Äe Trondhjemtemplet och Nidarostemplet två olika tempel? jag trodde de var samma.
Utanför Trondheim finns nu "Veet på Ranheim" - där ortnamnets mening visar seg vila på traditioner från järnåldern, som inte blivit praktiserade på snart 1000 år...
Vid sidan om ortnamn med vi/ve, hov, lund och horg/harg finnes alltså uttryket 'Ra' som något sakralt. Namn/ortnamn med Ran, Rana, Rani, Randi, Ramund och Ranveg förbinds gärna med en ’dignitär’ eller ’guddom’- typ ’jätte' eller ’jätinna’. Ra och Rasol fanns även som ’guda-namn’ bland dom gamla soldyrkarna ikring Medelhavet.
http://no.wikipedia.org/wiki/Veet_p%C3%A5_Ranheimhttp://www.rockartscandinavia.se/pdf/2011/Preben_Roenne_A11.pdfAnnars kan man ju lägga till Ranem i Namdalen, där man bevarat en sigill med den ursprungliga stenkyrkan från 1100-talet - finns dragen/ormen fortfarande kvar i tak-konstruktionen, precis som på dom äldre stavkyrkorna.
På samma tid byggdes en stenkyrka på 'Lund' i Nærøy (Njardarey) i samma stil. Dom blev båda 'kannik-kyrkor' under ärkestiftet i Trondheim - och representerade länge den katolska kyrkans nordligaste administrationsenheter på fastlandet.
Ranem i Overhalla ligger ett stenkast från Bertnem och Norges mest berömda rad av storhögar. I åren 200 och 800 e. Kr. utgjorde området det politiska och ekonomiska centrum för Håleyg-ätten, den aristokrati som styrde västkusten av Norge. Lunden på Njardarey låg den gång vid en större handelsplats, mitt i huvudleden efter kusten - där man dessutom kunde segla ut över havet mot väst.
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4284.msg36564.html#msg36564När vikingatiden tar till flyttas den politiska och ekonomiska huvudtyngden från Namsenfjorden till Trondheimsfjordens inre del, där kungsgården på Egge och hovet på Mære blev centralt, intill Olav Trygvasson övertygade dom norska sejdmännen att sluta med det där - och snarast glömma både vad, varför och hur.
Under resturation av nuvarande Mære kyrka har man fastslagit att här förut stått ett större hov. Bland guldbleck och annat har man också hittat ett antal mycket stora skallar efter halshuggna män. Liknande storlek och sturer har hittats vid Frösön vid Östersund, där man också höll större ting, handel och hov.
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4264.msg35180.html#msg35180Förövrigt finns det ju en rad orter över hela Norge med 'Hov', 'Ran' och 'Lund' som namnled. På Hov vid Fåvang i Gudbrandsdalen hittades ett kulthus med flera guldbleck under stolparna.
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article2760336.ecehttp://www.nrk.no/kanal/nrk_p2/1.6468037I sägnen från Island beskrivs hur man byggde hov, tingsplats och marknad som centralort för ett större härad. Sen berättar kungasagorna om regionale och inter-regionala (nationella) högtider, där bondeadeln och högadeln samlas i centrala hov. Genom Ynglingasagan beskrivs hovet på Mære som väst-Norges centrala hov - och det närliggande Frosta en nationell tingsplats.
Under tiden hade man 'birka-platsen' flyttat från mynningen av Namsen till mynningen av Nid-älven, där man gjorde 'Öreting' efter birka-rätt – intill man (Trygvasson?) bröt hovet på Ranheim och byggde kyrka vid tingsplatsen på Öre vid Nidarnäs.
Hur vida det fanns ett hov på Nidarnäs – i tillägg tll Ranheim – vet jag inte. Finns här sådana uppgifter?!
Mitt emot öns tings- och marknadsplats ligger fortfarnde dom gamla Lade-jarlarnas sista kungsgård. I Norge är 'lade' och 'ladestad' fortfarande ett juridisk begrepp för byar med rätt att driva handel. Synonym till ’lade’ är 'lager', 'ladd', lada.
