiseringen av sentralgårdene og funksjoner knyttet til disse bosetningsenhetene har vist hvor mangfoldig maktens landskap har vært. Sentralgårdene trer fram som en svært heterogen kategori. De gårdene som i middelalderen ble kirkesteder, og som hadde besittere som utførte oppgaver for sentralmakten, er i overveiende grad de samme som framstod som bygdesentra i det førstatlige samfunnet. Dette betyr at kontinuitet, ikke endring, er et framtredende trekk.
--- Slut citat ---
(Länk till Libris: http://libris.kb.se/bib/8857365.)

Jag har inte sett något av Meretes arbeten. Det första tipset hittade jag i Jørn Sandnes artikel "Jämtene kristnet seg selv" i boken Jämtlands kristnande (1996). Där finns en annan artikel av Bertil Nilsson: "Det tidigaste kyrkobyggandet i Jämtland" där han bl.a. (s. 118 f.) nämner att timmer i Varnæs kyrka i Nord-Trøndelag fälldes år 1140. Sandnes avslutar sin artikel (s. 114):
--- Citera ---... vår viten om "den første generasjons" kristne kirkebygninger både i Jämtland og Trøndelag er ytterst mangelfull. Her ligger det mer enn nok av spennende, tverrfaglige forskningsoppgaver og venter.
--- Slut citat ---
Det har nu gått 16 år och säkert har det skett mycket i forskningen - mer finns att hitta. Och förstås kartor.

Goda julhälsningar
Jan

Vetgirig:
Sven Lagman!
Jag skall ge dig en hypotes om varför ärkesätena hamnade där det blev fallet.
Den nordiska kyrkoorganiseringen fastställdes vid kardinalsbesök kort inann. Troligen ligger det tidigare upprättade Florenslistan bakom. I övervägandena menar jag ligger att Påven önskar gå förbi Tyske kejsarens "ombud", d v s Hamburg-Bremen. Jag menar också att ärkesätena valdes för att säkra sådana regioner, som var osäkra religiöst för Påvens kontroll. Inom de regioner, som var belägna nära kungamaktens vanligaste uppehållsplatser innebärande högre grad av kunglig kontroll och maktutövning. Påven och de nordiska kungamakterna hade bl a det gemensamt att de önskade minska Kejsarens inflytande över norden, även om parterna var oense om mycket annat.

De regioner, som valdes till ärkestift, så verkar de på mig stå under hög grad av inflytande av vid tiden "påve-fientlig" kristendom. Det kan röra sig om en kristendom med drag av arianism och/eller gammelengelsk kristendom (Påven hade fortfarande fram till 1066 låg grad av kyrklig kontroll över de kristna som existerat ända sedan romersk tid) eller någon form av östkristendom.

Den äldre Nidarosdomen har således mycket cymbolik, som kan hänföras till icke Romersk katolskt bruk i vanliga fall, vilken sedan byggs bort. I hamar stift finns liknande cymbolik, men denna ligger närmare maktcentrum för kungen, om de kristna uttrycken drar iväg för Påven oönskad riktning. På Bornholm finns också spår efter cymbolik, vilken inte är vedertagen Romersk Katolsk. I Skåne visas den kristna "konkurrensen" genom att man under ett antal år har 2 st domkyrkor (Lund och Dalby). Genom att lägga ärkestiftet i Lund, blir detta överordnat Dalby och detta blir "onödigt". I det som skall bli Sverige, så är situationen mer komplicerad. I Vgl anger Katolikerna att kungen döps, d v s övergår till Påvens kyrkliga organisation (Skara grundas). Ögl står under Birca stift (Köpingsvik), vilket Påven hanterar genom att grunda ett konkurrerande stift i Liunga (Linköping), samt så småningom tillser att norske kungen visar sin trohet mot den "rätta läran", genom att anfalla och "kristna" befolkningarna i Möre (och väl antagligen på Öland), varvid kort efter birca stift läggs ned. Inför hotet om dylika kristningar, ställer sig Gutarna frivilligt under den "rätta läran" och väljer att underställa sin kyrkoorganisation  Liunga stift. Den återstående oroshärden är Mälarområdet. Alltså förläggs ärkestiftet dit, för att neutralisera de konkurrerande kristna stift, som inte erkänner Påven som den främste bland biskopar.

Det är eg bara i Helsingländerna Romersk Katolikerna INTE kan manipulera sig till kontroll. Här tillåts inte deras officiella representanter vistas. Istället upprättas från ca 1000 utanför varje "land" i federationen en anläggning (s k kyrkesplats), som med utvecklingen enligt min mening tydligt visar att det är missionsstationer. En sådan är utgrävd. Obs, att inne i bygderna finns kyrkor innan kapell anläggs ute på kyrkesplatsen och stenkyrkor långt innan kapellet byggs om i sten. Först ca 1350 kommer Romersk katolikerna i kontroll över Tuna Stift och 1364 läggs detta ned (själva nedläggandet nämns inte utan Helsingarna sägs kristnas, d v s antar den "rätta läran") för att inordnas under ärkestiftet.

En annan viktig iaktagelse är att Romersk Katolska kyrkan skickligt genom sin propagandaapparat döljer vad som eg sker. Så ofta man kan, så skriver man helt enkelt om om historian.

Boreas:
Norska lokalwiki har en något nära komplett lista:
http://lokalhistoriewiki.no/index.php/Middelalderkirker_i_stein

Sven lagman:
Tack för svar så här långt. Boreas, jag har tittat lite på Öystein Ekrolls lista som du hänvisar till. Öystein är ju en erkänt duktig byggnadshistoriker och hans lista kan man lita på men frågan är om han har fått med alla.

I och för sig har han bara med stenkyrkorna men det ger ändå en bild som är intressant. Av de totalt 309 medeltida stenkyrkorna ligger inte mindre än 97 direkt runt Oslofjorden. Lägger man till området strax norr om Oslofjorden blir antalet 123, alltså nästan hälften av alla stenkyrkor i hela Norge. Lägger man därtill Stavangerområdet i sydväst med 20 och Bergenområdet direkt norr därom med 40 blir bilden våldsamt tydlig; en enorm kyrkotäthet i den sydligaste delen i förhållande till övriga Norge. Då frågar jag mig åter - varför har man lagt ärkestiftet i ett så uppenbart randområde av den europeiska kultursfären? Ärkestiftens placering har troligtvis handlat om prestige och kunglig maktpåverkan och borde därför ligga någorlunda centralt i sina ämbetsområde.

Den arbetsteori som jag för tillfället har är att Sigurd Jorsalfarer, som grundade Hallvardskyrkan i Oslo efter hemkomsten 1111 från det heliga landet - där han ska ha lovat att arbeta för ett ärkestifts införande i Norge - uppfört denna katedral i Oslo i ett försök att här etablera ett ärkestift fritt från Lund. Han dog 1130 och blev själv begravd i kyrkans tvärskeppsmurar. 1152/1153 införs Norges ärkestift hastigt av påvens utsände Breakspere och då väljer man i stället det avlägsna Nidaros. Varför denna eventuella förändring?
 

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida