Författare Ämne: Ortsnamnens vittnesbörd.  (läst 76765 gånger)

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #100 skrivet: oktober 05, 2012, 00:46 »
Jovisst, om man utgår från dagens kust vs. inland. Men hur högt var havsvattenståndet och hur långt in låg kust-zonens ut för så där 1500 år sen?

Skillnaderna är inte så stora som man skulle kunna tro. Inget av båtgravfälten skulle ligga vid kusten för 1500 år sedan. Närmast skulle Alsike och Ulltuna vara som låg vid en Mälarviks strand.

Senaste uppsatsen om Björkö berättar ju redan att kustzonen hörde under ÖgL.

Vad för uppsats skulle det vara? Det är ingen teori som jag har hört utanför dina inlägg här.

 

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #101 skrivet: oktober 05, 2012, 00:54 »
Skillnaderna är inte så stora som man skulle kunna tro. Inget av båtgravfälten skulle ligga vid kusten för 1500 år sedan. Närmast skulle Alsike och Ulltuna vara som låg vid en Mälarviks strand.

Hva betyder "skulle tro"?

1 meter är redan mycket. 10 meter en helt annan värld. Vart "tror" du havsgränsen låg år ca. 500 e.Kr.?

Citera

Vad för uppsats skulle det vara? Det är ingen teori som jag har hört utanför dina inlägg här.


Nu är det ingen "teori" - men ett resultat av Elias Wèsens historiografi. Hur kunde du missa det?
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5608.msg52901.html#msg52901
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #102 skrivet: oktober 05, 2012, 09:05 »
Den region man tittar på förstås. Vad den regionen är - geografisk, arkeologisk, politisk - kan variera.

Jag borde varit tydlig med att domarringar anses vara en "ledartifakt" så att säga för tex ÖG, men inte för MD. De finns i Mälardalen, men är inte en av de kategorier man brukar peka på när man definierar MD som en arkeologisk region. Deras utbredning är relativt sporadisk här. Förstår att det kanske låter som en undanflykt, men det var dumt av mig att börja argumentera utbredningen av någonting som inte räknas som en del av det "mälardalska" paketet.

Det har jag redan gjort tidigare i tråden. Men i korthet: bebyggelsens utveckling (boplatser i åkermark under äldre järnålder som flyttar upp på impedimenten under vendeltid), den tydliga spatiala kopplingen mellan gravfält och boplatser (större "bygdegravfält" under äldre järnålder, många gårdsgravfält som grundas under folkvandringstid och som sedan används in i vikingatid, tidigkristna gravfält ofta i direkt anslutning till gården på 1000-talet, kammargravar under romersk järnålder och folkvandringstid som ersätts av storhögar under vendeltid till vikingaid, då kammargravarna återkommer), gravfältens struktur och variation, husens utseende (breda bockpar under äldre järnålder som går mot smala bockpar under vendeltid för att sedan övergå till takbärande väggstolpar under vikingatid), platåhus under framför allt folkvandringstid i mer exklusiva miljöer osv.

Ja domarringar var ju ett dumt exempel, då stryker vi dom!
 
När det gäller bebyggelsemönstren så har du beskrivit dom flera gånger. Men du har inte talat om dess utbredning. Var återfinner du dessa mönster, och var återfinner du dom inte. Jag ifrågasätter dom inte som typiska i ett visst område, men jag ifrågasätter om de är typiska för just Mälardalen. Ser mönstret likadant ut i hela Mälardalen, och ser det annorlunda ut utanför Mälardalen?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Spiring

  • Stammis
  • Antal inlägg: 164
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #103 skrivet: oktober 05, 2012, 13:59 »
Hva betyder "skulle tro"?

1 meter är redan mycket. 10 meter en helt annan värld. Vart "tror" du havsgränsen låg år ca. 500 e.Kr.?


Språkförbistring? Andreas skriver inte att han tror, utan att det är lätt att tro fel om man inte vet. Här är en karta som visar strandlinjen ca 500 e.Kr.:

http://ww2.ink.su.se/living_maps/uppland/images/500_AD_2000.jpg

Som synes ingen större skillnad där de aktuella båtgravfälten ligger.
Gitarristens vardag:
Upp ur sängen
Klia strängen

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #104 skrivet: oktober 05, 2012, 17:09 »
Nu är det ingen "teori" - men ett resultat av Elias Wèsens historiografi. Hur kunde du missa det?
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5608.msg52901.html#msg52901

Har Elias Wésen sagt att roden var götaländskt? För det var den teorin jag undrade om. Din link går till ett inlägg som inte tar upp den frågan, och som i sin tur länkar till en artikel av Torun Zachrisson, där Wesén används som källa 1 gång.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #105 skrivet: oktober 05, 2012, 17:19 »
Ja domarringar var ju ett dumt exempel, då stryker vi dom!

Domarringarna är ett bra exempel på en arkeologisk kategori som används som en ledartifakt för vissa områden, i detta fall ÖG och några andra lanskap.

När det gäller bebyggelsemönstren så har du beskrivit dom flera gånger. Men du har inte talat om dess utbredning. Var återfinner du dessa mönster, och var återfinner du dom inte. Jag ifrågasätter dom inte som typiska i ett visst område, men jag ifrågasätter om de är typiska för just Mälardalen. Ser mönstret likadant ut i hela Mälardalen, och ser det annorlunda ut utanför Mälardalen?

Som jag sagt tidigare skulle en sådan redovisning kräva en uppsats. Genom att nämna vad man tittar på så tänkte jag att det skulle ge dig möjlighet att titta runt själv. Som exempel så kan vi ta den äldre järnålderns gravfält. I tex ÖG så består det klassiska äldre järnåldersgravfältet av massor av urnegravar som inte markerats av överbyggnader. I Mälardalen består de typiska äldre järnåldersgravfälten av steniga moränsluttningar med diffusa stenpackningar i vilka man kan hitta några spridda benkoncentrationer. Fram mot romersk järnålder övergår man till att bygga fint lagda gravöverbyggnader, ofta flacka med rader av stenar i olika former (hjul med ekrar, kvadratisk ramar osv) och själva gravgömman består ofta av en nedgrävning i vilken man lagt de kremerade benen, oftast utan aska och sot från bålet. Urnor är ovanliga. Vapengravar består ofta av skelettgravar där den döde placerats i antingen en stor kista eller en kammare. I ÖG är även vapengravarna oftast brandgravar med urna, bredvid vilken svärd eller lansspets placerats. 

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #106 skrivet: oktober 05, 2012, 17:44 »
AndreasE. Jag är intresserad av det statistiska underlaget för de olika gravskick du beskriver och då utgrävda gravar i dessa olika kategorier som du anger.

Thomas I

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #107 skrivet: oktober 05, 2012, 20:38 »
Har Elias Wésen sagt att roden var götaländskt? För det var den teorin jag undrade om. Din link går till ett inlägg som inte tar upp den frågan, och som i sin tur länkar till en artikel av Torun Zachrisson, där Wesén används som källa 1 gång.

Javisst - både källan och sammanhanget låg i länken.
 
1. Wesen fastslog -genom minst två olika (oberoende, genuina) källor - att Björkö tillhörde Roden. Alltså ingen teori.
2. Zachrisson - som citerar Wesen minst två gånger - och sen Ahnlund et al - berättar därpå att Roden hörde under ÖgL. Häller inte det en "teori" - och definitivt inte min.

Det har jag angett - i citat från Zachrissons avhandling - redan på "fakta-tråden". Nu har du väl snart sett det hela minst två gånger?

Citera

Enligt Östgötalagen hade jarlen också del i skatten från kusthäraderna, liksom 1/3 av den tribut som utgick från Gotland. Jarlen förfogade över en del av kronans egendomar i Östergötland (Rosén 1962).I denna lag skiljs mellan härad som skattade endast till kungen och andra som skattade till både kung och jarl (Wessén 1940, s. 17).

Jarlen var enligt ÖgL befälhavare över ledungsflottan och innehade Rodens bo. I svealandslagarna omtalas jarlen indirekt i samband med ledungen (Hildebrand 1894, s. 109; Wessén 1940, s. 17, not 2). Även här förknippas jarlen med kustdistrikten; alla skulle lämna hamnplats åt jarlen (Wessén 1940, s. 17).

Det är omtvistat men sannolikt att Roden sträckte sig in i Mälaren under vikingatiden
(Strauch 2003, s. 348, jfr Andersson 2004). Hovgårdsstenen på Adelsö med inskriften som talar om konungens bryte i Rod, ristad på uppdrag av Håkon, liksom den nu försvunna Nibblestenen som talar om den bäste bonden i Håkons rod, är tecken på att det kan ha varit så (Wessén 1940, U 11).

Till Roden hörde under medeltiden de stora öarna i Mälaren: Lovö,Munsö och Färingsö, medan Adelsö och Björkö hörde till Trögden (Wessén 1940,s. 17; jfr DMS 1:7,s. 25;jfr Strauch 2003: 348). Birka ligger där Roden, de skeppslagsindelade områdena, mötte flera administrativt viktiga gränser (Ahnlund 1953, s. 10).

http://fornvannen.se/pdf/2010talet/2011_100.pdf


http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5593.msg52900.html#msg52900

Därmed framträder en karta från medeltid som stämmer väldigt väl med dom kartor om bl.a. går fram av nämd forskning på neolitikum och bronzålder.  Sen var ju frågan hur dessa väl definierade kultur-zoner framstått som olika lagbalkar - för götar respektive svear - i kust- respektive inlands-zonen.

Därav intresset för dina bedömningar och uppgifter om Uppland och hennes omgivning under yngre järnålder. Av samma orsak frågar man nu om namnskick och run-typer, jämte arkeologiska spår från romer- och vendeltid, kan visar likartade skillnader (mellan Kust-zonen/Roden och Inlandszone/Uppland) under yngre järnålder.   
« Senast ändrad: oktober 05, 2012, 21:11 av Boreas »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #108 skrivet: oktober 05, 2012, 21:33 »
AndreasE. Jag är intresserad av det statistiska underlaget för de olika gravskick du beskriver och då utgrävda gravar i dessa olika kategorier som du anger.

Thomas I

Thomas

Här har du ett jobb att göra. Har sett körningar utifrån RAAs databas för VG. Det du söker finns nog inte publicerat. Du behöver nog söka publicerat material som exempelvis "Romartida Rikedom kring Billingen". Där finns ett antal exempel på gravar frå RJÅ beskrivna. Utifrån denna skrift för man då dra slutsatsen att gravar av denna karaktär är likartade inom ett begränsat område.  Sen får du söka motsvarande litteratur för andra regioner och sen köra i  RAAS databas. Du kan nog söka och ta fram kartor för treuddar, domarringar mm.
Mest effektivt är nog ändå att läsa vad garvade arkeologer publicerar. De har inte alltid rätt men ofta ligger ett stort arbete bakom. Som Västgöte är jag enormt avundsjuk på Bratts avhandling om Mälardalen under järnåldern. Motsvarande finns inte för något annat landskap tror jag.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #109 skrivet: oktober 05, 2012, 23:21 »
Boreas, du vet min hypotes om Landskapkungar och en Sveakung med olika maktsfärer.

Fråga: Under vilken Kung lydde Jarlen och Marsken före år 1260?

Hade alla landskapkungar en Jarl? Eller – var det enbart Sveakungen som hade en Jarl? Frågan ställs på sin spets runt 1260 när Birger Jarl enade riket. För vem/vilka, gjorde han detta?

