Författare Ämne: Stalofolket  (läst 24561 gånger)

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Stalofolket
« Svar #60 skrivet: januari 05, 2013, 10:48 »
Carl Thomas!
En annan sak! När jag besökte boplatsen, var inte ett av husen täckt, utan var lämnat öppet. Ingången var ett par meter lång och man såg tydligt längs ena sidan var luftintag resp rökutsläpp var draget längs markplanet fram till eldstaden. Var dina stockar kommer in i denna bild och hur de skulle ha fungerat förstår jag inte. I den föreslagna konstruktionen fanns bredvid själva ingångstunnelns öppning en "skorsten" för rökutsläpp resp luftintag, som var skissad lika hög eller något högre än själva hustaket.
Visst går det att vända luft om man vill, d v s så att rökfylld luft sugs "nedåt". Det är väl här den långa kanalen från "skorstenen" genom ingångstunneln och fram till eldstaden spelar sin roll. Vad jag minns så finns liknande konstruktioner kända etnologiskt från annat håll, vilket var en anledning till den av arkeologerna föreslagna rekonstruktionen. I detta sista, så användes hjälpeld i skorstensbasen för att dra igång rökflödeskanalen när elden startades. Kom ihåg förvärmningsidéen!
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Stalofolket
« Svar #61 skrivet: januari 05, 2013, 15:14 »
Vetgirig. Stockarna jag nämnde är de stockar som i en torvkåta ligger från dörren fram till eldstaden, mellan dessa stockar lägger man ved man hämtat utifrån. De fiskluftskanaler jag sett går under jord mellan dessa stockar.

Du har alltså sett en rekonstruktion av en Voullerimbostad som någon har gjort. Ok. Jag har sökt information på nätet men inte hittat något om denna typ av bostad.

Jag tror man tänkt fel här helt enkelt, det man tror är en skorsten (eftersom den är av sten, är hög samt ihålig) är ett friskluftsintag – eller två friskluftsintag. Att dessa byggts i en ”skorsten” är enkel att förklara eftersom friskluftsintagen måste ju fungera även vintertid när det kanske är två meter snö – och skorstenens höjd visar då på hur hög snö man normalt hade när bostaden var i bruk.

Jag grävde fram mina friskluftsintag när det snöat – och ibland gjorde jag en kanal i snön – eller byggde en snö-skorsten, detta lärde jag mig av Samerna i området. På Voullerimboplatsen gjorde man det i sten i stället. (Det vore ganska enkelt att se om det finns sot efter elden i den ena kanalen på Voullerimboplatsen). Jag tror alltså att det vart två friskluftsintag och att de gick från skorstenen till två olika platser i bostaden, de ena förslagsvis till köket, kanske rakt under eldstaden?

Det är absolut inte enkelt att vända ett drag så att det suger ut röken från en öppen eld på golvet. Till och med en kakelugn kan vara lite svår att få eld i ibland eftersom det står kall luft i dess rökgångar och denna kalla luft måste då först tryckas undan av en snabb hetsig eld för att man skall kunna tända en brasa.

För att din beskrivning skall fungera praktiskt måste elden finnas i en öppen eldstad med rökfång ovanför elden, alltså en öppen spis – och varför då bygga en rökgång nedåt och ut – när det vore betydligt enklare att bygga en skorsten rakt uppåt istället?

Men, jag kan naturligtvis ha fel, kanske använde man en sorts öppen spis med rökfång och en rökkanal ut under golvet? Jag tror att själva eldstaden då är en ”öppen spis” med ”spiskupa”. Detta användes först på medeltiden här i landet – men det är ju inte heller ovanligt att en sak uppfinns flera gånger och glöms bort mellan dessa gånger.

Jag tror alltså att det är två friskluftsintag i skorstenen och att dessa går till olika platser i bostaden. Motbevisa mig gärna, jag tycker att din beskrivning är intressant och det vore en fantastisk sak om du har rätt!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Stalofolket
« Svar #62 skrivet: januari 05, 2013, 15:37 »
Vetgirig, jag hittade denna sida med ett foto på sidan 5 på en rekonstruktion av en boplats med ”skorsten” utanför dörren:

http://www.nll.se/upload/ku/nbmum/Avdelningar/Bebyggelse/Rapporter/Informationsbyggnad%20Vuollerim%206000%20%C3%A5r%20dnr%20377-2004.pdf

Notera att jag beskrivit tidigare hur en kåta har två draghål vid dörren, en på var sida dörren – jag tror alltså att det är det som bilden visar. I skorstenen går två draghål nedåt och sedan in i bostaden. Genom denna konstruktion håller sig draghålen fria från snö vintertid. Kanske hålls även dessa kanaler musfria ?

Notera att det verkar som om rekonstruktionen även har en rököppning i taket.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Stalofolket
« Svar #63 skrivet: januari 06, 2013, 00:29 »
Carl Thomas!
Jag såg alltså bilder föreställande hur man några år efter utgrävningarna ansåg att hyddan såg ut. Det stämmer hyffsat med sid 5 i din länk, dock minns jag inte att något rökhål på taket fanns med. Min minnesbild av den icke igenlagda utgrävda huset är dock ett längre ingångsparti än rekonstruktionen sid 5, men jag kan ju minnas fel. Jag minns det också som att arkeologernas tanke om en utflödeskanal bredvid en inflödeskanal sammanbyggd till ett fyrkantigt rör. Vad jag minns var den rörhalva som fanns närmast de människor som rörde sig ut och in sotad, men det var inte andra halvan. Någon tudelning i anslutning till en ev innerdörr syntes absolut inte utan hela röret (har för mig att det fanns småsten längs röret typ stöd eller något) ledde rakt fram mot eldstaden.

Det där med rakt stående rör för att undgå snö tycker jag verkar som ett rimligt motiv. Snö skulle vara starkt besvärande om den lades sig runt ett rökhål på ett välvt tak och hade man luftintag den vägen eller rökutsläpp, så borde mycket snö bli besvärande emellanåt med den tänkta takkonstruktionen. En kåta är väl normalt spetsformad, så där borde snö besvära mindre, om än något. Observera att kanalen anses byggd av trä och kanske lera hudar etc. Någon skorsten i sten fanns inget spår av.

Bäst är väl att söka upp utgrävningsrapporterna.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Stalofolket
« Svar #64 skrivet: januari 06, 2013, 15:03 »
Vetgirig, om taket var välvt på en så stor bostad så blir snötyngden besvärande under vintern. Timmerstommen som bar upp taket måste då ha varit mycket kraftig. Alternativt, det måste ha funnits bärande stolpar inne i bostaden.

Som jag tänker måste det till en skorsten i sten för att få till ett så strakt drag att draget kan suga ut rök nedåt - och sedan under golvet - och ut. För att få igång draget måste man först elda i en eldstad i skorstenens botten, värma upp stenarna i skortsenen och genom detta skapa draget. När väl en eld brinner inne i bostaden så borde värmen från den elden räcka till för att suga ut en del rök - men det kräver då en "spiskupa".

Det går inte att ha friskluftsintag och rökutsläpp intill varanda i en och samma skorsten som jag ser det, friskluftsintaget skulle suga in rök från pipan bredvid - de måste alltså ha olika höjd. Dessutom, friskluftsintaget i samma skorsten värms ju också upp av utgående rökgaser - så friskluften måste ju då kämpa sig igenom uppåtstigande varmluft för att ta sig in i bostaden?

En skorsten i trä och skinn kan inte värmas upp så som en stenskortsen kan - och då blir det svårt att skapa det drag som behövs. Spekulationer från min sida naturligtvis - men frågan är ju faktiskt intressant. Kan verkligen folk för 6-8.000 år sedan har konstruerat nedåtgående rökutsug? Om ja - hur bar de sig åt.

vad de i så fall skulla ha konstruerat är ju en viss sort av "golvvärme". tabken borde då ha slagit dem att golvvärman kan göras bredare och täcka även sovplatserna? :-)

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Stalofolket
« Svar #65 skrivet: januari 06, 2013, 18:29 »
Carl Thomas!
Jag inser förståss det berättigade i dina invändningar. Här krävs en del praktiska försök, för att utröna effekterna av den antagna konstruktionen. Jag bara återger vad jag efter kanske 25 år minns av bilder och en utgrävd hydda. Det fanns alltså typ 5-10 st utgrävda synliga på platsen, dock inte samtliga i bruk samtidigt, och möjligen bara ett urval var grävda.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Stalofolket
« Svar #66 skrivet: januari 08, 2013, 09:10 »
Man har även via experiment studerat spridningen av träkolspartiklar runt en stalotomt.

Citera
To evaluate dispersal patterns and concentrations of macroscopic charcoal particles around Stállo settlements in
sub-arctic Scandinavia, their distributions following experimental burning and soil concentrations around an
alpine Stállo settlement dating between AD 700 and 1150 were recorded. After the burning 98% of recorded
particles were 0.1-0.5 mm long, 90% were dispersed within 40 m of the fire, their mean concentration 40 m from
the fire was 0.14±0.08 particles/cm2 and the concentration decreased with increasing distance. At the settlement,
95% of recorded charcoal particles were 0.1-0.5 mm long, 94% were within 40 m of the hearths, the mean
concentration declined with increasing distance, and concentrations were much lower than expected from the
experimental burning (e.g. 17.6±2.4 particles/cm2, 40 m away). In conclusion: biological archives used for
charcoal analysis in archaeological and vegetation history studies should be located ≤40 m from settlements, and
data obtained from charcoal analyses should be interpreted cautiously.

Greger Hörnberg & Lars Liedgren, 2012: "Charcoal Dispersal from Alpine Stállo Hearths in Sub-Arctic Sweden:
Patterns Observed from Soil Analysis and Experimental Burning",  Asian Culture and History Vol. 4, No. 2; July 2012


Ju äldre desto bättre.