Sveakungen, enligt min hypotes, hade en Jarl och en Marsk under sig. Om nu Jarlen hade bestämmanderätt – utsträckt till makt – över Roden så innebär inte det att ÖG skulle ha haft med detta att göra – även om Jarlen i fråga, vid detta tillfälle, kom från ÖG. jarlen ”jobbade” ju för Sveakungen – som var alla Svears Kung, blotkung, lag-kung – och överbefälhavare i krig – och han var framröstad av alla landskap.

Eftersom Sveakungen var överbefälhavare behövde han både en Jarl och en Marsk under sig i händelse av krig.
Vi vet också att Uppsvear och Östgötar valde en gemensam Kung 1120 = Knaphövde. Det har alltså hänt en gång vad vi vet – och har det hänt en gång kan det mycket väl ha hänt tidigare – men vi saknar källor om detta – alternativt, när vi läser källor och har detta i bakhuvudet kanske vi kan spåra fler sådana ”allianser” tidigare?

Slutledningar görs alltså beroende på var och ens grunduppfattning om hur vår historia såg ut. Det gäller för både yrkesmän och amatörer – enligt min uppfattning.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #110 skrivet: oktober 05, 2012, 23:56 »
Domarringarna är ett bra exempel på en arkeologisk kategori som används som en ledartifakt för vissa områden, i detta fall ÖG och några andra lanskap.

Som jag sagt tidigare skulle en sådan redovisning kräva en uppsats. Genom att nämna vad man tittar på så tänkte jag att det skulle ge dig möjlighet att titta runt själv. Som exempel så kan vi ta den äldre järnålderns gravfält. I tex ÖG så består det klassiska äldre järnåldersgravfältet av massor av urnegravar som inte markerats av överbyggnader. I Mälardalen består de typiska äldre järnåldersgravfälten av steniga moränsluttningar med diffusa stenpackningar i vilka man kan hitta några spridda benkoncentrationer. Fram mot romersk järnålder övergår man till att bygga fint lagda gravöverbyggnader, ofta flacka med rader av stenar i olika former (hjul med ekrar, kvadratisk ramar osv) och själva gravgömman består ofta av en nedgrävning i vilken man lagt de kremerade benen, oftast utan aska och sot från bålet. Urnor är ovanliga. Vapengravar består ofta av skelettgravar där den döde placerats i antingen en stor kista eller en kammare. I ÖG är även vapengravarna oftast brandgravar med urna, bredvid vilken svärd eller lansspets placerats.

Ja domarringarna är ett bra exempel. De är typiska i Östergötland, men inte typiska för Östergötland eftersom de är lika typiska i Jönköpings län och dessutom relativt vanliga över ett mycket större område.

 
Som du förstår är det ett gigantiskt arbete att utföra, jag skulle behöva studera en stor mängd lämningstyper och en enorm mäng enskilda lämningar. Jag skulle dessutom behöva göra bedömningar av frekvenser i förhållande till förväntad population, förväntad störning och så vidare. Som du vet är Fornsök lite för trubbigt för att hantera lämningarna, kategoriseringen är lite för vid och enhetligheten i kategoriseringen är inte riktigt vad som skulle behövas.
 
Om nu detta som du säger är gjort så undrar jag av vem eller vilka, och var det återfinns, och varför det är så okänt att ingen här lyckas ta fram det. Trots att det verkar viktigt att försvara.
 
Egentligen är det ganska enkelt AndreasE. Svara på frågan jag ställde.  Är sydvästra Mälardalen markant olikt t.ex. Närke? Är Södra Sörmland markant olikt Östergötland. Och är dessa skillnader markant större än de som återfinns inom Mälardalen?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #111 skrivet: oktober 06, 2012, 09:56 »
Boreas, du vet min hypotes om Landskapkungar och en Sveakung med olika maktsfärer.

Fråga: Under vilken Kung lydde Jarlen och Marsken före år 1260?


Jag skrev redan om ett "inter-regnum" mellan åren 1060 och 1250 på Svea-tråden. Svarade därför där...  :-X
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #112 skrivet: oktober 06, 2012, 09:57 »
Domarringarna är ett bra exempel på en arkeologisk kategori som används som en ledartifakt för vissa områden, i detta fall ÖG och några andra lanskap.

Som jag sagt tidigare skulle en sådan redovisning kräva en uppsats. Genom att nämna vad man tittar på så tänkte jag att det skulle ge dig möjlighet att titta runt själv. Som exempel så kan vi ta den äldre järnålderns gravfält. I tex ÖG så består det klassiska äldre järnåldersgravfältet av massor av urnegravar som inte markerats av överbyggnader. I Mälardalen består de typiska äldre järnåldersgravfälten av steniga moränsluttningar med diffusa stenpackningar i vilka man kan hitta några spridda benkoncentrationer. Fram mot romersk järnålder övergår man till att bygga fint lagda gravöverbyggnader, ofta flacka med rader av stenar i olika former (hjul med ekrar, kvadratisk ramar osv) och själva gravgömman består ofta av en nedgrävning i vilken man lagt de kremerade benen, oftast utan aska och sot från bålet. Urnor är ovanliga. Vapengravar består ofta av skelettgravar där den döde placerats i antingen en stor kista eller en kammare. I ÖG är även vapengravarna oftast brandgravar med urna, bredvid vilken svärd eller lansspets placerats.

Tack för utmärkt genomgång.

Återstår bara att tillägga att liknande domar-ringar (fortfarande) finns också i Pommern och norra Tyskland. Det törs vara en ny länk till 'götarnas' tidiga och nära kontakter över havet mot söder.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #113 skrivet: oktober 06, 2012, 11:17 »

Ja domarringarna är ett bra exempel. De är typiska i Östergötland, men inte typiska för Östergötland eftersom de är lika typiska i Jönköpings län och dessutom relativt vanliga över ett mycket större område.

Är sydvästra Mälardalen markant olikt t.ex. Närke? Är Södra Sörmland markant olikt Östergötland. Och är dessa skillnader markant större än de som återfinns inom Mälardalen?

Nu finns det generella områden av specifika fynd - men ingen av dom ligger ju isolerade av geografi eller historiska perioder av vakuum. Därmed får man ju fråga sej hur vida det är möjligt att hitta "markanta skillnader" mellan kulturerna i syd-östra Skandinavien. En rigidiserad "översikt" efter dagens sen-medeltida länsgränser kan även bli missvisande. 

Vi har väl redan en hel del generella drag - baserad på likheter och olikheter - som kan knytas till diverse geografiska och etnologiska identiteter. Andreas har just betecknat det flata Närke som en del av den typiska Mälardalskulturen.

Annars ligger väl en huvudbörd av Sveriges domarringar fortfarande "söder om Sörmland-Bohuslän och norr om Skåne" - från Småland till Väst-Götaland? Samtidigt har väl Mälar-landskapen och 'Svealand' det rikaste arvet av hög-gravar, bauta-stenar, runstenar och långkvist-runor - eller hur?  :P


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #114 skrivet: oktober 06, 2012, 12:25 »

2. Zachrisson - som citerar Wesen minst två gånger - och sen Ahnlund et al - berättar därpå att Roden hörde under ÖgL. Häller inte det en "teori" - och definitivt inte min.

Det har jag angett - i citat från Zachrissons avhandling - redan på "fakta-tråden". Nu har du väl snart sett det hela minst två gånger?

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5593.msg52900.html#msg52900

Eh, Zachrisson säger inte att Roden låg under ÖG under järnåldern. Hon citerar Ösgötalagen (nedskriven i slutet av 1200-talet) och vad den berättar om den dåtida organisationen (jarlens roll i detta exempel). Det säger alltså ingenting om Rodens tillhörighet under järnålder. Det borde även nämnas att det även finns tecken på att Östergötlands kustområde kallades för Roden, så att denna lag finns med i ÖgL är inte konstigt.

AndreasE. Jag är intresserad av det statistiska underlaget för de olika gravskick du beskriver och då utgrävda gravar i dessa olika kategorier som du anger.

Du kan ju börja med att läsa någon av de arkeologiska grundböcker som finns, tex Burenhults "Arkeologi i Norden". Sen får du nog ge dig på olika antologier om de olika landskapen, tex brukar länssmuseerna ge ut böcker ibland. Sen finns det förstås massor av grävrapporter och avhandlingar man kan läsa. Min kunskap kommer inte från ett sammanfattande arbete utan från all den litteratur jag läst under 5 års studier, uppsatsarbeten och i samband med olika jobbuppdrag.

För grundläggande statisktiska analyser så finns tex Hyenstrands gamla sammanställningar. De är dock från 70-talet så inte helt uppdaterade, och teoretiskt lite föråldrade.

 

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #115 skrivet: oktober 06, 2012, 12:43 »
Ja domarringarna är ett bra exempel. De är typiska i Östergötland, men inte typiska för Östergötland eftersom de är lika typiska i Jönköpings län och dessutom relativt vanliga över ett mycket större område.

Precis som att Mälardalen inte utgörs av ett landskap så utgör inte Östergötland en egen, begränsad arkeologisk region. Det är ingenting konstigt med att dommarringar, som är typiska för ÖG, även är vanliga i närliggande områden. Traditionen att resa domarringar var välspridd, men mer eller mindre vanlig i olika regioner. Att en tradition som var stark i centrala ÖG även var det i norra Småland är knappast konstigt, och landskapsgränserna är inte samma sak som traditionsgränserna.

Om nu detta som du säger är gjort så undrar jag av vem eller vilka, och var det återfinns, och varför det är så okänt att ingen här lyckas ta fram det. Trots att det verkar viktigt att försvara.
 
Egentligen är det ganska enkelt AndreasE. Svara på frågan jag ställde.  Är sydvästra Mälardalen markant olikt t.ex. Närke? Är Södra Sörmland markant olikt Östergötland. Och är dessa skillnader markant större än de som återfinns inom Mälardalen?


Som jag svarade Thomas så handlar det om mängder litteratur från många olika håll. Men du behöver bara titta i några grundläggande arkeologiböcker för att hitta enklare sammanställningar.

När det gäller Närke så finns det som jag redan sagt de som anser att Närke är en del av den mälardalska regionen, men i sådana fall ett randområde. Södra Sörmland är definitivt mer likt centrala Mälardalen än Östergötland, titta tex på runstensfrekvensen, gravfälten osv. Skillnaderna inom Mälardalen är framför allt gradskillnader (frekvens av olika fornlämningstyper, bebyggelsetäthet osv) medan skillnaderna mellan tex Sörmland och ÖG handlar om olika sorters arkeologiska lämningar.

Sen är det viktigt att komma ihåg att hela södra Skandinavien ingick i en kultursfär, med samma sorts gravmonument, samma sorts byggnader osv. Likheterna är alltså stora mellan alla områden. De regioner man kan se arkeologiskt representerar alltså inte stora skillnader i kultur. Det handlar om att man kan se att varierande traditioner har olika spridning, och att man utifrån dessa kan tala om "regioner". Vad dessa representerar (politisk tillhörighet, släktband/stamförbund, religiösa variationer osv) är förstås en tolkningsfråga som gett upphov till många olika teorier.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #116 skrivet: oktober 06, 2012, 13:46 »
Eh, Zachrisson säger inte att Roden låg under ÖG under järnåldern. Hon citerar Ösgötalagen (nedskriven i slutet av 1200-talet) och vad den berättar om den dåtida organisationen (jarlens roll i detta exempel). Det säger alltså ingenting om Rodens tillhörighet under järnålder. Det borde även nämnas att det även finns tecken på att Östergötlands kustområde kallades för Roden, så att denna lag finns med i ÖgL är inte konstigt.
 

Javisst, nej. Vem säger att Zachrisson säger att Roden låg under ÖG under järnåldern?  ::)

Förövrigt lite svårt att förstå vad din teori om Ögs kust som en del av Roden har med saken att göra. Zachrissons tema är Birka, alltså Björkö. Därför jämför hon och andra den administrativa indelningen av Stockholms skärgård under medeltid - varifrån hon hämtar argument om vikingtidens Björkö.

Vad OgL geografi förövrigt har att göra med mina - och andras - frågor om Mälardalens arkeologi[/u] under "yngre järnålder" förstår jag inte. Jag trodde du kunde besvara den enkla frågan utan ytterligare utanomsnack. Det återstår alltså att se.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #117 skrivet: oktober 06, 2012, 13:48 »
Det är ingenting konstigt med att dommarringar, som är typiska för ÖG, även är vanliga i närliggande områden.

Jag hade för mig att det fann ungefär lika många i Skaraborgs län som Jönköpings län, men jag kommer inte ihåg exakt. Det går ju tyvärr inte att använda fornsök i den frågan eftersom en sökning i Västra Götalands län ger 2563 träffar och Jönköpings län 1037 (Östergötlands län 496), men Västra Götalands län är geografiskt sett större så..

Trivia: Domarringar dyker f.ö. upp i norra Polen ungefär samtidigt som Goterna skulle ha dykt upp där.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #118 skrivet: oktober 06, 2012, 15:28 »
Javisst, nej. Vem säger att Zachrisson säger att Roden låg under ÖG under järnåldern?  ::)

Jag tolkade det som att det var det du påstod. Kanske handlar det om språkförbistring, men jag har tolkat din argumentation som att Mälardalens kustområde skulle ha varit "götaländskt", och att du använde Zachrisson som källa.

Förövrigt lite svårt att förstå vad din teori om Ögs kust som en del av Roden har med saken att göra. Zachrissons tema är Birka, alltså Björkö. Därför jämför hon och andra den administrativa indelningen av Stockholms skärgård under medeltid - varifrån hon hämtar argument om vikingtidens Björkö.


Jag har ingen teori om att ÖGs kust skulle ha varit en del av "roden", däremot så finns det tecken på att även Östergötlands kustområde kallades för "roden" under medeltid. Detta hade bara att göra med att ÖgL avsnitt om jarlens funktion i roden kan referera till kusten i Östergötland.

Vad OgL geografi förövrigt har att göra med mina - och andras - frågor om Mälardalens arkeologi[/u] under "yngre järnålder" förstår jag inte. Jag trodde du kunde besvara den enkla frågan utan ytterligare utanomsnack. Det återstår alltså att se.


Vilken fråga menar du, och vad menar du med "utanomsnack"? Jag har ju svarat på massor av frågor om Mälardalens arkeologi i den här tråden.


Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Ortsnamnens vittnesbörd.
« Svar #119 skrivet: oktober 06, 2012, 15:52 »
Jag hade för mig att det fann ungefär lika många i Skaraborgs län som Jönköpings län, men jag kommer inte ihåg exakt. Det går ju tyvärr inte att använda fornsök i den frågan eftersom en sökning i Västra Götalands län ger 2563 träffar och Jönköpings län 1037 (Östergötlands län 496), men Västra Götalands län är geografiskt sett större så..

Trivia: Domarringar dyker f.ö. upp i norra Polen ungefär samtidigt som Goterna skulle ha dykt upp där.

Hittade frekvenskartor från Klas Göran Selinge för bl a domarringar. För VG är Skaraborg dominant, sen fortsätter koncentrationen ner mot Jönköping och fortsätter åt nord-öst. Sen är det ett glapp innan det börjar igen i centrala ÖG. Norr om Tiveden och Kolmården är frekvensen bara en bråkdel. Jönköpings och Skaraborgs län dominerar totalt. Gissar att Skaraborgs del av VG motsvarar Jönköpings i antal. Det finns några i Sörmland fast nästan inga i Uppland. Enligt Selinge är det Bohuslän, Västergötland och Jönköpingsl län som dominerar.